Norge: Fremskrittspartiet växer på bekostnad av Høyre. Senterpartiet på rekordnivå och liberala Venstre under spärren

31 mars 2017 13:33 | Politik | Kommentering avstängd

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig nu sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den mätning Norstat har gjort för Vårt Land bekräftar att Senterpartiet nu ligger på en mycket hög nivå och faktiskt fortsätter att öka. Norstats undersökning gjordes 21-27 mars och publicerades den 30 mars.

Høyre 20,6 procent (- 3,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 15,8 procent (+ 2,6)
Venstre 2,7 procent (- 1,2)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (- 0,9)
Senterpartiet 14,3 procent (+ 3,4)
Arbeiderpartiet 30,8 procent (- 0,4)
Sosialistisk Venstreparti 5,0 procent (+ 1,5)
Rødt 2,5 procent (- 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 2,5 procent (- 0,2)

Arbeiderpartiet är tillbaka på sin usla nivå från valet 2013, medan Sosialistisk Venstreparti nu ligger över sitt valresultat.

Av regeringspartierna tappar Høyre mycket och ligger på en för partiet mycket låg nivå, medan regeringskollegan Fremskrittspartiet ökar.

För regeringens trognaste stödparti, liberala Venstre, ser läget ganska dystert ut.

Och för Miljøpartiet De Grønne är läget oförändrat dystert.

Men MDG skulle, liksom Venstre och Rødt, få var sitt mandat lokalt i Oslo, där de här partierna är starkare än i landet över lag.

Piedmont Blues

27 mars 2017 22:21 | Musik | 2 kommentarer

Fantastiska Smithsonian Folkways fortsätter att producera skivor, som speglar det amerikanska kulturarvet. Nu kommer en CD, som täcker 70 års musikhistoria med rötter i södra Applacherna, ”Classic Piedmont Blues From Smithsonian Folkways” (SFW 40221). Utgivarna betonar korsbefruktningen i det här områdets musik, lantlig och urban, svart och vit – här möttes också immigranter som kom från olika håll.

Den här skivan rymmer musik av John Jackson (tre låtar, bland annat ”Red River Blues”), John Cephas och Phil Wiggins (två låtar), Warner Williams och Eddie Pennington (två låtar), Brownie McGhee och Sonny Terry (två låtar, bland annat ”Sweet Woman”), en med bara Brownie McGhee), Josh White (”T. B. Blues”), Elizabeth Cotten (”Going Down the Road Feeling Bad”), Pink Anderson, Baby Tate, Warner Williams och Jay Summerour, Reverend Gary Davis (”Mountain Jack”) och Doc Watson (”The Train That Carried My Girl From Town”).

Gå in på Smithsonian Folkways’ hemsida och kolla!

Danmark: Socialdemokratiet över valresultatet. Nye Borgerlige under spärren

27 mars 2017 21:33 | Politik | Kommentering avstängd

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 21 mars publicerades en mätning från Epinion, gjord för Danmarks Radio.

Socialdemokratiet 27,7 procent
Radikale Venstre 5,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 18,6 procent
Dansk Folkeparti 18,3 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 6,4 procent
Nye Borgerlige 1,9 procent

Enligt den här mätningen låg Socialdemokratiet över sitt valresultat. Nye Borgerlige låg under tvåprocentsspärren och Dansk Folkeparti därmed högre än i en del andra mätningar.

Ritzau Index, ett snitt av de senaste opinionsmätningarna, gav då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,6 procent
Radikale Venstre 5,5 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 5,6 procent
Venstre 18,2 procent
Dansk Folkeparti 17,6 procent
Konservative Folkeparti 4,3 procent
Liberal Alliance 6,0 procent
Nye Borgerlige 1,6 procent

Ísland: De liberala småpartierna i trepartiregeringen hotas av att hamna under spärren

27 mars 2017 20:42 | Politik | Kommentering avstängd

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, nu lett av Logi Már Einarsson, 3 mandat, 5,7 procent

Efter långa förhandlingar blev det en borgerlig regering, stödd av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), Viðreisin (Renässans) och Björt framtíð (Ljus framtid). Den här regeringen har dock bara ett mandats övervikt i Alltinget.

