Norge: Arbeiderpartiet ser ändå ut att bli störst i valet

31 augusti 2017 21:39 | Politik | Inga kommentarer

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den. I en mätning har Høyre till och med varit större än Arbeiderpartiet. Att det skulle gå riktigt så illa dementeras av de senaste dagarnas opinionsmätningar, men Arbeiderpartiet ligger ändå dåligt till.

Den undersökning Kantar TNS gjorde för TV 2 och som publicerades den 29 augusti gav Arbeiderpartiet en knapp ledning:

Høyre 24,2 procent (+ 0,9 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,7 procent (+ 1,9)
Venstre 3,1 procent (- 0,3)
Kristelig Folkeparti 4,9 procent (+ 0,8)
Senterpartiet 10,3 procent (- 1,4)
Arbeiderpartiet 25,6 procent (- 5,0)
Sosialistisk Venstreparti 5,2 procent (+ 0,9)
Rødt 3,8 procent (+ 2,0)
Miljøpartiet De Grønne 5,2 procent (+ 1,3)

Norstats undersökning, genomförd den 22-28 augusti för Vårt Land den 31 augusti, gav följande resultat:

Høyre 25,1 procent (+ 1,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,3 procent (+ 0,3)
Venstre 3,9 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (+ 0,2)
Senterpartiet 10,4 procent (- 0,8)
Arbeiderpartiet 25,7 procent (- 0,8)
Sosialistisk Venstreparti 6,5 procent (+- 0)
Rødt 2,6 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (- 0,3)

Respons Analyses undersökning, genomförd den 28-30 augusti för Aftenposten, Bergens Tidende och Adresseavisen den 31 augusti, gav följande resultat:

Høyre 23,9 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,6 procent (+ 1,1)
Venstre 4,9 procent (+ 1,2)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 8,6 procent (- 2,0)
Arbeiderpartiet 26,1 procent (- 1,2)
Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (+ 1,7)
Rødt 2,4 procent (- 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 4,7 procent (+ 0,6)

I samtliga dessa undersökningar ligger alltså Arbeiderpartiet högre än Høyre. Det senare partiet kan ändå göra ett bra resultat, men ännu bättre går det för koalitionspartnern Fremskrittspartiet. Kristelig Folkeparti ligger i samtliga mätningar över spärren, medan liberala Venstre fortfarande har svårigheter att klara den. På vänstersidan ligger både Senterprtiet och Sosialistisk Venstreprti över sina valresultat, medan Rødt har svårt att komma upp i fyra procent. Miljøpartiet De Grønne är nu i flera mätningr – men inte i alla – över spärren.

Ísland: Socialdemokraterna tappar stöd även i Reykjavík

31 augusti 2017 15:21 | Politik | Inga kommentarer

Den politiska opinionen i stora städer, främst huvudstäder, avviker ofta från den som kännetecknar landet i övrigt. Levnadsmönstret och sättet att försörja sig skiljer sig inte bara om man jämför med ren landsbygd, och det här gäller förstås också erfarenheter och värderingar. Det här blir också tydligt i fallet Reykjavík, och till det bidrar förstås huvudstadens andel av landets totala befolkning: av Íslands cirka 215.000 invånare bor i runda tal 123.000 i Reykjavík.

När Samfylkingin (Socialdemokraterna) i det senaste valet till Alltinget (Riksdagen) gick på en stjärnsmäll, gick det ändå relativt hyfsat för partiet i Reykjavík, men i den senaste rent lokala (med sikte på fullmäktige) opinionsmätningen i huvudstaden hade högerborgerliga Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) blivit största parti och puttat ner Socialdemokraterna på andra plats.

I en ny opinionsmätning, publicerad i Frettablaðið, fortsätter nedgången för Socialdemokraterna, som nu också i huvudstaden passeras av Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna).

I kommunvalet 2014 blev fördelningen av rösterna i den isländska huvudstaden den här:

Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, blev största parti med 31,9 procent av rösterna.
Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, blev näst störst med 25,7 procent.
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, fick 8,3 procent.
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, stöddes av 11,0 procent.
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett centristiskt och liberalt parti, samlade 10,7 procent.
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, stöddes av 6,9 procent.

Socialdemokraterna, De vänstergröna, Ljus framtid och Piratpartiet fick sammanlagt 61,7 procent av rösterna, vilket gav nio av femton mandat i fullmäktige, och de nämnda partierna bildade tillsammans ett majoritetsstyre.

