Trollflöjten som barnbok

30 november 2016 18:21 | Barnkultur, Konst & museum, Musik, Teater | Inga kommentarer

Jag har sett W0lfgang Amadeus MozartsTrollflöjten” (”Die Zauberflöte”, 1714) både i Ingmar Bergmans klassiska uppsättning och hört den i en rent musikalisk version, och jag tycker att den är ett fantastiskt konstverk, både innehållsligt och musikaliskt.

Pierre Coran (text) och Charlotte Gastaut (bild) har gjort en oerhört fin bilderboksversion av ”Trollflöjten” (”La flûte enchantée”, 2015, i svensk översättning av Susanne Öhman, Rabén & Sjögren 2015).

För mig, en gammal man som är både opera- och konstälskare, är det här en fantastisk guldgruva, också för att jag redan känner till de agerande och handlingen. Men för barn i bilderboksåldern är handlingen och dess agerande figurer kanske inte helt lättuppfattade, och det här blir inte lättare av att där också finns ord och sammanhang som man inte kan ta för givet att så unga förstår.

Charlotte Gastauts bilder är i konstnärlig mening helt underbara, men de saknat den konkretion som skulle kunna göra den här ganska komplicerade handlingen begriplig för barn i bilderboksåldern.

Jag har dock inte kunnat testa den här boken på något barn i bilderboksåldern, så jag hoppas jag tar fel!

Gammaldags, hemlagad mat

29 november 2016 21:39 | Mat & dryck | 6 kommentarer

Julförberedelserna närmar sig. Varje år gör jag julsylta på estniskt vis – skriv ordet julsylta i sökrutan ovan till höger, så får du upp recept. Jag lärde mig göra den här syltan av min estniska mamma genom att hon helt enkelt, medan jag fortfarande var ganska liten, lät mig hjälpa till med att göra i ordning den.

Problemet i dag är att huvudingredienserna, fläsklägg och kalvkött, självklara råvaror inte bara i estniska bondkök, numera är så svåra att få tag på. Kalv har Birgitta lyckats få tag på genom att beställa den i en liten butik med lantdelikatesser i vår stadsdel. Men fläsklägg säljer den inte, och här om året lyckades inte heller Coop-butiken vi normalt handlar i skaffa hem sådan till jul, så jag fick gå till en stor och välsorterad, närmast lyxig ICA-hall.

Jämfört med när jag var ung – jag jobbade många sommarlov, inför veckoslut, före jul och vid årsskiften i en lanthandel i min norrländska hemby – har utbudet av varor i livsmedelsaffärerna blivit enormt, men nästan hela det här enorma varuflödet består av halvfabrikat och färdigrätter.

I enstaka fall som färdig ärtsoppa – jag kan hela proceduren med blötläggning av ärter dan före anrättningen – kan det motiveras med tidsvinst, men lika gott som från grunden hemlagat blir det ju aldrig. Och någonstans vid färdiga köppannkakor och dito plättar går gränsen.

Fisk köper man rensad, urbenad, paketerad och fryst. I Estland och i början av vår tillvaro här i Sverige var min pappa yrkesfiskare, och jag vet alltså hur riktigt färsk och rätt anrättad fisk ska smaka: stekt och inlagd strömming, nyrökt böckling, färsk och gravad lax, gravad sik (en delikatess), rökt abborre och rökt ål, nyfångad gädda, stekt rödspätta…

Eller för att växla: minns ni får i kål? Gammaldags mustiga kål-, kött- och fisksoppor? Fläsklägg med rotmos? Jag skulle också gärna grilla fläskben, men sådana säljs ju numera aldrig i de butiker där jag handlar.

En tröst i höstmörkret är att Birgitta också har beställt gårdsslaktad julskinka. Ingen anrättar den så gott som hon.

Danmark: Stor ommöblering i den nya regeringen

28 november 2016 18:52 | Politik | Inga kommentarer

Statsminister Lars Løkke Rasmussen, Venstre, har nu presenterat sin breddade och ombildade regering. I den ingår två andra borgerliga partier, Liberal Alliance och Konservative Folkeparti. Den nya regeringen består av 9 kvinnor och 13 män.

Regeringspartierna har sammanlagt 53 mandat och får därför Dansk Folkeparti som stödparti, vilket betyder, att den har 90 mandat bakom sig. Men det betyder samtidigt, att även den breddade regeringen måste söka stöd i varje enskild fråga.

Det här är den nya regeringens sammansättning:

Lars Løkke Rasmussen (V), statsminister.

Kristian Jensen (V), ny finansminister. Han ersätter Claus Hjort Frederiksen (V).

Anders Samuelsen (LA), ny utrikesminister. Han ersätter Kristian Jensen (V).

