Galago avslutar en epok – och börjar om

30 januari 2018 22:10 | Media, Serier | Inga kommentarer

Galago nummer 120 (nummer 4 2017) har utkommit och tycks bli slutpunkten för en epok. Mats Jonsson lämnar redaktörskapet och posten som chef för serieförlaget Galago, en del av Ordfront förlag. Som medredaktör har han haft Johannes Klenell, som nyligen också lämnade uppdraget och redan har gett ut en bok på annat förlag.

Tyvärr kan jag inte säga att jag är imponerad av det aktuella numret, detta trots att det innehåller material av John Andersson och mer vältecknade serier än tidningen ibland har brukat ha. Men läsare i yngre åldrar än den jag är i kanske är mer lockade än jag av sex och relationer, om än med komplikationer. Eddie Karlssons serie är mer intressant till formen än till innehållet, och med Mikael HammarbergsVården – ett äventyr” förhåller det sig tvärt om.

Vad är det för några – utom jag som är gammal serienörd – som är beredda att betala 89 kronor för det här numret?

Nå, det ska bli intressant att se vad den nya galagoredaktören Sofia Olsson, själv bland annat serietecknare, gör med förlaget och tidskriften. Hon har bland annat, tillsammans med den i galagosammanhang mer kända Åsa Grennvall, drivit Syster förlag, som nu gör en utgivningspaus.

Danmark: Inga stora förändringar

29 januari 2018 23:19 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 28 januari publicerade nyhetsbyrån Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 28,9 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 20,31 procent
Dansk Folkeparti 17,3 procent
Konservative Folkeparti 3.8 procent
Liberal Alliance 4,6 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 28,6 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 5,0 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 4,4 procent
Venstre 19,6 procent
Dansk Folkeparti 17,1 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 5,0 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Socialdemokratiet ligger kvar på en mycket hög nivå.

På den borgerliga sidan är det kanske mest intressanta att Liberal Alliance fortfarande inte tycks få någon utdelning för sitt inträde i den borgerliga koalitionsregeringen. Partiet har legat högre i opinionsmätningarna, och det har nu uppstått en allt hårdare inre diskussion i partiet om ifall det var ett klokt beslut att gå in i den Venstre-ledda regeringen – partiet har där tvingats släppa en del för LA viktiga krav, och det har kommit ganska hård kritik mot partiledningen från partiaktivister, som inte är nöjda.

Norge: Lite bättre för Arbeiderpartiet

29 januari 2018 22:49 | Politik | Inga kommentarer

Vi börjar som vanlig med resultatet i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,4 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Nu har regeringen också breddats genom att liberala Venstre har gått in i den. Men ska den här regeringen få igenom sina förslag, måste också det andra mittenpartiet, Kristelig Folkeparti, stödja regeringsförslaget i fråga. Kristelig Folkeparti kan nu, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, avgöra vilken politik Norge ska föra. Men KrF är djupt splittrat: En del av det vill pressa den borgerliga regeringen till eftergifter, medan andra kan tänka sig att göra som Senterpartiet, samarbeta vänsterut. Problemet med det senare är att Arbeiderpartiet är inne i en inre kris och har sina sämsta opinionssiffror på mycket länge.

Men lite bättre går det för Arbeiderpartiet i Ipsos MMIs undersökning för Dagbladet den 28 januari. Mätningen, där 893 personer tillfrågades under perioden 22-24 januari, gav följande resultat:

Høyre 26,2 procent (- 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,5 procent (- 1,2)
Venstre 4,6 procent (- 0,2)
Kristelig Folkeparti 3,7 procent (- 0,6)
Senterpartiet 12,1 procent (+ 2,0)
Arbeiderpartiet 25,4 procent (- 0,9)
Sosialistisk Venstreparti 7,6 procent (- 0,4)
Rødt 3,0 procent (+ 1,1)
Miljøpartiet De Grønne 3,0 procent (+ 0,4)

Eesti/Estland: Hela havet stormar

29 januari 2018 21:46 | Politik | Inga kommentarer

Regeringspartierna klarar sig inte särskilt bra i den senaste mätningen. Det ledande oppositionspartiet fortsätter att öka.

