Danmark: Socialdemokratiet ligger högt, men är Venstre eller Dansk Folkeparti näst störst?

28 april 2017 17:11 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 25 april publicerades en mätning från Norstat, gjord för Altinget:

Socialdemokratiet 28,6 procent
Radikale Venstre 6,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,7 procent
Venstre 17,1 procent
Dansk Folkeparti 17,4 procent
Konservative Folkeparti 3,5 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 2,5 procent

Samma dag publicerades också en mätning från Epinion för Danmarks Radio:

Socialdemokratiet 27,7 procent
Radikale Venstre 5,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 18,6 procent
Dansk Folkeparti 18,3 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 6,4 procent
Nye Borgerlige 1,9 procent

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, ger nu följande resultat:

Socialdemokratiet 27,8 procent
Radikale Venstre 5,9 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,4 procent
Venstre 18,3 procent
Dansk Folkeparti 17,7 procent
Konservative Folkeparti 4,0 procent
Liberal Alliance 5,4 procent
Nye Borgerlige 1,5 procent

Jag har nyss – se nedan – publicerat och kommenterat en mätning från Voxmeter för nyhetsbyrån Ritzau. De här återgivna mätningarna ger inte exakt samma resultat och är också sins emellan skiljaktiga. Socialdemokratiet ligger särskilt i Norstats mätning mycket högt, medan Venstre oh Dansk Folkeparti byter plats med varann om man går från den ena mätningen till den andra. Särskiljande för Norstats mätning är också, att Nye Borgerlige där ligger över den danska tvåprocentsspärren.

Danmark: Socialdemokratiet en smula framåt, men frågan är om det längre finns underlag för en vänsterregering

27 april 2017 13:25 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 23 april publicerades en mätning från Voxmeter, gjord för Ritzau:

Socialdemokratiet 27,9 procent
Radikale Venstre 6,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 5,3 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 17,3 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 5,8 procent
Nye Borgerlige 0,9 procent

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, gav då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,6 procent
Radikale Venstre 5,9 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 18,7 procent
Dansk Folkeparti 17,6 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 5,7 procent
Nye Borgerlige 1,1 procent

Socialdemokratiet ligger här åter över den nivå partiet hamnade på i valet. Men det politiska läget är osäkert, vilka partier som kommer att bilda ny regering efter nästa val likaså. Socialdemokratiets främsta allierade under nu lång tid, socialliberala Radikale Venstre, känner stark frustration över den kurs Socialdemokratiets ledare, Mette Frederiksen, har lagt för flykting- och invandringspolitiken och även den flirt hon och hennes parti har haft med Dansk Folkeparti. Radikale Venstre säger nu, att om Socialdemokratiet inte ändrar sin flykting- oh invandringspolitik i mer generös riktning, kan partiet i stället komma att stödja en Venstre-ledd regering.

Och eftersom mittenpartiet Alternativet inte heller har någon självklar tillhörighet till just vänstersidan, har det nu blivit mycket mer osäkert, om den regering som bildas efter nästa val kommer att ledas av Mette Frederiksen.

Eesti/Estland: Främlingsfientligt parti ökar. Ett av regeringspartierna under spärren

24 april 2017 16:22 | Politik | Inga kommentarer

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,7 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

Turu-uuringute AS har för ERR, Eesti Rahvusringhääling, under perioden 28 mars-10 april genomfört en partisympatimätning, som publicerades den 17 april:

Keskerakond (Centerpartiet) 30 procent.
Reformierakond (Reformpartiet) 20 procent.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 13 procent.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 11 procent.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 8 procent.
Vabaerakond (Fria partiet) 7 procent.

Regeringsledande Centern är fortsatt största parti. Men det nu i opposition förpassade Reformpartiet har sedan mätningen i mars minskat med 5 procentenheter.

Centerns koalitionspartners i den nya regeringen ligger kvar på den nivå de hade i den förra mätningen, men Socialdemokraternas, förr ett av de stora partierna, ligger nu på en mycket låg nivå.