I den senaste opinionsmätningen, gjord av Gallup för Viðskiptablaðið, fördelar sig partisympatierna i Reykjavík så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 34,2 procent (+ 8,5 procentenheter jämfört med valet).
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 17,8 procent (+ 9,5).
Samfylkingin (Samlingsfronten), alltså Socialdemokraterna, 13,7 procent (- 18,2).
Píratar (Piratpartiet) 12,4 procent (+ 6,5).

Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) får nu 2,7 procent (-8,0) och Björt framtíð (Ljus framtid) får 2,7 procent (- 12,9) och kommer då inte in i fullmäktige.

I stället ser två för det här fullmäktige nya partier ut att ta plats där:
Flokkur fólksins (Folkets parti) får 7,1 procent.
Viðreisin (Renässans) får 5,8 procent.

18 procent av de intervjuade hade inte bestämt sig för hur de skulle rösta, och 12 procent skulle rösta blankt eller avstå från att rösta.

Danmark: På stället marsch. Socialdemokratiet tillbaka på sitt valresultat

30 augusti 2017 17:12 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 27 augusti publicerade Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 26,1 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 5,5 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 18,6 procent
Dansk Folkeparti 18,4 procent
Konservative Folkeparti 3,6 procent
Liberal Alliance 6,9 procent
Nye Borgerlige 1,2 procent

Den här mätningen är gjord bara en vecka efter förra mätningen i samma serie. Det enda noteringsvärda är att Socialdemokratiet nu, efter att ha legat lite högre, ligger nära sitt valresultat.

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 5,1 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Alternativet 5,3 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 18,0 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 6,3 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Norge: Arbeiderpartiet på rekordlåg nivå

30 augusti 2017 13:32 | Politik | 1 kommentar

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den.

I den allra senaste mätningen, gjord för Norsk Rikskringkasting den 24-28 augusti av Norstat och offentliggjord den 29 augusti, är läget för Arbeiderpartiet ännu värre: Inte sedan 1924 har det gått så illa – i den här mätningen är nämligen Høyre större än Arbeiderpartiet.

Høyre 25,7 procent (+ 3,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 15,0 procent (+ 0,8)
Venstre 3,3 procent (- 0,7)
Kristelig Folkeparti 6,0 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 10,6 procent (+ 1,1)
Arbeiderpartiet 24,4 procent (- 4,6)
Sosialistisk Venstreparti 6,1 procent (+ 0,5)
Rødt 2,7 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 4,2 procent (- 0,2)

Arbeiderpartiet minskar alltså igen och ligger nu långt under sitt förra valresultat. Senterpartiet ligger högre än i senaste valet. SV ligger nu stadigvarande över spärren. Även MDG ligger över spärrgränsen. Liberala Venstre ligger sedan länge under spärren, minskar till och med i den här mätningen. Fremskrittspartiet är, efter en nedgångsperiod, åter nästan uppe på sin nivå i förra valet.

Den blå-blå regeringen har i den här mätningen ett litet övertag, men klarar dess främsta stödparti i Stortinget, liberala Venstre, inte spärren, försvinner det här övertaget. Men Røtt klarar sannolikt inte heller spärrgränsen, och MDG ligger bara aningen ovanför den. På vilken sida KrF hamnar är förmodligen avhängigt av vad partiet erbjuds i regeringsförhandlingarna.

Och som Høyres ledare statsminister Erna Solberg säger: ”Det er veldig hyggelig, men det er fortsatt valg 11 september”.

Tidningen Klassekampen har låtit Sentio göra en gallupundersökning av hur norrmännen ser på de skattesänkninar finansminister Siv Jensen (Frp) hittills har fått igenom under valperioden: 22,4 miljarder norska kronor. På frågan om de med högsta inkomst och förmögenhet har fått för stora skattelättnader svarar 57 procent ja och 26 procent nej. 17 procent svarar ”vet ej”.

Av bakgrundstexten i artikeln framgår att de 4.300 personerna med störst förmögenhet i genomsnitt har fått 264.500 kronor i årlig skattelättnad, medan de med minst förmögenhet har fått 2.700 kronor.

I de kommentarer Klassekampen har publicerat finns en från Arbeiderpartiets Marianne Marthinsen, som menar att man ju alternativt kunde ha använt de här pengarna för fler lärare, till att öka kompetensen för löntagare och till bättre hälsovård, men Høyres representant i den här enkäten skjuter in, att också Arbeiderpartiet har röstat för en stor del av de här skatteomläggningarna – envist mot har bara SV och MDG varit.