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i vissa avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,2 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades under ledning av Reformpartiet har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har lämnat den och i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

I den januarimätning Kantar Emor har gjort för tidningen Postimees och nyhetsbyrån BNS har stödet för de olika partierna kraftigt förändrats, men många av förändringarna ägde rum redan i motsvarande mätning i december (decembersiffrorna inom parentes)::

Reformierakond (Reformpartiet) 34 procent (28 procent i december))
Keskerakond (Centerpartiet) 21 procent (22)
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 18 procent (17)
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 11 procent (15)
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 5 procent (4) – det här partiet klarade inte femprocentsspärren i valet 2015
Vabaerakond (Fria partiet) 5 procent
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 5 procent.

Det är inte lätt att se orsakerna till dessa förändringar, förutsatt alltså att de har ägt rum.

Reformpartiets uppgång till forna höjder kan ha att göra med den frihet till profilering oppositionsrollen ger.

Centern backade i kommunvalet i höstas – jag var i Tallinn då – men har generellt inte haft någon häftig nedgång, och partiet har mött sitt och koalitionspartiernas opinionsmässiga problem genom att börja diskutera en höjning med 25 procent av de ganska låga grundpensionerna.

Konservativa folkpartiet är det enda uttalat främlingsfientliga partiet, men så vitt jag vet har inget hänt som skulle trigga främlingsfientligheten just nu.

Varför Socialdemokraterna skulle förlora så mycket i stöd just nu är heller inte begripligt. En av partiets ledamöter i Riigikogu (Riksdagen) röstade i och för sig för en misstroendeförklaring mot en minister från IRL, men hade partiets riksdagsgrupp röstat likadant över lag, hade IRL rimligen lämnat regeringen och denna fallit.

IRL-ministern i fråga riktade en smocka mot landets ryssar, av vilka en stor majoritet röstar på regeringsledande Centern och en ganska stor minoritet på koalitionspartnern Socialdemokraterna, men hans parti, Fädereslandsförbundet, har fått honom att backa och lugna ner sig.

Och varför De gröna, vars ledare i huvudstaden samarbetar med Centern, går upp i nuvarande läge är heller inte begripligt.

Vi får invänta fler undersökningar.

Suomi/Finland: Den sittande presidenten vann en förkrossande seger

29 januari 2018 17:08 | Politik | Inga kommentarer

Presidentvalet i Finland avgjordes redan i första valomgången, söndagen den 28 januari.

Den sittande presidenten, Sauli Niinistö – tidigare företrädare för Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) men numera partilös och i det aktuella valet uppbackad av ett valförbund – fick hela 62,7 procent av rösterna. Det här är främst effekten av att de flesta av dem som röstade, 69,9 procent av de röstberättigade, tycker att han har skött sitt ämbete väl och att också många som normalt röstar på andra partier än det Niinistö ursprungligen kommer från röstade på honom därför att de ansåg honom vara mest kompetent.

Tvåa kom Pekka Haavisto, Vihreä Liitto (Gröna förbundet), men han kom ändå inte upp i mer än 12,4 procent.

Trea, med 6,9 procent av de avgivna rösterna, kom Laura Huhtasaari, som hade nominerats av Perussuomalaiset (Sannfinländarna).

Intressant var också att Paavo Väyrynen, förr centerledare och minister i ett stort antal regeringar men nu stödd av ett valförbund, fick 6,2 procent av rösterna.

Det här bidrog säkert till att Matti Vanhanen, den officiella kandidaten för Suomen Keskusta (Centerpartiet), normalt ett av Finlands stora partier, bara stöddes av 4,1 procent av de röstande.

Därmed klådde han ändå Tuula Haatainen, som hade nominerats av ett av Finlands normalt stora partier, Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet). Haatainen lyckades bara få ihop 3,3 procent av rösterna. Jag har redan sett tecken på att det här usla resultatet för den socialdemokratiska kandidaten kan utlösa en självrannsakande debatt inom partiet.

Med knapp nöd klådde hon därmed Merja Kyllönen, som stöddes av Vasemistoliitto (Vänsterförbundet). Hon samlade 3,0 procent av rösterna.

Lägst stöd, 1,5 procent, fick Svenska Folkpartiets kandidat Nils Torvalds. Till det bidrog säkert att över 60 procent av dem som röstade på det svenskspråkiga Åland valde att rösta på Sauli Niinistö.

Nå, de finländska presidentvalen är alltså mer personval än partival, detta trots att presidenten i Finland har ett faktiskt inflytande över utrikes- och säkerhetspolitiken. Men också i dessa frågor tycker finländarna uppenbarligen att Niinistö har skött sig.

