I mina unga år hade jag Alibi-magasinet som en av favoriterna

31 maj 2017 23:18 | Deckare, Media | Kommentering avstängd

Under mina pojkår i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet läste jag, med samma glupande aptit, allt som kom i min väg: pojkböcker men också flickböcker, tidens nya serietidningar, serier så väl som kärleksnoveller i mammas Hemmets Veckotidning, romaner av olika slag (Jan Fridegårds serie om trälen Holme, Fjodor Dostojevskij – jo, det är sant! – och Oscar WildesSpöket på Canterville”, många kärleksromaner av Sigge Stark), ja även tidens deckarhistorier, publicerade i Alibi-magasinet, Äventyrsmagasinet och Detektivmagasinet.

En stor del av de här deckarhäftena köpte jag i Nilssons kiosk i Juniskär (i det numera med Sundsvall sammanslagna Njurunda kommun). Men mitt läsintresse tillfredsställdes också med hjälp av de pappersinsamlingar vi gjorde på uppdrag av skolan, Nylands skola: Innan jag fraktade buntarna med skänkta veckotidningar och liknande, gick jag alltid igenom dem i jakt på deckarmagasin. Sammanlagt fick jag ihop en jättesamling, som jag hade kvar till dess att jag i egenskap av ombud för gamla Folket i Bild och dess folkböcker intog en mer kritisk hållning till det som då kallades skräplitteratur. Den här kritiska hållningen ledde också till att jag gav bort min samling av inbundna deckare från B Wahlströms förlag till en kompis. Just det har jag senare ångrat, eftersom den här serien innehöll en del pärlor i deckargenren.

Hur som helst, i dag greps jag av intresse för vad det var som under de här åren gjorde, att jag föll för just Alibi-magasinet. Jag letade på nätet efter Alibi-magasinet och fann en text, där samtliga utgivna titlar fanns förtecknade; det visade sig, att Alibi-magasinet gavs ut under åren 1936-1957. Några författarnamn mindes jag: Øyulv Gran, Niels Meyn och Stein Riverton, den förste och den tredje norrmän, den andre dansk

Øyulv Gran (som egentligen hette Christian Haugen) levde 1902-1972. Hans deckarhjälte hette Harald Ask och var verksam i Oslo. Sammanlagt skrev han under åren 1946-1956 74 historier för svenska Alibi-magasinet. Till det jag hittar om honom på nätet hör att han under den tyska ockupationen av Norge hade nazisympatier; bland annat var han under kriget redaktör för en facklig tidskrift, som förstås då åsiktsmässigt företrädde Quisling-regimen. Men för Alibi-magasinet skrev han först efter kriget, och jag har inget minne av att hans Harald Ask-deckare skulle ha vittnat om det här.

Dansken Niels Meyn (1891-1957) skrev under 30 (!) olika pseudonymer, och utöver de deckarhistorier jag läste i Alibi-magasinet har jag säkert läst någon av hans ungdomsböcker. Det märkliga är att också han lierade sig med den tyska ockupationsmakten, även om detta som bakgrund tycks ha försörjningsskäl. Han vände hur som helst den bruna rörelsen ryggen före krigsslutet, men det hjälpte inte: I Danmark var han persona non grata också åren efter kriget. Men svenska Alibi-magasinet publicerade honom alltså.

Norrmannen Stein Riverton (egentligen Sven Elvestad, 1884-1934), skrev cirka 80 deckare under sin Riverton-pseudonym – hans hjälte hette Asbjørn Krag, och Riverton/Elvestad (märk likheten mellan efternamnen) är nog den mest drivne författaren av de här tre, även om han själv sa att han skrev mest för pengar. Riverton/Elvestad var inte nazist, men uttryckte ”nästan ultrareaktionära inställningar , föraktade parlamentarismen och beundrade Mussolini”, skriver Nils Nordberg i förordet till den bok jag ska avsluta med. Riverton/Elvestad levde ett hårt liv – han var alkoholiserad och homosexuell med dragning åt pedofili, läser jag, och han dog alltså bara 50 år gammal.

I sin serie ”Klassiska deckare” nyutgav förlaget Bra Böcker 1978 Stein Rivertons ”Järnvagnen” (i Ebba Atterboms översättning från 1910, lätt moderniserad). Det norska originalet, ”Jernvognen”, utkom 1909, men egentligen känns den här boken häpnadsväckande modern. Och miljön i just den här Asbjørn Krag-deckaren är inte norsk utan dansk.