Norge: Arbeiderpartiet under sitt resultat i förra valet

29 augusti 2017 10:05 | Politik | 2 kommentarer

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå, nu – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen.

NTB har sänt ut en artikel, vars rubrik sammanfattar partiets läge inför valet: ”90.000 velgere har forlatt Ap på en måned”. Ingressen lyder så här: ”Arbeiderpartiet har falt 3,2 procentpoeng på genomsnittet av målningene fra juli til august. 90.000 velgere har satt seg på gjerdet eller gått till andre.”

Den här nedgången fortsätter även i den allra senaste undersökiningen.

Kantar TNS har under perioden 22-28 augusti för norska TV 2 gjort en undersökning, som offentliggjordes den 28 augusti:

Høyre 24,0 procent (- 0,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,0 procent (- 0,7)
Venstre 3,7 procent (+ 0,6)
Kristelig Folkeparti 4,0 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 11,2 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 26,5 procent (- 0,3)
Sosialistisk Venstreparti 6,5 procent (+ 0,8)
Rødt 2,6 procent (- 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 3,9 procent (- 0,7)

Arbeiderpartiet minskar igen och ligger nu långt under sitt förra valresultat. Senterpartiet ligger högre än i senaste valet. SV ligger nu stadigvarande över spärren. Även MDG ligger nära spärrgränsen. Liberala Venstre ligger sedan länge under spärren, även om stödet nu ökar. Fremskrittspartiet är, efter en nedgångsperiod, åter nästan uppe på sin nivå i förra valet.

* * *

För två månader sedan vann Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre över Høyre-ledaren och sittande statsministern Erna Solberg med 48 procent mot 45 i den serie av mätningar MMI gör för Dagbladet om vem som är bäst på att styra landet. I motsvarande mätning i augusti byter de plats: 53 procent föredrar Solberg, medan 42 föredrar Støre.

Støre är de högutbildades favorit, medan Solberg ligger bäst till bland väljare som bara har grundskoleutbildning. Valforskaren Johannes Bergh säger att det här skiftet troligen har att göra med att Fremskrittspartiets väljare, som har en lägre utbildningsnivå, stöder Solberg, som ju leder den regering som också deras eget parti ingår i.

Suomi/Finland: Samlingspartiet störst – därefter följer tre nästan jämnstora partier

28 augusti 2017 21:52 | Politik | Inga kommentarer

I valet 2015 till Eduskunta (Riksdagen) fördelade sig rösterna så här:

Suomen Keskusta (Centern), ett borgerligt och landsbygdsbetonat mittenparti, fick 21,1 procent.
Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), ett borgerligt högerparti, fick 18,2 procent.
Perussuomalaiset (Sannfinländarna), ett populistiskt parti, fick 17,7 procent.
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna), ett socialdemokratiskt parti, fick 16,9 procent.
Vihreä Liitto (Gröna förbundet), ett miljöparti, fick 8,5 procent.
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), ett vänsterparti, fick 7,1 procent.
Svenska Folkpartiet, ett borgerligt parti för den svenska minoriteten i Finland, fick 4,9 procent.
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna), ett borgerligt parti med kristna värderingar, fick 3,5 procent.

Finland har under efterkrigstiden haft breda koalitionsregeringar, ofta över blockgränsen, men det här valet ändade i en borgerlig regering med Centerns partiordförande Juha Sipilä som statsminister och bestående bara av tre partier: Centern, Samlingspartiet och det här valets raket, Sannfinländarna.

Centerledarens, till lika statsministerns kantighet har lett till att Samlingspartiet har blivit större än Centern.

Sannfinländarna, vars popularitet har rasat på grund av att partiet inte har kunnat leverera det dess väljare hoppades på, har tappat jättemycket i stöd, och när partiledaren, utrikesminister Timo Soini, meddelade att han tänkte avgå, valde partikongressen den mer högerextreme Jussi Halla-aho till ny partiledare och den nya partistyrelsen fick samma profil. Det här ledde till att Soini och övriga sannfinländska ministrar och många riksdagsledamöter beslöt sig för att lämna sitt gamla parti och först bilda en egen riksdagsgrupp, Uusi vaihtoehto (Nytt alternativ), som sen skulle ombildas till partiet Sininen tulevaisus (Blå framtid).

Socialdemokraterna, som i det senaste riksdagsvalet fick ett historiskt lågt resultat, bytte bland annat partiledare och lyckades genom profilerad oppositionsparti åter bli stort, i vissa mätningar till och med Finlands största parti.

