Barnbarnen och nu även dottern i Öregrund

Vi har lyckan att ha barnbarnen, Viggo och Klara, här hos oss i Öregrund i hela två veckor.

Bo kom hit med dem för en vecka sen och åkte sen på sin födelsedags- och språkresa till Turkiet. Ni kan följa hans öden och äventyr där på hans blogg.

Viggo och Klara stannade hos morfar och mormor, vilket inte medförde några som helst problem – de är vana vid oss och trivs här i vårt sommarhus och ute i trädgården. Jag har hängt upp gungan och satt ihop riddarborgstältet; riddar Viggo och riddar Klara ses nu då och då med svärd och sköld runt om i trädgården. Du kan här se bilder av dem ute i trädgården och av mormor Birgitta vid grillen.

Viggo, snart nio, läser själv Harry Potter på kvällarna – det kan du se här. Även Klara, sex, läser själv Harry Potter, men här i Öregrund har det nog mest blivit bilderböcker som morfar och mormor har läst som godnattsagor. ”Loranga, Masarin och Dartanjang” som serie väckte hennes stora förtjusning.

Veckans stora händelse är annars att Klara har tappat sin första mjölktand, som placerad i ett glas vatten snabbt förvandlades till en guldpeng. Men gluggen finns kvar att bese, här.

På dagarna har vi tillsammans gått till Konsum och handlat, gått till den stora lekparken vid klockstapeln, plockat blåbär i Floraparken, den stora allmänningen bakom vår tomt. Vi har också gjort badutflykter till Tallparken – Kerstins badbilder därifrån i förrgår kväll kan du hitta här.

I helgen anlände nämligen också Kerstin hit, till sin barndoms sommarland; hon har tillbringat sista jobbveckan före semestern i Visby, där hon har varit med om att genomföra stora och välbesökta evenemang. Kerstin har gått runt i trädgråden och promenerar just nu med barnen nere på stan. I går kväll kom gamla sommarbarndomsvännen Karin med sin dotter Stella hit och hälsade på, och barnen och deras mödrar fikade ute vid trädgårdsbordet.

Kerstin, Viggo och Klara ska vara kvar här hos oss hela veckan ut.

Sommar med Carl-Gustaf Wachtmeister

Man ska inte ha sociala fördomar. Dagens Sommar-värd är greve, och av detta och av det efternamn han delar med en känd svensk reaktionär ska man inte dra några politiska slutsatser. C-G Wachtmeister driver ett gods i Skåne och är bland de största ekologiska mjölkproducenterna i Europa, och han berättade bland annat om sitt deltagande i FNs stora miljökonferens i Stockholm 1972. På godset, Wanås i Knislinge, driver han också, tillsammans med sin hustru Marika Wachtmeister, en konsthall och en skulpturpark, där stora mängder besökare årligen får se konst av betydande internationella konstnärer. Carl-Gustaf Wachtmeisters radikala och sympatiska livshållning kom också fram i vad han sa om våld mot kvinnor och barn.

Det skulle faktiskt ha varit spännande att få höra hur den här mannen fick åsikter man inte automatiskt brukar förknippa med hans bakgrund. Men jag noterar att den här adlige pojken, som vid tio års ålder av fadern sändes till internatskola i Sigtuna, måste ha erfarenheter som han delar med till exempel Olof Palme.

Också C-G Wachtmeisters musikval imponerade, och då tänker jag inte ens främst på att även han spelade Timbuktu.

I sitt musikaliska bagage hade han Aretha Franklin, Joni Mitchell, Kevin Koyne, Bob Dylan, Yoko Ono (som hade besökt hans konstcenter i Skåne), The Stanley Brothers, Joe Cocker, Ola Magnell och blueslegender som John Lee Hooker och Lightnin’ Hopkins.

Såna är vi 70+are numera.