I den senaste opinionsmätningen, gjord för Fréttablaðið, fördelar sig partisympatierna så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 32,1 procent (+ 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 27,3 procent (+ 10,3)
Píratar (Piratpartiet) 14,3 procent (+ 1,2)
Samfylkingin (Samlingsfronten) 8,8 procent (+ 3,2)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) 7,0 procent (- 2,7)
Björt framtíð (Ljus framtid) 3,8 procent (- 7,1)
Viðreisin (Renässans) 3,1 procent (- 7,0)

De vänstergrönas stora ökning har sannolikt som bakgrund att föregående mätning i den här serien gjordes i december.

Men vida mer intressant är att de två mindre regeringspartierna, Renässans och Ljus framtid, båda hamnar under spärrgränsen.

Socialdemokraterna är nu, trots att partiet fortfarande ligger på en låg nivå, fjärde största parti.

Familjeangelägenheter

27 mars 2017 17:55 | Barnkultur, Film, Mat & dryck, Musik, Ur dagboken | Kommentering avstängd

Sonen, Matti, fyllde år för ett bra tag sedan, men förkylningar i hans hem (han själv och yngsta dottern) har hindrat den planerade uppvaktningen.

Men nu fyllde Klara, dotter till vår i Uppsala boende dotter Kerstin, 12, och eftersom Matti och hans dotter Ella skulle komma till det här lilla familjekalaset, beslöt hustrun och jag oss för att passa på att samtidigt gratulera Matti. Vi hade en gemensam gåva, men dessutom fick han av mig pengar för ett eget inköp – han är en flitig gitarrbyggare – och så hade jag köpt en bukett blommor i vår lokala blomsterhandel vid Torbjörns torg.

Där hade jag också köpt en tulpanbukett åt Klara. Av mig fick Klara DVD-filmen ”Miss Peregrins hem för besynnerliga barn” plus presentkort till ytterligare en film, som snart finns i handeln, ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem”, vidare pengar att användas efter eget önskemål och så två bokpaket: dels Ingelin AngerbornsSal 305”, dels tre skräckklassiker, Mary ShelleysFrankenstein”, Robert Louis StevensonsDr Jekyll och Mr Hyde” och Bram StokersDracula”.

Kerstins barn var jättetrevliga, och Viggo verkade tycka det var kul, när jag berättade en historia om när han var mycket liten och jag frågade honom vad morfar heter. Han tänkte noga efter, och så sa han ”Ett”.

Kerstin bjöd på födelsedagslunch: rostbiff med röra och olika slags grönsaker plus bröd från bageriet där hon arbetar, sedan tårta plus osötade hallon (dock med sötningsmedel åt mig) och så vispgrädde till hennes pappa som är diabetiker.

Men under huvudrätten råkade jag ut för en olycka: satte en bit rostbiff i halsen och måste springa ut på toaletten för att få rostbiffen att lossna. Nå, det gick, men jag märkte, att jag skrämde upp mina vuxna barn – Matti och hans lilla Ella följde efter mig till toaletten.

Nå, jag fick bra kontakt med Ella; vi pratade bland annat om när farfar hjälpte henne att få tag på söta, mogna bigarråer ur det stora trädet i trädgården i Öregrund.

Och snart var det dags att bryta upp från kalaset. Klara och Viggo skulle hem till pappa Bo. Och Birgitta och Anna plus Annas dotter Amanda skulle gå på konsert. På vägen dit skulle Anna skjutsa mig hem i sin bil.

Så vi tog adjö av de övriga i all hast. Av Matti fick jag på väg mot Annas bil en adjökram, men sen hann jag inte långt förrän Matti ropade på mig att stanna. Lilla Ella ville också ge farfar en kram.

Såna kramar gör att hjärtat blir varmt.

Och kommande söndag får jag träffa Ella och hennes lillasyster Sofia igen, då hemma hos Matti och Karin. De yngsta barnbarnen har födelsedag med så kort mellanrum, att det känns naturligt att ha ett gemensamt födelsedagskalas.

Radovan Vlatković med träblåsare och stråkar

27 mars 2017 14:59 | Mat & dryck, Musik | Kommentering avstängd

Torsdagens konsert med Uppsala kammarorkester var ovanlig på flera sätt. Dels medverkade bara delar av orkestern, i första spelade verket bara blåsare, dessutom utan ledning av någon närvarande dirigent. Senare spelade även stråkar, nu ledda av Radovan Vlatković. Den senare är också mycket känd som hornist, och han använde också, med suveränt resultat, sitt instrument. Publikens jubel mötte han genom att solo spela ”Il sogno de un cacciatore” av Krzyszof Panderecki.