Melodikrysset nummer 4 2018

27 januari 2018 14:07 | Barnkultur, Film, Media, Musik, Politik, Trädgård, Ur dagboken | 4 kommentarer

Nu, vid 80 års ålder, tilltar ålderskrämporna. Mest besvärande vid just lösandet av Melodikrysset är den försvagade synen och den långsammare reaktionsförmågan både när det gäller att hinna skriva ner frågor och ledtrådar och när det gäller att sen tyda de egna kråkfötterna.

Men fortfarande klarar jag hyggligt att känna igen de musikillustrationer Anders Eldeman vägleder oss med.

Fast i dag förekom det en fråga, som ju inte var någon melodifråga (det här är Melodikrysset!). Thomas Alva Edison uppfann förvisso fonografen, men det är ju som uppfinnare (även av andra saker) han är känd, inte som sångare eller kompositör eller sångtextförfattare.

Annars fortsätter Eldeman med att ge oss filmfrågor.

Uma Thurman sjöng ”When You Got It Flaunt It” i Mel Brooks-filmen ”Det våras för Hitler”.

Musiken ur ”För en handfull dollar” komponerades 1964 av Ennio Morricone, vars namn skvallrar om att han kommer från Italien.

”Climb Ev’ry Mountain” är musik ur ”Sound of Music”. I dag hörde vi den med Percy Faiths orkester.

Och så fick i höra Edvard Persson i ”Vi klarar oss nog ändå”, en sång som – även om den handlar om Skåne – skrevs av göteborgaren Lasse Dahlquist.

Vi klarar oss nog ändå

Text och musik: Lasse Dahlqvist, 1939

Jag vill sjunga en visa i klaraste dur
ty den handlar om Skåne och slätter och djur.
Kan hända den retar en del
men i så fall är det deras eget fel.
Det har talats så mycket om dynga och lort
men betänk vilken oerhörd nytta den gjort.
Så låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.
Ja låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.

Kanske språket vi talar ej klingar så väl
men det förbliver en del av vår själ.
Kan hända det retar en del
men i så fall är det deras eget fel.
Uti självaste riksdan på skånska dom slåss,
för de flesta utav dom har kommit från oss.
Så låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.
Ja låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.

Utav våra produkter de smörjer sitt krås
och det är ifrån oss som dom fått Mårten Gås.
Kan hända det retar en del
men i så fall är det deras eget fel.
Det har klagats på bostaden på våra svin
men när julskinkan kommer, jo då är den fin.
Så låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.
Ja låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.

Hela landet får njuta av vår akvavit.
Sockerbetan har lärt dom att dricka på bit.
Kan hända det retar en del
men i så fall är det deras eget fel.
Våran sandstrand den är både bländvit och fin
och så har vi ju vår lilla vida kanin.
Så låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.
Ja låt dom bara gå på
vi klarar oss nog ändå.

Selma Lagerlöf som är en fin gammal dam
med Nils Holgersson gjorde för Skåne reklam.
Kan hända det retar en del
men i så fall är det deras eget fel.
Tänk sån nytta som storken från Skåne har gjort,
men det hindrar ju inte att folk pratar lort.
Men låt dem bara gå på
vi klarar oss nog ändå.
Men låt dem bara gå på
vi klarar oss nog ändå.

Och eftersom Lasse Dahlquist var från Göteborg, kan vi ju ta en göteborgare till: Kurt Olsson – eller Lasse Brandeby som han egentligen hette. Det var honom vi hörde i ”Den person som tillgrep en väska i grönt på Centralen i går”.

Naturligtvis har jag också ”Scarborough Fair” på skiva med Paul Simon och Art Garfunkel. Den finns på en skiva med det underbara namnet ”Parsley, Sage, Rosemary and Thyme” (1966). Persilja, salvia, rosmarin och timjan – alltsammans finns i min hustrus underbara kryddgård och växthus i Öregrund.

Hon odlar potatis också, så naturligtvis vet jag att Magnum Bonum är en potatissort, men jag tvivlar på att hon vet att Magnum Bonum också är en popgrupp från Huddinge. Däremot har hon säkert sett ungar och ungdomar åka skateboard på Håkanssonsgatan som går förbi vår tomt i Öregrund. Det sista apropå titeln på låten Magnum Bonum spelade.