Jag gav den här boken som present åt min mamma den 3 mars 1979, som tack för att hon – farmor – hade tagit hand om vår Kerstin under sportlovsveckan. När mamma dog 1994, tog jag den med mig hem till mig igen. Nu finns den i vår samling av klassiska deckare i Öregrund.

Pressgrodor

31 maj 2017 16:29 | Citat | Kommentering avstängd

hittade via Journalisten nummer 7 2017:

Snart föds det sista barnet

Christina Lernbrink slutar efter 40 år: ’Jag känner vemod'”

Mölndals-Posten

* * *

Överlevare berättar om
förintelsen i Brösarp

Ystads Allehanda

* * *

28,2 väljare hade röstat vid
lunchtid: Lägre än 2012

Omni

Birgitta Dahls memoarer hyllas i Dagens Arena

30 maj 2017 22:44 | Media, Politik | Kommentering avstängd

Birgitta Dahl hyllas som politiker och för sin bok ”I rörelse. Minnen från ett innehållsrikt liv” (Premiss) i en ledarartikel i Dagens Arena den 20 maj – läs själva ledaren, som finns tillgänglig på nätet.

Den som har skrivit om Birgitta och hennes bok är Liv Beckström, tillförordnad chefredaktör. Hon har också mejlat Birgitta och bett henne att för Dagens Arena skriva en krönika om hoten mot demokratin.

Birgittas bok kom ju ut hösten 2016, men det är intressant att notera, att den fortfarande finner nya läsare. Hon var till exempel nyligen i Växjö och talade om den och mötte då en publik, som till stora delar redan hade läst hennes memoarer – dessutom fick hon sälja ytterligare exemplar.

Och när jag för några dar sen var in på Akademibokhandeln Lundeq i Uppsala för att handla böcker åt henne till Mors dag, såg jag hennes egen bok där, väl exponerad.

Men det finns alltså fortfarande exemplar kvar att köpa.

Jo, mor blev firad

30 maj 2017 13:29 | Deckare, Film, Mat & dryck, Prosa & lyrik, Trädgård, Ur dagboken | Kommentering avstängd

När jag var pojke, både när jag var liten och under tonåren, firade jag alltid min mamma på Mors dag. Jag plockade blommor åt henne, sådana som hade hunnit slå ut till Mors dag. Under min tonårstid gjorde jag ofta sådana här blomtervandringar, plockade blommor som jag gav mamma inte bara på hennes dag. I en åkerren nära huset där vi bodde växte det styvmorsviol (som jag först lärde mig kalla för natt och dag, som folk sa i Juniskär) och i Juni och Nyland fanns liljekonvalj, gullviva, midsommarblomster, vit- och blåsippa, smörboll (kullerkupp sa vi i min estniska barndom), tjärblomster och förstås törnros.

Det här har sen följt mig genom åren, också i min långa relation till Birgitta. Under den kalla delen av året köper jag fortfarande inför varje veckoslut ett par-tre utvalda blombuketter åt henne, och till Mors dag plockar jag fortfarande en bukett med liljekonvaljer och förgätmigej.

Vi har under alla år tillsammans alltid turats om att laga mat och diska, men på Mors dag behöver mor i huset aldrig ägna sig åt sådant. Jag går upp tidigt på morgonen och gör en väldig smörgåstårta, i år en skapelse med havets frukter. Och så brygger jag kaffe – själv dricker jag normalt kokkaffe, men den här dagen anpassar jag mig till Birgittas preferenser – och så dukar jag köksbordet för morsdagsfrukost med morsdagsbuketten framför Birgittas plats, vackra servetter och levande ljus.

När alltsammans är klart, väcks mor med sång, den här gången av Anna som är i Öregrund på morsdagsvisit.

Av mig får Birgitta tre bokpaket: ett innehåller Majgull AxelssonsDitt liv och mitt”, ett annat Elias CanettisFörbländningen” och Geir GulliksensBerättelse om ett äktenskap” och det tredje tre kommissarie Maigret-deckare av Georges Simenon. Och så får hon ytterligare en Alvar Aalto-vas från Iittala, den här gången i koboltblått glas.

Anna gratulerar sin mamma med två par trädgårdshandskar och så fina kryddväxter: fransk dragon och en väldig basilika.

Också Kerstin och Matti hörs av på Mors dag: Matti ringer och Kerstin mejlar. Mattis Karin måste ju firas av man och barn, och Kerstins båda barn kommer till henne på söndag – de hinner ta årets första utomhusdopp i Storvad.