Konserten inleddes med att blåsarna – flöjt, oboe, klarinett, fagott och horn – spelade tre satser ur Charles Gounods (1818-1893) ”Petite Symphonie” i B-dur från 1885. Särskilt de två första delarna, adagio et allegretto samt andante cantabile, var mycket hörvärda. Hanna Gustafsson hade en nyckelroll på flöjt och skötte detta värv med den äran.

Rumänen George Enescu (1881-1955) och hans musik, till exempel den vid det här tillfället spelade ”Dixtour för blåsare” i D-dur, har jag inte någon kunskap att tala om, och jag kan inte säga, att jag fick något säkert intryck nu heller. Men bland blåsarna fanns nu den suveräne Vlatković.

Desto mer förtrogen är jag med det första verket som spelades efter pausen, Wolfgang Amadeus Mozarts (1756-1791) ”Hornkonsert nummer 3 i Ess-dur”, komponerad någon gång kring mitten av 1970-talet. Mycket hörvärt är framför allt larghettot.

Kvällens avslutande stycke, fyra satser ur ”Serenad nummer 10 B-dur Gran Partita” är från mitten av nästa årtionde och dess exakta omfång är heller inte känt. Allting tyder på att den här musiken skrevs av Mozart, men det vi hörde i torsdags var en bearbetning gjord av den franske oboisten David Walther. Hörvärd även den!

* * *

Birgitta och jag fick skjuts både dit och hem av Bengt och Inger, och vid middagen på Amazing Thai anslöt även Anna. Jag valde att äta Geng Keo Wan (grön curry), nötkött med bambu, äggplanta, långbönor, basilika, paprika och limeblad i cocos.

På arbetarekommunens årsmöte

25 mars 2017 23:53 | Musik, Politik | 5 kommentarer

På grund av Melodikrysset missade jag första delen av Uppsala arbetarekommuns årsmöte, men i slutet av lunchpausen hann jag till Missionskyrkan, där mötet ägde rum.

Inget dramatiskt hände medan jag var där, och hustrun, som satt ordförande, berättade sen, att också mötesdelen före lunch hade avlöpt fridsamt.

Efter lunchpausen startades förhandlingarna med att vi, ackompanjerade av Erik Lundberg, tillsammans sjöng Woody Guthries klassiker ”This Land Is Your Land”, i Mikael Wiehes översättning ”Det här är ditt land, det här är mitt land”.

Senare blev det bland annat en oändligt lång presentation av kandidaterna i kyrkofullmäktigevalet, inte särskilt intressant för mig som inte är med i Svenska kyrkan eller något annat religiöst samfund.

Så småningom avslutades mötet med ”Internationalen”. Jag kan den allt sedan unga år utantill – jag har också publicerat text och noter i min gamla arbetarrörelsesångbok från 1970, ”Upp till kamp!” – så jag sjöng med utan att egentligen behöva den text, som projicerades på en stor skärm ovanför scenen.

Men som det vanedjur jag är, tittade jag också på den projicerade texten och hoppade till, när jag plötsligt läste följande rad: ”från allt vi intet vilja bli”.

Nej, jag läste inte fel. Det visade sig att arbetarekommunens ordförande, faktiskt en mycket sångkunnig man, utan att kolla närmare från nätet hade laddat ner den text som projicerades.

Där finns det mycket egendomligheter, om man inte ser upp.

Melodikrysset nummer 12 2017

25 mars 2017 12:15 | Barnkultur, Film, Media, Musik, Politik, Ur dagboken | Kommentering avstängd

Anders Eldeman utlovade ett lättare kryss i dag, och lättare var det utan tvivel, särskilt som flera av frågorna, åtminstone musiken i dem, har varit med tidigare i krysset.

Nog har han haft med filmen ”Top Gun” tidigare, den ur vilken vi fick höra ”Take My Breath Away”.

Och nog har väl ”Sällskapsresan” i regi av Lasse Åberg också tidigare förekommit i krysset?

Som jag nyligen fick anledning att skriva, känner jag Lasse Åberg därför att han, liksom min egen hustru, är så kallad hedersupplänning.

Och en annan av dagens artister har jag hört live, i regi av norska ambassaden i Stockholm, den stad där hon sedan länge bor. Jag talar om Ane Brun, som vi idag hörde i ”Miss You More”.