Socialdemokraternas fall med 5 procentenheter kan ha att göra med att partiledaren, Jevgeni Ossinovski, har lagt fram ett bland många impopulärt förslag om mer restriktiv alkoholförsäljning och -reklam. Främlingsfientliga Konservativa Folkpartiet lockar 9 procent. Fria partiet verkar ha tappat väljare till Reformpartiet, varifrån stommen i partiet ursprungligen kom. Mycket besviken måste ledningen för det tidigare mycket större IRL vara – bytet av koalition verkar inte ha gett partiet någon ny vind i seglen.

Den här mätningens stora sensation är det estnationalistiska och främlingsfientliga Konservativa Folkpartiets uppgång med 2 procentenheter till 13 procent – EKRE blir därmed tredje största parti, aningen större än Socialdemokraterna.

Den 21 april publicerade tidningen Postimees en opinionsmätning, beställd tillsammans med nyhetsbyrån BNS och gjord 10-18 april av Kantar Emor:

Keskerakond (Centerpartiet) 24,8 procent.
Reformierakond (Reformpartiet) 24,5 procent.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 15,4 procent.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 14,1 procent.
Vabaerakond (Fria partiet) 11,2 procent.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 4,7 procent.

Värt att också notera är att Eesti Rohelised (Estlands Gröna), som i februari och mars stöddes av bara 1,9 procent, i den här mätningen med 4,9 procent ligger strax under femprocentsspärren.

I den här mätningen är det ledande regeringspartiet, Centern, och det ledande oppositionspartiet, Reformpartiet, nästan jämnstora, och Centerns koalitionspartner Socialdemokraterna snäppet större än Konservativa Folkpartiet.

Men det mest sensationella resultatet i den här mätningen är IRLs mycket låga resultat, snäppet under spärren. Om mätningen på den här punkten har rätt, finns det flera tänkbara förklaringar. Partiet ska vid en kongress den 13 maj välja ny partiledare och ny partistyrelse, och osäkerheten i fråga om både partiledning och politik kan ha gjort gamla anhängare osäkra. Bland partiets konservativa och kristna och estnationalistiska medlemmar och väljare kan det också finnas en misstro mot sidbytet, när det gäller regering.

Stödet för den nuvarande trepartikoalitionen har samtidigt minskat från 52 till 45 procent.

Kantar BNS presenterar också en del intressanta bakomliggande fakta om väljarnas val av parti.

Estland har ju en stor rysk och annan postsovjetisk befolkningsandel, och det här ger också markanta effekter i väljarbeteendet, även om en ökande andel av de inflyttade numera behärskar även estniska. Det parti som bäst har lyckats locka ryssar med flera är Keskerakond (Centerpartiet): 77 procent av dem med utländsk, alltså främst rysk bakgrund röstar på Centern, medan detta parti bara får 12 procent av esternas röster. SDE (Socialdemokraterna) har försökt ta upp kampen med Centern om de ryska väljarna – partiet har till exempel en etnisk ryss som ordförande – men bara 11 procent av ryssarna röstar på partiet, medan 17 procent av esterna stöder partiet. Nationalkonservativa IRL har praktiskt taget bara estniska väljare.

Ser man till kön och partival, har Centern en viss övervikt av män, medan Reformpartiet har en övervikt av kvinnor.

I huvudstaden Tallinn (med många ryssar) stöds Centern av 36 procent och Reformpartiet av 23 procent, Socialdemokraterna av 13 procent. I landets övriga städer är stödet för (s) 18-19 procent.