Simon Emil Ammitzbøll (LA), ny ekonomi- og inrikesminister. Nytt departement.

Søren Pape Poulsen (K), ny justitieminister. Han ersätter Søren Pind (V).

Brian Mikkelsen (K), ny näringsminister. Han ersätter Troels Lund Poulsen (V).

Claus Hjort Frederiksen (V), ny försvarsminister. Han ersätter Peter Christensen (V).

Ulla Tørnæs (V), minister för utvecklingssamarbete. Nytt departement.

Karen Ellemann (V), minister för jämställdhet och nordiskt samarbete.

Ellen Trane Nørby (V), ny hälsovårdsminister. Hon ersätter Sophie Løhde (V).

Mette Bock (LA), ny kultur- och kyrkominister. Hon ersätter Bertel Haarder (V).

Søren Pind (V), ny utbildnings- och forskningsminister. Han ersätter Ulla Tørnæs (V).

Mai Mercado (K), ny barn- och socialminister. Nytt departement.

Inger Støjberg (V), invandrar- och integrationsminister.

Ole Birk Olesen (LA), ny transport-, bygg- och bostadsminister. Han ersätter Hans Christian Schmidt (V).

Troels Lund Poulsen (V), ny sysselsättningsminister. Han ersätter Jørn Neergaard Larsen (V).

Sophie Løhde (V), minister för offentlig innovation. Nytt departement.

Lars Christian Lilleholt (V) fortsätter som energi-, hushållnings- och klimatminister.

Karsten Lauritzen (V), fortsätter som skatteminister.

Esben Lunde Larsen (V), fortsätter som miljö- och livmedelsminister.

Thyra Frank (LA) ny äldreminister. Nytt departement.

Merete Riisager (LA) ny skolminister. Hon ersätter Ellen Trane Nørby (V).

Man bör notera, att statsministern har bytt ut också flera andra av Venstres ministrar än de som ersätts av statsråd från de två partier, som nu går in i regeringen.

Danmark: Rekordghögt stöd för (S), rekorlågt för Dansk Folkeparti

28 november 2016 16:04 | Politik | 1 kommentar

Den nya trepartibaserade koalitionsregeringens tillkomst har naturligtvis inte hunnit ge något utslag i den allra senaste opinionsmätningen.

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 27 november kom en ny mätning från Voxmeter, gjord för nyhetsbyrån Ritzau:

Socialdemokratiet 28,3 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,0 procent
Alternativet 6,9 procent
Venstre 18,9 procent
Dansk Folkeparti 14,5 procent
Konservative Folkeparti 3,8 procent
Liberal Alliance 7,3 procent
Nye Borgerlige 1,4 procent

Det nya ytterhögerpartiet Nye Borgerlige får i den här mätningen ett stöd under den danska tvåprocentsspärren. Socialdemokratiets stöd är rekordhögt och Dansk Folkepartis rekordlågt.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,8 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Alternativet 6,4 procent
Venstre 18,9 procent
Dansk Folkeparti 16,1 procent
Konservative Folkeparti 3,1 procent
Liberal Alliance 7,0 procent
Nye Borgerlige 2,1 procent

Ísland: Borgerlig trepartiregering?

28 november 2016 14:20 | Politik | Inga kommentarer

De vänstergrönas partiledare Katrin Jakobsdóttir har gett upp försöken att bilda en vänster-mittenregering i Ísland. De flesta av de partier som tänktes kunna komma i fråga hade invändningar mot något av de andra.

Just nu ser det ut som att det stora, borgerliga Självständighetspartiet blir stommen också i en ny isländsk regering. Det skulle i så fall bilda koalition med de lierade mindre partierna, Renässans och Ljus framtid. Förutsättningen för en sådan borgerlig trepartikoalition är en kompromiss om fiskeri- respektive EU-politiken.

Danmark: Intressant EU-kritiskt inlägg från gruppordföranden (s)

27 november 2016 18:13 | Politik | Inga kommentarer

Det går en intressant EU-kritisk våg genom Europa – Storbritanniens utträde ur unionen är ett exempel – och det är verkligen inte bara populistpartier på högerkanten och yttervänsterfrondörer som i dag opponerar sig mot ett allt mer omfattande och överstatligt samarbete.

Jag är, som mina läsare vet, verkligen inte någon okritisk supporter av danska Socialdemokratiet, men när nu – se Berlingske den 27 november – partiets gruppordförande i Folketinget Henrik Sass Larsen skissar en ny socialdemokratisk EU-kurs, finns där mycket att fundera över, också här.

Sass Larsen konstaterar, att stora grupper av väljare – också gamla socialdemokratiska väljare – vänder sig mot invandring, globalisering, frihandel och EU, alltså sådant som socialdemokratin i årtionden har omfamnat.