Galenskaparna/After Shave förekommer då och då i krysset. En av deras succéföreställningar, också visad i TV, är ”Stinsen brinner”, som i dag skulle ge oss ordet stins. Och den vi skulle identifiera var Per Fritzell.

Snäppet svårare var det inte att känna igen temat ur Adrew Lloyd Webbers ”Starlight Express” från 1984 men att komma i håg ur vilken av hans många musikaler den var hämtad.

De barnanknutna frågorna har i den ena eller andra varianten varit med tidigare och var ganska lätta.

Astrid Lindgrens och Georg Riedels ”Fattig bonddräng”, i dag sjungen av Tommy Körberg, förekom ursprungligen i filmen ”Emil i Lönneberga”.

Och under min egen småskoletid fick vi lära oss att sjunga ”Vi gå över daggstänkta berg” – på den tiden skrev och sjöng man ”gå” i pluralis.

Dagens svåraste fråga, för mig i alla fall, var det att komma i håg låten ur förra årets Eurovision Song Contest, ”I’ve Been Waiting For This Night”. Men nu frågade inte Eldeman efter titeln utan vilket land den spelade låten representerade, och eftersom jag hade varannan bokstav, var det lätt att komma fram till att det var Litauen. Nå, nyfiken som jag är: Vem var det som sjöng? Jo, en ung man som märkligt nog sades heta Donny Montell. Fast i själva verket heter han något betydligt mer litauiskklingande, Donatas Montvydas.

Gamla schlager är jag en jävel på.

Så visst mindes jag omedelbart ”Två små fåglar på en gren”.

Samma sak med ”Oh Mein Papa”, oförglömlig med Arne Lambert på trumpet.

Och visst minns jag ”Do You Know What It Means To Miss New Orleans” med Louis Armstrong! Fast här skulle vi kunna delstaten New Orleans ligger i, Louisiana.

Sist kvar att redovisa blir då en fråga, vars svar jag har ett mycket personligt förhållande till. ”Den vackraste visan om kärleken” har jag med i min sångbok ”Upp till kamp!” från 1970, som bland annat innehåller sånger om fred. Texten är skriven av Ture Nerman, som jag har träffat och haft annan kontakt med medan han levde. Och musiken skrevs av Lille Bror Söderlundh, vars son Michael Söderlundh jag senast träffade på ett födelsedagskalas för hans hustru, Christina Mattsson – jag har skrivit om det här på bloggen.

Och nu, när jag har lagt ut den här texten, ska jag ägna mig åt politik i annan form: Jag ska åka till Missionskyrkan, där Uppsala arbetarekommun genomför sitt årsmöte. Under ordförandeskap av min hustru, förr bland annat Riksdagens talman.

Birgitta Dahl inför partikongressen (s): ”Vi behöver provisoriska utopier för vår tid!”

24 mars 2017 14:13 | Politik | 4 kommentarer

Den socialdemokratiska idétidskriften Tiden magasin har i nummer 1 2017, redigerat med adress till den snart stundande partikongressen, som tema ”Provisoriska utopier” – Ernst Wigforss, som myntade begreppet, finns mycket riktigt på omslaget.

Temablocket inleds med en artikel av partiveteranen (hon fyller 80 år senare i år), före detta talmannen och miljö- och energiministern Birgitta Dahl, ”Vi behöver provisoriska utopier för vår tid”.

Artikeln börjar självklart med ett internationellt perspektiv och citerar klassiska partiprogramformuleringar om alla människors lika värde och behovet i ett gott samhälle av omsorg och omtanke om andra människor.

Sedan punktar Birgitta Dahl upp ett program av klassiskt socialdemokratiskt snitt: insatser för att värna och lyfta utsatta grupper, kamp mot den segregation som breder ut sig i spåren av privatisering, vinstintresse och valfrihet i barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg, åtgärder för att på allvar integrera flyktingar i vårt samhälle, ett starkt ökat bostadsbyggande som både klarar miljömål och resulterar i bostäder ekonomiskt åtkomliga för människor i normala inkomstlägen, en omställning av energisektorn till ett system fritt från klimatpåverkan, kärnkraft och fossila bränslen och med skydd av de outbyggda älvarna, ett transportsystem omställt i samma anda, mer allmänt en miljöpolitik för minskad klimatpåverkan och resurshushållning, en försvars- och säkerhetspolitik som bygger på neutralitet och allmän värnplikt och sist men inte minst internationellt arbete för fred och nedrustning, klimat- och miljömål, flyktingar samt barns- och kvinnors rättigheter.