På kvällen serverar jag morsdagsmiddag, rostbiff och potatis samt alkoholfritt rödvin. Efteråt, vid TVn, får damerna två wienerbröd var, och när vi sen ska avsluta Mors dag med kvällens Beck-deckare, tar jag fram druvorna, vita och blå.

Danmark: Inga drastiska förändringar i partisympatierna

29 maj 2017 23:06 | Musik | 2 kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 28 maj publicerades en mätning från Voxmeter, gjord för nyhetsbyrån Ritzau:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,5 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 9,1 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 17,5 procent
Dansk Folkeparti 18,4 procent
Konservative Folkeparti 3,8 procent
Liberal Alliance 6,2 procent
Nye Borgerlige 1,4 procent

Här ligger Socialdemokratiet över sitt valresultat, men inte så mycket som i en del andra mätningar. På vänstersidan får Enhedslisten även i den här mätningen ett högt stöd.

På den borgerliga sidan har också i den här mätningen Dansk Folkeparti högre stöd än Venstre.

Ritzaus Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 27,0 procent
Radikale Venstre 5,5 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,7 procent
Alternativet 5,6 procent
Venstre 18,2 procent
Dansk Folkeparti 18,2 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 6,1 procent
Nye Borgerlige 1,5 procent

.

Norge: Minus för de rödgröna, plus för de blå-blå

29 maj 2017 22:39 | Politik | Kommentering avstängd

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Ytterligare en mätning publicerade den 26 maj:

Ipsos MMIs mätning gjordes under perioden 22-25 maj för Dagbladet.

Høyre 24,2 procent (+ 2,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,3 procent (+ 1,4)
Venstre 4,3 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 5,2 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 9,2 procent (- 1,9)
Arbeiderpartiet 31,2 procent (- 2,3)
Sosialistisk Venstreparti 3,9 procent (- 0,6)
Rødt 2,5 procent (- 1,4)
Miljøpartiet De Grønne 2,7 procent (+ 0,3)

Enligt den här mätningen går det uselt för partierna i den gamla rödgröna regeringen, medan framför allt de två partierna i den blå-blå regeringen växer.

Ísland: Förre statsministern bildar ett debattforum, som kanske kan ombildas till ett nytt parti

29 maj 2017 22:00 | Politik | Kommentering avstängd

Den avsatte partiledaren i isländska Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, numera lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, fick i alltingsvalet den 29 oktober 2016 11,8 procent och 8 mandat mot att tidigare ha varit ett stort parti. Den förre partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har aldrig förlikat sig med att ha blivit avsatt. Formellt avgick han själv den 7 april 2016 som en följd av den debatt familjens undangömda kapital i Panama förorsakade och som med all sannolikhet ledde till det dåliga valresultatet.

Han har nu senast bildat Framfarafélagið (Progressiva samfundet), som åtminstone inte nu ska ses som ett nytt parti utan mer som en diskussionsförening. Som skäl för bildandet av den här nya diskussionsklubben anför Sigmundur Davið Gunnlaugsson att Framsóknarflokkurinn inte längre befrämjar debatt.

Suomi/Finland: Samlingspartiet störst – Centern först på tredje plats

29 maj 2017 14:50 | Politik | Kommentering avstängd

I kommunalvalet i Finland den 9 maj kastades rangordningen mellan de tre stora partierna om: störst blev Kokoomus (Samlingspartiet), Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna) blev tvåa och det länge ledande partiet, Suomen Keskusta (Centern) hamnade på tredje plats.

I Kantar TNS senaste opinionsmätning, gjord under perioden 24 april-19 maj för Helsingin Sanomat, har den här nya rangordningen slagit igenom också i rikspolitiken.

Högerpartiet Kokoomus (Samlingspartiet) går kraftigt framåt och blir med 20,6 procent landets största parti. I valet 2015 fick partiet stöd av 18,2 procent. Sannolikt är den främsta orsaken till detta missnöje bland tidigare centerväljare med den centerpartistiske statsministern Juha Sipilä. I valet 2015 fick partiet stöd av 18,2 procent.

Det ledande oppositionspartiet, Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet), stöds av 18,7 procent. Det här är en rejäl upphämtning sen valet 2015, då partiet bara fick stöd av 16,9 procent, men partiet har under en period varit största parti i mätningarna.

Den borgerliga regeringens ledande parti, Suomen Keskusta (Centern), tappar alltså i den här mätningen och hamnar då på 17,7 procent – i valet 2015 fick partiet stöd av 21,1 procent. Till partiledarens redan nämnda impopularitet har till exempel hans mycket klåfingriga sätt att försöka styra rapporteringen om honom i TV bidragit.