Melodikysset nummer 16 2017

22 april 2017 13:12 | Deckare, Film, Mat & dryck, Media, Musik, Politik, Resor, Ur dagboken | 2 kommentarer

Jag har haft en period av allehanda kroppsligt elände. Före påsk, när vi hade flyttat ut till sommarhuset i Öregrund och tillsammans förpassade tomma väskor, bagar och kartonger upp på vinden, klev jag fel på vägen ner och skrapade ryggen mot vindsstegen. Inget ben brutet, men det gjorde jävligt ont i ryggen, vilket senare har lett till svullnad plus en stark blånad över nästan hela ryggen. I går hade jag tid hos min husläkare, och hon förklarade det senare främst med att det Waran jag dagligen tar påverkar blodet på det här sättet.

Under påsken fick jag sen hosta, särskilt besvärlig när jag går och lägger mig. Mot det fick jag recept på en kraftfull hostmedicin, men vad hjälpte det, när varken jag själv eller hustrun lyckades få upp medicinflaskans kapsyl. Men hustrun är på Apoteket just nu och ska då passa på att fråga personalen om hur man gör.

De ovan nämnda ryggbesvären dominerar just nu, men när jag var hos husläkaren, klagade jag också på att klismärtorna på ryggen inte har gått över trots att jag har använt de två föreskrivna tuberna av salva. Så nu har jag fått ett nytt recept.

När jag ändå var på Vårdcentralen, passade jag också på att lämna på grund av göteborgsutflykten till S-kongressen plus påskhelg med barn och barnbarn försenat prov till Akademiska för Waran-dosering.

Men jag ska inte bara klaga. Till gårdagens middag hade hustrun på ett närliggande kondis köpt danska smørrebrød. Kvällen avslutades med unge komissarie Morse i TV, ett riktigt välgjort och spännande avsnitt.

Och sen har jag, som alltid på lördagsmorgnarna, klivit upp tidigt, rakat mig, duschat, tagit mina morgonmediciner och ätit frukost, innan det blev dags för Melodikrysset.

För egen del tyckte jag det var ovanligt lätt i dag. Bara ett par frågor måste jag googla på.

Den ena illustrerades med en barnvisa som, märkligt nog, inte har kommit i min väg – men jag hade väl inga barn i rätt ålder när den kom, antar jag: ”Min tand är lös”. Men eftersom jag saknade bara vokalen, kunde jag ändå begripa, att det Lennart Palm spelade måste handla om en tand.

Både Lasse Holm och Lotta Engberg är mig välbekanta, men just låten de tillsammans gjorde, ”Det måste gå”, mindes jag inte.

Robin Bengtsson är inte en artist jag spontant skulle lyssna mycket på, men jag minns faktiskt hans ”I Can’t Go On” från senaste Melodifestivalen.

mycket bättre” i TV 4 brukar jag inte titta på, men dagens två artister hör till dem mina musiköron gillar. Vi hörde Little Jinder göra en egen version av Freddie Wadlings ”We Are the Freaks”.

Dolly Parton är faktiskt en sångerska med mycket större bredd än många tycks ha förstått – jag själv har CD med henne. I dag hörde vi henne i ”Blue Smoke”.

För egen del är jag hyggligt förtrogen också med opera. Man kan ha invändningar, även politiskt betingade sådana, mot Richard Wagner, men jag hör ändå till dem som finner hans fyra verk om Nibelungens ring fascinerande – på tyska är samlingsnamnet ”Der Ring des Nibelungen.

Men jag är som jag är. I unga år lärde jag mig att med Lasse Dahlquist sjunga ”Engelska flottan har siktats vid Vinga”, den som har titeln ”Oh boy oh boy oh boy”.

En annan av dagens havsanknutna låtar, ”Ta mig till havet” (ursprungligen med Peter Lundblad), har i mitt fall fått en mycket mer sorglig innebörd än den texten ger fog för: Den var min lite äldre kusin Kreetes älsklingsmelodi, och en sonson till henne sjöng den vid kistan på hennes begravning. Sen fick det här en alldeles speciell fortsättning. På sommaren det här hände besökte jag och Birgitta Estland, gjorde också en resa till min och Kreetes hemby vid Finska viken och fanns där Kreetes söner med en urna med hennes aska. Enligt hennes önskan tog sönerna henne tillbaka till hennes (och alltså mitt) forna hemvist och spred där hennes aska i havet utanför Juminda, som byn heter. Jag har ingen religiös tro, men det här återbördandet till ursprunget kändes alldeles rätt.