Men i de senaste opinionsmätningarna, den allra sista, genomförd den 17 juli-18 augusti av Kantar TNS för Helsingin Sanomat, har det hänt intressanta saker.

Samlingspartiet är även i den här mätningen största parti, medan De Gröna, Socialdemokraternas och Centern tävlar om att vara Finlands i storlek andra parti. Och de numera rasiststyrda Sannfinländarna stöds av 7 procent, medan Soinis ST i den här mätningen bara får 1,7 procent. Nedan återges fördelningen av partisympatierna i den aktuella mätningen. Mycket intressant är också De Grönas plötsliga uppgång, på bortåt 80.000 nya röster. I en analys jag har läst tror man att cirka 12 procent av de tidigare SDP-väljarna och cirka 15 procent av de tidigare vänsterväljarna nu stöder De Gröna, som också tycks locka unga väljare. De Grönas väljare är i genomsnitt nästan 20 år yngre än SDPs.

Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) 20,7 procent
Vihreä Liitto (Gröna förbundet) 17,5 procent
Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna) 17,3 procent
Suomen Keskusta (Centern) 17,3 procent
Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) 8,4 procent
Perussuomalaiset (Sannfinländarna) 7,0 procent
Svenska Folkpartiet 4,5 procent
Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) 3,5 procent
Sininen tulevaisus (Blå framtid) 1,7 procent

Det här betyder att de tre partierna< i regeringen, där ett av dem nu alltså är Blå framtid, tillsammans stöds av 39,7 procent.

2.600 personer har intervjuats.

Suomi/Finland: Altia får säljuppdrag för Penfolds, Lindeman’s, Beringer, Rawson’s Retreat, Rosemount med flera

28 augusti 2017 14:04 | Mat & dryck | Inga kommentarer

Sedan en borgerlig regering slumpade bort statliga Vin & Sprit, en av världens då ledande firmor på det här området, har finländska, fortfarande statsägda Altia varit det ledande företaget på området i Norden och Baltikum. Altia har för övrigt förvärvat också Vin & Sprits av svenskarna högt skattade klassiska snapssortiment.

Nu gör Altia ett nytt kap: Företaget får sälj- och distributionsavtal i Finland för australiensiska Treasury Wine Estates, ett av världens ledande vinföretag. Bland företagets också här i Sverige storsäljande produkter finns Penfolds, Lindeman’s, Beringer, Rawson’s Retreat och Rosemount Estate. Men det här företaget har fler produkter än så, till exempel Matua, Blossom Hill, Stag’s Leap, Wolf Blass och Yellowglen.

Ísland: Regeringsledande Självständighetspartiet gör stort tapp. Nytt parti verkar vara på väg in i Alltinget

28 augusti 2017 13:03 | Politik | Inga kommentarer

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, nu lett av Logi Már Einarsson, 3 mandat, 5,7 procent

Efter långa förhandlingar blev det en borgerlig regering, stödd av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), Viðreisin (Renässans) och Björt framtíð (Ljus framtid). Den här regeringen har dock bara ett mandats övervikt i Alltinget.

I den senaste opinionsmätningen, gjord av MMR, fördelar sig partisympatierna så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 24,5 procent (- 4,8 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 20,5 procent (+ 0,1)
Píratar (Piratpartiet) 13,5 procent (+ 0,9)
Samfylkingin (Samlingsfronten) 10,6 procent (+- 0)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) 10,1 procent (+ 0,5)
Flokkur fólksins (Folkets parti) 6,7 procent (+ 0,6)
Viðreisin (Renässans) 6,0 procent (+ 1,3)
Björt framtíð (Ljus framtid) 3,6 procent (+ 1,2)

Regeringsledande Självständighetspartiet är det alltingsparti som minskar mest i den här mätningen. Det i regeringen ingående Renässans klarar åter spärren. Det i regeringen också ingående Ljus framtid ökar också men li8gger fortfarande på en nivå som får en att undra om partiet kommer att finnas kvar i nästa riksdag, Alltinget.

Folkets parti, med Inga Sæland som ledare, debuterade i förra alltingsvalet. Den här gången ställer man upp med kandidater i alla valkretsar. Folkets parti driver frågor för de människor som flera andra partier har en tendens att glömma bort efter valdagen, till exempel sjukpensionärer och fattiga. Partiet vill att alla ska garanteras en inkomst på minst 300.000 (OBS) isländska kronor i månaden och vill finansiera detta genom att bland annat höja momsen för turistbranschen och lägga ned ambassader. Folkets parti förespråkar vidare att staten ska äga och driva en bank utan samma vinstintressen som affärsbankerna har. Det här partiet klarade i förra mätningen i samma serie för första gången femprocentsspärren, och i den här mätningen ökar det ytterligare.