Vill man se lamm där, får man nog bege sig någonstans utanför stan; däremot känner vi en Mary där. Detta apropå att vi i dag fick höra ”Mary Had a Little Lamb”. Chris Barber spelade, och det sökta ordet var alltså lamm.

Birgitta Dahl, för att återvända till henne, har en gång i världen valturnerat tillsammans med Gösta Linderholm, vars ”Rulla in en boll och låt den rulla” i dag spelades av Lennart Palm. Under den där valturnén hände en sak, värd att berätta. I Göstas repertoar ingick en sommarlåt som jag tycker är helt underbar, ”Dina trosor blev kvar på linan”, vilket föranledde hustrun/talaren och den assisterande partifunktionären, min kollega Eva Warnvik att konspirera och skoja med Gösta. Ett par damtrosor, modell äldre, inköptes, och när Gösta kom till refrängen=sångtiteln, hyvade Birgitta à la gammaldags folkpark de stora underbyxorna upp på scenen. Gösta höll på att komma av sig, och jag tror att han också rodnade.

Jag ska inte gå så långt som till att koppla ihop det här med Pink, egentligen Alicia Beth Moore. Hennes låt hette ”What About Us”.

Kvar då att redovisa är ”Är du vaken, Lars?” med Gullan Bornemark. Eftersom vi har barn som var i rätt ålder när hennes visor var populära, fanns skivor med henne också hemma hos oss. Och faktiskt har vi i familjen en son som är namne med pojken i visan – Lars Matti Dahl heter vår son, men han har alltid kallats för Matti, inte Lars.

Norska Orkla köper måleriverktyg i Holland och Belgien

25 januari 2018 21:44 | Handel | Inga kommentarer

Norska konglomeratet Orkla är mest känt för sin stora och växande livsmedelstillverkning men har också en gren som tillverkar penslar och andra målarverktyg.

På det här området växer företaget nu i Holland och Belgien, där man redan driver sådan tillverkning: Man utökar sin ägarandel i Anza Verimex NV till 50 procent och övertar samtidigt 50 procent av målarverktygsverksamheten i PGZ International B.V.

Norge: Fortsatt motigt för Arbeiderpartiet

25 januari 2018 21:28 | Politik | Inga kommentarer

Krisen för Arbeiderpartiet fortsätter – uppenbart har det inte hjälpt att avlägsna Trond Giske från partiledningen.

Men vi börjar som vanlig med resultatet i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,4 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Nu har regeringen också breddats genom att också liberala Venstre har gått in i den. Men ska den här regeringen få igenom sina förslag, måste också det andra mittenparti, Kristelig Folkeparti, stödja regeringsförslaget i fråga. Kristelig Folkeparti kan nu, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, avgöra vilken politik Norge ska föra. Men KrF är djupt splittrat: En del av det vill pressa den borgerliga regeringen till eftergifter, medan andra kan tänka sig att göra som Senterpartiet, samarbeta vänsterut. Problemet med det senare är att Arbeiderpartiet är mitt inne i en inre kris och har sina sämsta opinionssiffror på mycket länge.

Sentios undersökning för Dagens Næringsliv gjordes 16-21 januari och publicerades den 25 januari. I mätningen tillfrågades 1.000 personer, av vilka 70,2 procent kunde ange partisympati:

Høyre 30,5 procent (+ 4,0 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,4 procent (+ 1,5)
Venstre 3,0 procent (- 0,5)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (- 0,1)
Senterpartiet 10,1 procent (- 0,5)
Arbeiderpartiet 22,7 procent (- 3,2)
Sosialistisk Venstreparti 7,6 procent (+ 1,6)
Rødt 3,1 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (- 0,5)

Värt att notera i den här mätningen är också att Venstre inte belönas för sitt inträde i den borgerliga regeringen utan hamnar ännu mer under spärrgränsen.

Suomi/Finland: Sittande presidenten Niinistö ser ut att bli omvald i första omgången – men stödet sjunker

25 januari 2018 18:07 | Politik | Inga kommentarer

Den sittande presidenten i Finland, Sauli Niinistö – känd som företrädare för Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) men numera partilös och uppbackad av ett valförbund – ser fortfarande ut att redan i första valomgången den 28 januari vinna presidentvalet – han stöds i den senaste opinionsmätningen, gjord av Kantar TNS för Helsingin Sanomat, av 58 procent. Men hans stöd har sjunkit från 75 procent i december till 71 procent i vecka 2 2018, 66 procent i vecka 3 och 58 procent i vecka 4.