Så kan man hantera evigheten. Fast ibland handlar det om att kunna reagera fort, mycket fort. Ett exempel på detta är ”På minuten”, i sin forna glans ett mycket bättre program.

Till Anders Eldemans egenheter hör att han ofta återvänder till vissa artister, filmer och temata.

I dag avslutade han Melodikrysset med Lasse Berghagen och ”Inte bara drömmar”. Ibland har jag tyckt att det har blivit för mycket Berghagen – märk att jag inte alls har något horn i sidan till honom – men nu har det ju inte skett så ofta.

Jag är en varm Taube-vän – kolla Musik respektive Sångtexter under Kulturspegeln ovan – och tycks dela detta mitt intresse med Eldeman. I dag fick vi höra ”Balladen om briggen Blue Bird av Hull” fast med Ulrik och Mikael Neumann.

Och så går vi i mål med en James Bond-film, ytterligare en av Anders Eldemans specialiteter. Låten han spelade, ”Underneath the Mango Tree” med Count Basie, förekom i filmen ”Agent 007 med rätt att döda”, och där mötte vi Dr No. (”Dr. No” är för övrigt den engelska filmtiteln.)

För egen del kommer jag i kväll att få höra ganska mycket musik av helt annat slag. Birgitta och jag ska gå på ODs konsert.

Och efter konserten åker vi ut till huset i Öregrund igen.

Norge: Vilka är förklaringarna till Arbeiderpartiets nedgång?

19 april 2017 17:31 | Politik | Inga kommentarer

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig nu sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Opinion Perduco har under perioden 9-11 april för Avisenes Nyhetsbyrå gjort en opinionsmätning, som publicerades den 19 april.

Høyre 25,1 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,1 procent (- 1,2)
Venstre 4,3 procent (+ 0,5)
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,1)
Senterpartiet 11,3 procent (+ 1,6)
Arbeiderpartiet 30,5 procent (+ 1,0)
Sosialistisk Venstreparti 4,8 procent (- 0,6)
Rødt 2,0 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 2,5 procent (+ 0,3)

Inget dramatiskt har hänt heller om man jämför med andra aktuella mätningar. Här ligger den blå-blå regeringens stödpartier i Stortinget, Venstre och Kristelig Folkeparti båda över spärren, så också SV. Och MDG ligger kvar på sin låga nivå.

Men eftersom inga andra partier påtagligt tycks ha växt på Arbeiderpartiets bekostnad, har man i Norge börjat diskutera, vart de väljare AP har tappat i så fall har tagit vägen, och svaret blir oftast ”till soffan”. AP har ju varit ganska försiktigt i olika frågor där de här tidigare anhängarna har velat ha svar, profilerade på det sätt som tillfredsställer deras egna önskemål – även genom att ligga alltför lågt kan man demobilisera väljare.

Kanske rätas en del av de här frågetecknen ut under partiets förestående landsmöte, men Aftenposten har listat tio frågor, som kan störa lugnet på landsmötet:

Landsmötet har både 2009 och 2013 krävt mer långtgående reformer som skulle förbättra tandvården och göra den billigare, detta utan att partiledningen har levt upp till de fattade besluten.

En annan stridsfråga är lärartätheten. Partiledningen vill ha en norm på kommunnivå för de yngsta eleverna, medan flera partiorganisationer vill ha en lärarnorm på skolnivå.

Liksom här är asylpolitiken med inriktning på ensamkommande flyktingbarn en stridsfråga.

Tidigare har man haft en vision om en heldagsskola med fritidsaktiviteter som en del av skoldagen. Det finns nu krav om mer innehåll plus maxpris.