Hans huvudpoäng är att Europa består av nationalstater. EU behövs för att lösa gemensamma och mellanstatliga problem men ska inte användas för att utplåna nationalstaterna och ta över dessas uppgifter.

Vidare, väljarna är till exempel inte för fri invandring när den hotar skola, socialpolitik och arbetstagarnas rättigheter. Och de ser poänger med frihandel, dock inte när den innebär inskränkningar i löntagarnas i det egna landet lön respektive arbetsvillkor. Fri rörlighet får inte heller leda till en invasion av daglönare och tiggare.

Sass Larsen förespråkar därför bland annat en minimilön för hela Europa, också en ”skatteunion” med minimiuttag för att täcka offentliga utgifter – i det senare fallet kunde man starta med en nordisk överenskommelse.

Det här är naturligtvis varken färdigtänkt eller färdigdiskuterat men faktiskt värt en seriös och öppen diskussion också här i landet.

Danmark: Nye Borgerlige klarar nu spärren i mätning efter mätning

27 november 2016 17:09 | Politik | Inga kommentarer

Överenskommelsen om att bilda en ny, trepartibaserad koalitionsregering har självfallet ännu inte hunnit ge något utslag i den allra senaste opinionsmätningen.

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 22 november kom en ny mätning från Epinion, gjord för Danmarks Radio:

Socialdemokratiet 28,0 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,4 procent
Enhedslisten 7,9 procent
Alternativet 6,4 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 16,6 procent
Konservative Folkeparti 2,9 procent
Liberal Alliance 7,2 procent
Nye Borgerlige 3,2 procent

Det nya ytterhögerpartiet Nye Borgerlige verkar nu vara etablerat bland de partier som med god marginal klarar den danska tvåprocentsspärren.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,7 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,4 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Alternativet 6,3 procent
Venstre 19,0 procent
Dansk Folkeparti 16,4 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 6,9 procent
Nye Borgerlige 2,2 procent

Danmark: Ny borgerlig trepartiregering, men en minoritetsregering

27 november 2016 16:48 | Politik | Inga kommentarer

Statsminister Lars Løkke Rasmussen breddar sin Venstre-regering genom att omvandla den till en borgerlig trepartiregering med deltagande också av Liberal Alliance och Konservative folkeparti. Men också det kommer att bli en minoritetsregering. Venstre har 34 mandat i Folketinget, Liberal Alliance 13 och De Konservative bara 6. Det blir 53 av sammanlagt 179 mandat. Så det blir till att förhandla vidare med främst Dansk Folkeparti.

Hur ministerplatserna ska fördelas har ännu inte framgått, men en framförhandlad regeringsplattform har presenterats. Sänkt marginalskatt med lättnader i toppen finns bland det man har blivit överens om, likaså försiktighet med att höja fastighetsskatten.

Melodikrysset nummer 47 2016

26 november 2016 13:19 | Barnkultur, Film, Media, Musik, Ur dagboken, Varia | 4 kommentarer

Nu verkar jag ha klarat av mina akuta hälsoproblem för den här gången. Men varje sådan här utdragen kamp mot den ena eller den andra åkomman sätter ju ändå sina spår i form av nedsatt kondition.

I går kväll såg jag och hustrun, när hon hade kommit hem efter en klassåterträff i Stockholm, på SvTs jubileumsprogram, späckat av för oss kända journalister och programledare och fyllt av minnesvärda bitar ur program de hade gjort.

På motsvarande sätt har vi genom åren lyssnat på framför allt radions P1. Jo, jag har lyssnat på program i andra radiokanaler också, sådana som ”Svensktoppen” och ”Melodikrysset”.

Men där har det funnits perioder, då jag har varit för upptagen av annat.

Så var det 1965, när Sven Ingvars gjorde ”Någon att hålla i hand” – jag är, som mina läsare vet, ingen vän av dansbandsmusik, men ganska många av Sven Ingvars’ låtar har jag hört, och de har fastnat i mitt musikminne. I det här fallet har jag inget minne heller av originalet, ”Somebody To Love” med Brad Newman.

Men alla har vi våra luckor. Självfallet har jag hört mycket musik, skriven av Andrew Lloyd Webber, men ”Starlight Express” verkar aldrig ha kommit i min väg. Ändå kom jag ganska snabbt på att det här måste handla om något slags tåg, vilket stöddes av Eldemans ledtråd ”full fart”.

Det är å andra sidan i dag inte självklart att alla, trots hans gotländska idiom i ”En härlig svensk sommardag”, kan identifiera Göran Ringbom heller, men själv skulle jag vilja ge honom och en del andra sångare och sångerskor en eloge just för att de håller de svenska dialekterna levande.