Samfylkingin (Socialdemokraterna) ligger på samma nivå som i förra mätningen, högre än i valet men fortfarande långt under partiets historiska nivå.

Danmark: Sommarmätningar med varierande resultat

27 augusti 2017 22:41 | Politik | Inga kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 17 augusti publicerade Jyllands-Posten en opinionsmätning gjord av Wilke:

Socialdemokratiet 25,0 procent
Radikale Venstre 8,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 6,3 procent
Venstre 17,5 procent
Dansk Folkeparti 16,1 procent
Konservative Folkeparti 5,1 procent
Liberal Alliance 7,3 procent
Nye Borgerlige 3,5 procent

Socialdemokratiet får också i den här mätningen ett lågt resultat. Partiet har tagit en del väljare från främlingsfientliga Dansk Folkeparti genom ett visst samarbete med DF, men enligt en artikel i Berlingske om väljarströmmar har Socialdemokraterna också tappat väljare till socialliberala Radikale Venstre och till Socialistisk Folkeparti. Också vänsterkoalitionen Enhedslisten har vunnit fler väljare sen valet.

Det här kan ha att göra med att Socialdemokratiet allt mer öppet har samarbetat med det populistiska Dansk Folkeparti.

I takt med detta har också ultrahögerpartiet Nye Borgerlige vunnit ett anmärkningsvärt högt stöd. (Danmark har tvåprocentsspärr i valet till Folketinget.)

Den 20 augusti publicerades Voxmeters mätning för nyhetsbyrån Ritzau:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 5,7 procent
Socialistisk Folkeparti 5,6 procent
Enhedslisten 8,7 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 19,2 procent
Dansk Folkeparti 19,2 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 6,4 procent
Nye Borgerlige 0,7 procent

Den här mätningen reviderar många av slutsatserna man kan dra av Wilkes undersökning för Jyllands-Posten. Socialdemokratiet ligger inte så lågt och Radikale Venstre inte så högt. Gemensamt för båda mätningarna är dock att yttervänsterpartiet Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti ligger högt. I den här mätningen är Venstre och Dansk Folkeparti jämnstora, och Nye Borgerlige har ett anmärkningsvärt lågt stöd.

Så låt oss titta på ytterligare en mätning, gjord av Norstat och publicerad den 22 augusti i Altinget:

Socialdemokratiet 28,4 procent
Radikale Venstre 5,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 5,1 procent
Venstre 17,5 procent
Dansk Folkeparti 19,3 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 4,4 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger nu följande resultat:

Socialdemokratiet 26,2 procent
Radikale Venstre 5,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 5,3 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 18,1 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 6,2 procent
Nye Borgerlige 1,8 procent

Erfarenhetsmässigt är det svårt att göra opinionsmätningar mitt under semesterperioden, så kanske ligger Ritzau Index, som är en sammanvägning av de senaste mätningarna, åtminstone mer rätt än någon av de enskilda mätningar som återges ovan. Men någorlunda säkra kan vi inte vara förrän vi har några mätningar, som inte har gjorts under semesterperioden.

Melodikrysset nummer 34 2017

26 augusti 2017 13:29 | Barnkultur, Film, Handel, Mat & dryck, Media, Musik, Politik, Resor, Ur dagboken | 3 kommentarer

Åter en solig morgon i Öregrund. Jag hann läsa två av våra tre morgontidningar och äta frukost före Melodikrysset. Hustrun sov fortfarande när jag gick upp och satte mig vid datorn med radion på. Fast sen hörde jag att hon gick upp.

Dagens kryss hörde väl inte till de svårare, men jag hade lite problem med en fråga och så två andra, där jag inte riktigt hade uppfattat frågan respektive inte tyckte att svaret var det mest naturliga.

TV-serien ”Fame” har jag aldrig sett. Inte bara för att jag inte var ung – det här var en ungdomsserie – på åttitalet när den gick i TV. Den här sortens serier har jag egentigen aldrig sett på TV.