Arbeiderpartiets båda politiska allierade, Sosialistisk Venstreparti och Sentarpartiet, har fattat beslut om att man bör reducera privata aktörers möjligheter att ta ut vinst från privata skolor och daghem. Krav reses nu om ett liknande beslut av AP.

En minoritet i partiets programkommission vill slopa Ket i läroplanen i kristendom, religion, livssyn och etik (KRLE). Det här upprör förstås Kristelig Folkeparti, som Arbeiderpartiet gärna vill locka över på sin sida.

Oljeborrning utanför Lofoten, Vesterålen och Senja har skapat strid på tidigare landsmöten. Återstår att se om det kompromissförslag som nu föreligger tillfredsställer alla.

Föräldraledigheten ska ökas, men hur ska den fördelas? Ungdomsförbundet, AUF, förordar en likadelning mellan föräldrarna.

Den sittande blå-blå regeringen har lyckats få igenom slopad arvsskatt, men Arbeiderpartiet föreslår nu till somliga partimedlemmars besvikelse ingen återgång.

Slutligen har jag stött på ett norskt begrepp, som jag inte ens förstår innebörden av, och de nätlexika jag har försökt använda verkar lika ställda, kanske för att det är ett flerordssammansatt begrepp: arbeidsavklaringspenger. I en aktivitetsreform för unga föreslås de skäras ner till två år för personer födda efter 1990. Enligt Aftenposten får detta kritik och kommer att skapa debatt på landsmötet.

Norge: Stödet ökar för Jonas Gahr Støre som ny norsk statsminister

17 april 2017 19:04 | Politik | Inga kommentarer

InFact har för Verdens Gang åter gjort en opinionsundersökning där den sittande statsministern Erna Solberg, Høyre, ställs mot oppositionsledaren Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, som statsminister efter nästa val.

Stödet för Støre har ökat till nu 47,2 procent (+ 1,7 sen motsvarande mätning i februari).

Stödet för Solberg har nu minskat till 36,5 procent (- 2,3 sen i februari).

16,3 procent kan inte bestämma sig.

Av särskilt intresse är hur väljare från de två mittenpartier som stöder Høyre-regeringen ställer sig.

Överraskande nog stöder 59,3 procent av Kristelig Folkepartis väljare Solberg, medan bara 13 procent föredrar Støre.

Bland Venstre-väljarna är gracerna mycket mer delade. 50,7 procent stöder Solberg men hela 44,4 procent Støre.

Melodikrysset nummer 15 2017

15 april 2017 12:15 | Film, Media, Musik, Politik, Resor, Teater, Ur dagboken | 4 kommentarer

För första gången på mycket länge missade jag ett melodikryss – förra lördagen var jag per tåg på väg till Göteborg, och jag visste heller inte att sändningen av krysset på grund av de tragiska händelserna i Stockholm i stället sändes på söndag – fast inte heller då hade jag ju kunnat lösa Melodikrysset, eftersom jag då var på Socialdemokraternas partikongress. Det finns saker som är viktigare än att lösa Melodikrysset.

Dagens kryss har jag emellertid löst, nu återbördad till huset i Öregrund. Allt var inte så lätt, för mig i alla fall.

Jag har till exempel för egen del varken sett den brittiska TV-serien ”Arvingarna” eller lyssnat på dansbandet ”Arvingarna” – men jag medger att det var en kul grej att låta två helt olika frågor få samma svar, som skulle in på olika ställen i krysset.

Då var dagens filmfrågor lättare.

Agent 007 har ju Anders Eldeman närmast fnatt på. I dag fick vi höra Carly Simon i ”Nobody Doe’s It Better” ur Bond-filmen ”Älskade spion” – fast här skulle vi veta att James Bonds skapare heter Ian Fleming.

Hyggligt lätt med hjälp av sångtexten var det också att känna igen ”Springtime For Hitler”, på svenska ”Det våras för Hitler”, som vi ju förknippar med Mel Brooks.