För allt det här bör socialdemokratin utarbeta handlingsprogram, i Ernst Wigforss’ anda utformade som provisoriska utopier för vår egen tid.

I artikelns inledning citerar Birgitta Dahl en dikt av Karl Vennberg, ursprungligen publicerad i ”Sju ord på tunnelbanan” (1971):

Låt oss gå rakt på sak:
70-talets utfall kan bero av
hur vänstern förstår att hantera sin besvikelse.
Du vars hjärta är hos vänstern: den behöver ditt förnuft.
Upprepa fakta, din del av fakta.
Upprepa drömmen, din del av drömmen.
Upprepa orden i det illegala språket.

* * *

Att prenumerera på Tiden magasin kostar för helår (4 nummer) 299 kronor. Prenumeration sker genom Nätverkstan, E-post ekonomitjanst@natverkstan.net.

Norge: Jo Senterpartiet ökar fast kanske inte riktigt så mycket

23 mars 2017 22:44 | Politik | Kommentering avstängd

Jo, Senterpartiet har ökat mycket, fast kanske inte så mycket som i den opinionsmätning jag senast redovisade.

Men vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet. Den senaste budgetförhandlingen har dock ändat i att båda mittenpartierna har gjort upp med regeringen om ny budget.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig nu sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den mätning Sentio har gjort för Dagens Næringsliv bekräftar att Senterpartiet nu ligger på en mycket hög nivå men inte så hög som i den undersökning Senterpartiet självt hade låtit göra och publicerade. DNs undersökning gjordes 14-20 mars och publicerades den 23 mars.

Høyre 22,7 procent (- 1,0 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 10,8 procent (- 3,3)
Venstre 3,9 procent (- 1,4)
Kristelig Folkeparti 5,9 procent (- 0,3)
Senterpartiet 12,3 procent (+ 0,9)
Arbeiderpartiet 34,1 procent (+ 3,9)
Sosialistisk Venstreparti 4,2 procent (+ 0,3)
Rødt 2,8 procent (+ 1,1)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (+ 1,4)

Märk även Arbeiderpartiets återhämtning och att liberala Venstre i en riksmätning ligger under spärren.

Jag brukar ju inte normalt publicera lokala norska mätningar, men eftersom Oslo är så stort och i vissa avseenden också avvikande från landet i övrigt, ska jag här redovisa de två undersökningar Respons där har gjort för Aftenposten, den ena om partisympatierna i rikspolitiskt perspektiv, den andra inför höstens kommunalval. Det är ganska intressant att se, att osloborna i märkbar utsträckning röstar olika när det gäller rikspolitiken respektive lokalpolitiken.

När det gäller kommunalvalet i höst fördelar sig oslobornas partisympatier så här:

Høyre 29,2 procent (+ 0,7 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie, gjord i december 2016)
Fremskrittspartiet 10,4 procent (+ 2,0)
Venstre 5,4 procent (- 2,6)
Kristelig Folkeparti 2,7 procent (+ 0,8)
Senterpartiet 3,4 procent (+ 2,2)
Arbeiderpartiet 32,1 procent (- 4,0)
Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (- 0,4)
Rødt 5,0 procent (+ 1,5)
Miljøpartiet De Grønne 4,4 procent (- 1,3)

Høyre är här tätt i hälarna på Arbeiderpartiet som tappar. Venstre som traditionellt är stort i huvudstaden minskar. Både SP och KrF är traditionellt svaga i Oslo, men här ökar Senterpartiet märkbart. Rødt och MDG är större i Oslo än i landet i stort.

Inför nästa stortingsval fördelar sig partisympatierna i Oslo så här:

Høyre 34,4 procent (- 2,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie, gjord i december 2016)
Fremskrittspartiet 8,6 procent (+ 2,5)
Venstre 5,0 procent (- 1,9)
Kristelig Folkeparti 2,7 procent (+ 0,5)
Senterpartiet 1,9 procent (+ 1,0)
Arbeiderpartiet 34, procent (- 2,1)
Sosialistisk Venstreparti 5,7 procent (- 1,2)
Rødt 6,5 procent (+ 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 7,6 procent (- 0,3)

I stortingsvalet har Rødt och MDG möjlighet att ta lokala mandat i Oslo.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^