Tvåa, med ett stöd av 13 procent, ligger Pekka Haavisto, Vihreä Liitto (Gröna förbundet).

Intressant är också att Paavo Väyrynen, förr centerledare och minister i ett stort antal regeringar men nu stödd av ett valförbund, stöds av 7 procent.

5 procent vardera får Laura Huhtasaari, Perussuomalaiset (Sannfinländarna), Merja Kyllönen, Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) och Tuula Haatainen, Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet). Särskilt pinsamt är det här låga stödet för den socialdemokratiska kandidaten.

Men inte heller Matti Vanhanen, nominerad av Suomen Keskusta (Centerpartiet), normalt ett av Finlands stora partier, har något att yvas över: Stödet för honom är 4 procent.

Lägst stöd, 3 procent, har Svenska Folkpartiets kandidat Nils Torvalds. Men kanske blir stödet för honom aningen större i själva valet – undersökningen omfattar nämligen inte det politiskt särpräglade Åland med dess svenskspråkiga befolkning.

Och allmänt kan det också bli andra överraskningar i själva valet. Många av de tillfrågade kan fortfarande inte ange, vem de ska rösta på.

Råkurr om Ingmar Bergman

24 januari 2018 16:22 | Film, Media, Musik, Prosa & lyrik | 5 kommentarer

Jag har, allt sedan tonåren, sett och fascinerats av praktiskt taget alla Ingmar Bergman-filmer. Jag är också väl förtrogen med Käbi Lareteis konstnärliga verk – skivor, filmmusik, böcker – men inte primärt för att hon var en av Ingmar Bergmans hustrur utan för att hon, liksom jag själv, kom från Estland. Ingmar Bergman har jag märkligt nog aldrig träffat, men Käbi Laretei har jag personligen mött, dels vid en middag som min hustru, då miljöminister, 1990 gav för sina baltiska kollegor och för många exilbalter i Sverige, bland dem Käbi Laretei som spelade på flygel, dels nyårsnatten 1989-1990 då både Laretei och jag själv var inbjudna att medverka i TV-programmet ”Nedräkningen”, som avslutades med nyårsbal och där jag fick nöjet att dansa med Käbi.

I gårdagens (23 januari 2018) Dagens Nyheter fanns i kulturdelen ett fullkomligt vettlöst angrepp på Stiftelsen Ingmar Bergman, skrivet av Thomas Sjöberg, som tidigare har publicerat en bok om Ingmar Bergman och nu anklagar stiftelsen som förvaltar alla dennes arkivalier för att ha nekat honom tillträde till de här arkivalierna.

I dag (24 januari) gör Jan Holmberg, VD för bergmanstiftelsen, mos av Sjöberg, massakrerar hans argumentation som är full av sakfel. Ni kan själva läsa det här på DN Kultur, men det viktigaste skälet för avslaget var att Sjöberg i sin ansökan gjorde klart, ”att han enbart var intresserad av Bergmans privatliv” och att Sjöberg därmed riskerade att publicera uppgifter om fortfarande levande medarbetare, vänner, fiender, flickvänner, fruar, barn, barnbarn med flera.

Den här sekretessen upphävs förstås efter det antal år då ansökningar måste prövas, men egentligen har jag under nästan hela mitt vuxna liv varit skeptisk till att dra in snart sagt alla tänkbara erfarenheter och egna handlingar i bedömningen av konstnärliga verk.

Under min gymnasietid i Sundsvall på 1950-talet blev jag (inte genom gymnasiet utan privat läsning) starkt attraherad av new criticism/close reading, ville alltså bedöma skönlitterära texter utifrån vad som stod i dem.

Senare har jag insett att man för att kunna göra det också måste ha elementära kunskaper om den tid och den kultur det aktuella verket tillkom i och förstås också ha de referensramar upphovspersonen förutsätter vara kända även hos läsaren.

Men jag ser fortfarande, om vi håller oss till Ingmar Bergmans filmer, ingen för filmbedömningen relevant poäng med vilka av skådespelerskorna han har haft sex med eller om det i några av hans filmer finns erfarenheter knutna till några av hans egna äktenskap.

* * *

Den som vill läsa vad jag har skrivit om Ingmar Bergman-filmer, kan gå vidare till Kulturspegeln, Film, Bergman. Recensioner av Käbi Lareteis skivor och böcker finns under Kulturspegeln, Musik respektive Prosa & lyrik, Laretei.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^