Och ”April In Paris” förekom i en film från 1952 – jag har sett den flera gånger.

Också ”Ich bin von Kopf bis Fuss an Liebe eingestellt” sjöngs av Zarah Leander i filmen ”Blå ängeln”. I dag sjöngs den dock av Malena Ernman.

”Pappa jag vill ha en italienare” minns vi med Galenskaparna och After Shave.

Izabella Scorupco är dock inte italienare utan polack, så där hjälpte det inte att hon sjöng ”I Write You a Love Song”.

Ina, Nina och Stina”, sjungen av Mona Wessman, minns jag inte heller.

Egendomligt nog minns jag heller inte Eva Dahlgrens ”Inga tårar mer”.

Svante Thuresson har jag till och med hört live, och jag gillar honom, men i melodiminnet fanns i dag inte ”Du ser en man”, men jag mindes Burt Bacharachs oriuginal, ”This Guy’s In Love With You”, även om vi i dag hörde en instrumental version.

Sen återstår två gamla favoriter i dagens kryss.

Povel Ramel och Gunwer Bergkvist, i dag i ”Släkthuset”, var på sin tid mycket stora i svenskt scen- och musikliv.

Och jag minns fortfarande med glädje ”Natttuppen” i radio med den alltid hörvärde Pekka Langer. Honom minns jag också från salig AT, LO-ägda Aftontidningen, och senare som villigt blickfång i socialdemokratiska valannonser.

På den tiden klev artister frimodigt fram och tog politisk ställning.

Danmark: Radikale Venstre på väg att överge Socialdemokratiet?

14 april 2017 13:51 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 8 april publicerades en mätning från Voxmeter, gjord för Ritzau.

Socialdemokratiet 26,4 procent
Radikale Venstre 6,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 5,0 procent
Venstre 19,8 procent
Dansk Folkeparti 17,8 procent
Konservative Folkeparti 4,7 procent
Liberal Alliance 5,0 procent
Nye Borgerlige 1,1 procent

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, gav då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,1 procent
Radikale Venstre 5,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 18,7 procent
Dansk Folkeparti 17,7 procent
Konservative Folkeparti 4,4 procent
Liberal Alliance 5,6 procent
Nye Borgerlige 1,3 procent

Socialdemokratiet ligger ungefär på den nivå partiet hamnade på i valet. Men det politiska läget är osäkert, vilka partier som kommer att bilda ny regering efter nästa val likaså. Socialdemokratiets främsta allierade under nu lång tid, socialliberala Radikale Venstre, känner stark frustration över den kurs Socialdemokratiets ledare, Mette Frederiksen, har lagt för flykting- och invandringspolitiken och även den flirt hon och hennes parti har haft med Dansk Folkeparti. Radikale Venstre har, bland annat i en helsidesannons i Berlingske, gett sitt stöd åt finansministern, till lika vice ordföranden i Venstre Kristian Jensen som ny ordförande i det stora borgerliga regeringspartiet.

Till det ska läggas att mittenpartiet Alternativet inte har någon självklar tillhörighet till just vänstersidan och att det utpräglade vänsterpartiet Enhedslisten stöder en socialdemokratiskt ledd regering bara när partiet får tillräckligt mycket i utdelning av sin egen politik.

Norge: Skakigt för Arbeiderpartiet men partiet skulle tillsammans med Senterpartiet kunna ta över regeringsmakten

13 april 2017 23:25 | Politik | Inga kommentarer

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig nu sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Tre nya mätningar föreligger.

Den första av dem gjordes av Respons Analyse den 3-5 april för Aftenposten, Bergens Tidende och Adresseavisen och publicerades den 6 april.