Den ena av de två frågor jag inte riktigt hade uppfattat hade också TV-anknytning, men här hade mina problem att göra med att jag inte hade uppfattat den egentliga frågan. Jag har allt med Jan Johansson på skiva och kände förstås igen ”Berg-Kirstis polka”, mindes till och med att den var med i Bengt Bratts TV-serie ”Hem till byn”. Men ”byn” gick ju inte in på anvisad plats (två bokstäver), och först när jag fick klart för mig att frågesvaret var svaret på frågan ”utspelar sig i en sådan”, begrep jag, att man skulle skriva ”by” som svar.

Också Henry Mancinis ”Baby Elephant Walk” kände jag omedelbart igen. Men var kan man oftast se djuret i fråga? Ja, för mig i alla fall är inte djurparken det normala svaret. Själv säger jag ”zoo” när jag talar om såna ställen.

Resten var desto enklare. Det gäller till exempel dagens två barnkulturfrågor.

Walt Disneys ”Den lilla sjöjungfrun” har jag sett, mindes också ”Havet är djupt” i Per Myrbergs insjungning.

Alice Tegnérs ”Vart ska du gå, min lilla flicka” hade våra barn på skiva, och jag mindes utan att kolla texten i tryck slutet och sista ordet i sångtexten, ”Ja, det får du gärna”.

Och eftersom jag har hela Beatles’ kollektion på skivor, kommer jag förstås också i håg en av deras hits, George Harrisons ”Here Comes the Sun”.

Men varför i hela fridens namn gjorde Anders Eldeman en dubbelfråga av de här helt artskilda låtarna?

Dubbelfrågor är ju helt berättigade, om, som fallet var i frågan om en berömd dialog mellan Werner och Werner, vem den ene (förnamn + efternamn) i det här paret var: Jo, utöver Åke Cato var det Sven Melander: ”Det går lika bra med selleri”, i dag dock i sånglig form.

Detsamma gällde den avslutande dubbelfrågan, där Eldeman ville veta vem som sjöng ”I Kissed a Girl”. Jo, Katy Perry.

En annan älskad flicka, fast i det fallet älskad av en man, var ”Lilla vackra Anna”. Sången skrevs redan 1824 av en värmländsk präst, Bengt Henrik Alstermark. Den är alltså, i motsats till vad många tror, svensk. Många tror att den har norskt ursprung, detta eftersom Alf Prøysen på 1950-talet sjöng in den och gjorde den mycket känd – vår egen Anna hade den faktiskt i sin skivsamling. Jag har också en mängd norska skivor med Prøysen i min skivsamling; jag har köpt dem i skivaffärer och begagnade skivor-affärer i Oslo under mina otaliga besök i den norska huvudstaden, många av dem föranledda av val och arbeiderpartikongresser. På Arbeiderpartiets kongresser sjöngs alltid älskade visor av Prøysen, som bland annat var kåsör i partiorganet Arbeiderbladet. Och jag har vid en av dessa kongresser vid ett bokbord köpt Prøysens sångböcker, som alltså fogades till min stora samling av sångböcker.

Också Bjørnstjerne Bjørnson finns i våra bokhyllor, fast då i den skönlitterära delen. Detta apropå att den norska nationalsången, ”Ja, vi elsker dette landet”, är skriven av Bjørnson och tonsatt av Rikard Nordraak.

Men jag har förstås varit längre bort än i Norge, flera gånger till exempel i New York. Jag har varit där tillsammans med hustrun, vid ett tillfälle då hon var talman också tillsammans med andra från Riksdagen. En kväll när vi tillsammans med ett annat par i sällskapet var ute och lodade på Manhattan, hittade vi ett ställe där Ray Charles uppträdde. Honom ville jag och Birgitta gärna se och höra, men de vi hade i sällskap var inte intresserade, så vi gjorde annat i stället. Men till min hustru, som den 20 september fyller 80, vill jag gärna rikta Ray Charles’ budskap i dagens kryss: ”I Can’t Stop Loving You”.

Per Gessle hör inte till mina personliga favoriter, men det har jag redan skrivit om i anslutning till hans Sommar-program. Därmed inte sagt att jag egentligen har något emot hans kryssbidrag i dag, ”Jo-anna Says”.

Så irreligiös jag än är, har jag sen gammalt en viss kärlek till vackra psalmer och frireligiösa hits som ”Han har öppnat pärleporten”, som vi i dag hörde med Tory Bernhards och Christer Sjögren. Tory Bernhards gillade jag som schlagersångerska. Christer Sjögren står inte riktigt lika högt i kurs hos mig.

Men andra får gärna tycka annorlunda.

För min del ska jag nu laga lunch och sen gå till Coop för att handla middagsmat.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^