Det tredje benet i den borgerliga koalitionsregeringen, Perussuomalaiset (Sannfinländarna), har nu under en lång period legat på en för partiet mycket låg nivå. I valet 2015 stöddes partiet av 17,7 procent av väljarna, men i den här mätningen är man nere på 9,4 procent. En viktig bakgrund till det här är osäkerheten om partiets fortsatta kurs. Timo Soini ska ju avgå som partiordförande, och en person som har stort stöd som efterträdare är den ganska högerextreme Jussi Halla-aho.

Övriga partier är samtliga i opposition.

Vihreä Liitto (Gröna förbundet) ökar och hamnar då på 14,3 procent – det har nu länge varit större än Sannfinländrna. I valet 2015 fick partiet 8,5 procent.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) minskar en aning, till 8,6 procent. I valet 2015 fick partiet 7,1 procent.

Svenska Folkpartiet minskar också något och landar då på 4,6 procent. I valet fick partiet stöd av 4,9 procent.

Och Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) minskar till 3,7 procent. I senaste valet fick partiet 3,5 procent.

Danmark: Socialdemokratiet och Dansk Folkeparti kämpar om tidigare socialdemokratiska väljare

28 maj 2017 17:22 | Politik | 2 kommentarer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 23 maj publicerades en mätning från Epinion, gjord för Danmarks Radio:

Socialdemokratiet 28,2 procent
Radikale Venstre 5,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 9,2 procent
Alternativet 5,1 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 19,3 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 6,3 procent
Nye Borgerlige 1,6 procent

Här ligger alltså Socialdemokratiet över sitt valresultat. På vänstersidan får Enhedslisten ett högt stöd, kanske eftersom partiet har synts mycket i media – det har haft kongress.

På den borgerliga sidan har i den här mätningen Dansk Folkeparti högre stöd än regeringsledande Venstre. Man noterar också att ultrahögerpartiet Nye Borgerlige här åter ligger under tvåprocentsspärren – i andra mätningar har man legat över den, men det är säkert svårt att korrekt mäta stödet för ett så litet parti.

Ritzaus Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,6 procent
Radikale Venstre 5,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 6,0 procent
Venstre 17,0 procent
Dansk Folkeparti 18,1 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 6,0 procent
Nye Borgerlige 1,6 procent

Flera danska tidningar har under den senaste tiden noterat att Socialdemokratiet och högerpopulistiska Dansk Folkeparti i allt flera fall bildar allians i Folketinget. Men ledren för det senare partiet, Kristian Thulesen Dahl, vill inte ha rollen som stödparti åt Socialdemokratiet och har markerat avstånd.

Kanske har detta att göra med att Socialdemokratiet hr lyckts ta tillbaka en hel del väljare från Dansk Folkeparti, sedan valet cirka 25.000, men den här strömmen tycks enligt en väljranalys, gjord av TNS Gallup för Berlingske, har den här överströmningen hejdats, delvis vänts.

Norge: Läget osäkert för de mindre partierna, men MDG ligger konstant under spärren

28 maj 2017 16:29 | Politik | Kommentering avstängd

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Två nya mätningar föreligger, båda publicerade den 26 maj:

Sentios mätning gjordes under perioden 16-22 maj för Dagens Næringsliv.

Høyre 24,1 procent (- 1,0 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 11,0 procent (- 0,4)
Venstre 3,2 procent (+ 1,4)
Kristelig Folkeparti 3,8 procent (+ 0,1)
Senterpartiet 12,1 procent (- 0,7)
Arbeiderpartiet 30,9 procent (- 1,9)
Sosialistisk Venstreparti 4,3 procent (+ 0,2)
Rødt 2,8 procent (+ 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 3,1 procent (+ 0,6)

Ipsos MMIs mätning gjordes under perioden 22-25 maj för Dagbladet.

Høyre 24,2 procent (+ 2,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,3 procent (+ 1,4)
Venstre 4,3 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 5,2 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 9,2 procent (- 1,9)
Arbeiderpartiet 31,2 procent (- 2,3)
Sosialistisk Venstreparti 3,9 procent (- 0,6)
Rødt 2,5 procent (- 1,4)
Miljøpartiet De Grønne 2,7 procent (+ 0,3)

Framför allt för de mindre partierna ger de här båda mätningarna olika resultat. MDG ligger dock konstant under spärren.

Nästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^