Høyre 23,6 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,2 procent (+ 1,8)
Venstre 3,6 procent (- 0,1)
Kristelig Folkeparti 5,7 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 11,5 procent (+ 0,8)
Arbeiderpartiet 30,5 procent (- 1,5)
Sosialistisk Venstreparti 5,4 procent (+ 0,8)
Rødt 2,3 procent (- 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 2,6 procent (- 0,9)

Den andra mätningen gjordes av Norfakta den 4-5 april och publicerades i Nationen och Klassekampen den 10 april.

Høyre 23,0 procent (- 1,5 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,3 procent (+ 1,7)
Venstre 3,6 procent (+ 0,3)
Kristelig Folkeparti 3,8 procent (- 0,4)
Senterpartiet 10,7 procent (+ 1,8)
Arbeiderpartiet 32,2 procent (- 2,2)
Sosialistisk Venstreparti 3,8 procent (- 0,4)
Rødt 2,7 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent (+ 0,3)

Den tredje mätningen gjordes av InFact 6-10 april och publicerades av Verdens Gang den 13 april.

Høyre 19,3 procent (- 1,5 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,9 procent (+ 1,8)
Venstre 3,7 procent (- 1,4)
Kristelig Folkeparti 6,0 procent (+ 1,1)
Senterpartiet 13,5 procent (+ 2,5)
Arbeiderpartiet 31,7 procent (- 3,9)
Sosialistisk Venstreparti 4,9 procent (+ 0,5)
Rødt 2,5 procent (+ 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 3,0 procent (- 0,1)

Jag har i norska media egentligen inte sett någon förklaring till Arbeiderpartiets nedgång. Jag hörde partiledaren, Jonas Gahr Støre, hålla ett i alla avseenden lysande anförande på de svenska Socialdemokraternas kongress i Göteborg, så jag har uppriktigt svårt att se orsaken till Arbeiderpartiets stora nedgång i opinionsmätningarna.

De båda partierna i den blå-blå norska regeringen verkar då och då byta en del väljare med varann, och just nu är det Fremskrittspartiet som har vind i seglen.

Senterpartiet, det mittenparti som håller sig på den vänstra sidan, klarar sig bra, även om partiets framgångar inte är så stora som de har varit i några mätningar.

De övriga mittenpartierna, framför allt liberala Venstre, lever farligt, medan SV på vänstersidan ibland ligger aningen under, ibland en liten bit över sprärren.

För Miljøpartiet De Grønne är läget som vanligt dystert.

Suomi/Finland: Samlingspartiet störst i kommunalvalet – (S) tvåa och Centern trea. Sannfinländarnas stöd rasade

13 april 2017 22:14 | Politik | Inga kommentarer

Den 9 april var det kommunalval i Finland. Jag var då på den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg, men fick där ändå höra att det gick uselt för populistpartiet Sannfinländarna, också jämfört med förra kommunalvalet – för att inte tala om partiets mycket höga siffra i förra riksdagsvalet.

Jag har publicerat resultaten i två olika opinionsundersökningar inför kommunalvalet, där den ena pekade mot Socialdemokraterna som valvinnare med Centerpartiet på andra plats, den andra med samma partier i ledningen fast i omvänd ordning.

Valresultatet är dock att Samlingspartiet blev största parti. Socialdemokraterna kom tvåa och Centern trea.

Valresultatert blev det här:

Kokoomus (Samlingspartiet) 20,7 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med förra kommunalvalet)
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet) 19,4 procent (- 0,2)
Suomen Keskusta (Centern) 17,5 procent (- 1,1)
Vihreä Liitto (Gröna förbundet) 12,4 procent (+ 3,9)
Perussuomalaiset (Sannfinländarna) 8,8 procent (- 3,5)
Vasemitoliitto (Vänsterförbundet) 8,8 procent (+ 0,8 – att partiet trots samma procentandel placeras efter Sannfinländarna beror på att det har fått något färre röster)
Svenska Folkpartiet 4,9 procent (+ 0,2)
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) 4,1 procent (+ 0,4)

Valdeltagandet var bara 58,8 procent.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^