Monica Zetterlund sjöng till exempel in ett och annat på sin barndoms och ungdoms värmländska. Fast den låt hon sjöng i Melodifestivalen 1961, ”När min vän”, är inte något exempel på detta – den skrevs av uppsaliensaren Owe Thörnqvist.

I Melodifestivalen 2010 sjöng Anders Ekborg ”The Saviour”/”Il Salvatore”.

Och så fick vi höra Ola Salo och The Ark i 2007 års svenska bidrag till Eurovision Song Contest, ”The Worrying Kind”.

För egen del gillar jag också visgenren.

Jag har det mesta av Karin Boye i bokhyllan och uppskattar också Gunilla Röör som scenartist. Gunilla Röörs insjungning av Boyes ”Midsommardans” tyckte jag var fin.

Mats Paulson har jag haft kontakt med, eftersom vi båda har ägnat oss åt Joe Hill. Men han har skrivit en del mycket fina egna visor också. ”Visa vid vindens ängar”, i dag i en instrumental version med Dana Dragomir, är ett exempel.

Povel Ramel ses ju av många mer som en lustigkurre än som en visdiktare, men visst har hans ”Underbart är kort” (men trist varar länge) ett exempel på att hans sångtexter ofta har också poetiska kvalitéer. ”Bara en enda ros på ett evigt klänge” börjar texten, men det framgick inte av ljudillustrationen, eftersom vi i dag fick höra låten i en instrumentalversion med Flashback Big Band.

En tredelad musikgeografifråga ingick i dagens kryss, också den förstås instrumental. Först skulle vi känna igen ”I Left My Heart In San Francisco”. Sen skulle vi identifiera musikstilen, disco, och eftersom det som spelades i discoversion var ”Copacabana”, måste svaret på sista frågan om vad staden i fråga kallas bli Rio.

En smula kortare väg är det till Danmark, hemlandet för komikerparet Fyrtornet och Släpvagnen, som fortfarande förekom på svenska biografer, när jag började gå på sådana under senare delen av 1940-talet. Fyrtårnet og Bivognen hette de hemma i Danmark. Rollerna spelades av Carl Schenstrøm och Harald Madsen.

Under mina första skolår på 1940-talet sjöng vi förstås bland annat sånger av Felix Körling, så visst känner jag igen ”Nej, se det snöar”, även om den i dag spelades i jazzversion.

Fast här i Uppsala har det budskapet ingen relevans. Gräsmattan är grön igen. Men i natt, när jag var uppe på ett av mina eviga toabesök, lyste julgranen utanför köksfönstret.

Kammarorkestern med inlånad dirigent, gästsolist och ett lite ovanligt program

25 november 2016 18:33 | Mat & dryck, Musik | Inga kommentarer

Uppsala kammarorkester spelade vid torsdagskvällens konsert under ledning av en inlånad dirigent, Emil Eliasson, och musiken man spelade kändes också ovanlig.

Konserten startade med ”Colours of Autumn”, ett verk för stråkorkester skrivet 2002 av den ryska, i Sverige bosatta men i Ryssland 1969 födda Victoria Borisova-Ollas. Jag är för egen del öppen för ny musik, men den här höstmusiken – måste jag tillstå – grep mig inte riktigt. Och det var verkligen inte orkesterns fel – den återgav, vad jag förstår, inkännande och nyansrikt tonsättarens intentioner.

Därefter spelades Clara Schumanns (1819-1896) Pianokonsert i A-moll från 1835, med den utmärkte Peter Friis Johansson som gästsolist på piano. Claras make Robert Schumann, som vi också fick höra ett litet stycke av, dominerade stort den här familjens musikaliska skapande – Clara hade säkert mer än nog av arbete med de åtta barn hon fick 1841-1854, men man kan nog inte skylla den här snedbalansen bara på Robert – också efter makens död fortsatte hon att framför hans musik.

Pianokonserten i A-moll från 1835, hennes enda bevarade större verk, skrevs redan när hon var tonåring. Den är icke desto mindre så pass musikaliskt intressant, att man undrar, vad hennes eget skapande kunde ha gett, om hon inte i stället hade ägnat sig åt att framföra makens musik.

Efter pausen spelade orkestern ”Symfoni nummer 1 i C-dur”, komponerad 1832 av Adolf Fredrik Lindblad (1801-1878). Det här verket har musikaliskt intressanta särdrag men bär också spår av påverkan från framför allt Felix Mendelssohn. Själv blev jag musikaliskt mer intresserad än överväldigad.

* * *

Före konserten åt vi middag på Amazing Thai, tvärs över Vaksalagatan. Själv valde jag starkt kryddad wokad anka med tillbehör – vad de andra, det vill säga Birgitta, Bengt och Inger samt Anna och hennes i Västerås musikstuderande dotter Amanda, valde, varierade. Jag drack en flaska Zeunerts lättöl till.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^