Norska Arbeiderpartiet rekordstarkt framåt

I TNS Gallups opinionsmätning för norska TV 2 går Arbeiderpartiet rekordstarkt framåt, ökar med 3,2 procentenheter till 37,6 procent, vilket är partiets bästa resultat sen 1998. Det här är en anmärkningsvärd ökning sedan stortingsvalet 2013, då partiet fick 30,8 procent och förlorade regeringsmakten.

Nio av tio väljare som röstade på Ap i stortingsvalet 2013 säger, att de skulle rösta likadant i dag, men inte nog med det: Väljare som 2013 röstade på andra partier strömmar nu till Arbeiderpartiet. Partiet får starkare stöd bland kvinnor än bland män; speciellt stort stöd får Ap bland yngre kvinnor.

Sämre går det för Arbeiderpartiets båda samarbetspartners i den förra, röd-gröna regeringen.

Sosialistisk Venstreparti ligger med 3,4 procent (- 1,1 procentenheter) under fyraprocentsspärren, att jämföra med stortingsvalet 2013, då partiet fick 4,1 procent.

Sannolikt har SV tappat väljare både till Arbeiderpartiet och till Miljøpartiet De Grønne, det senare en nykomling som inte tar ställning i blockpolitiken. MDG, som i valet 2013 fick 2 procent, ökar i den här mätningen med 0,2 procentenheter till 3,3 procent och ser ut att så småningom bestående kunna ligga över spärren.

Det tredje partiet i den förra regeringen, Senterpartiet, backar också med 1,1 procentenheter men hamnar då på 5 procent, vilket ligger under SPs valresultat 2013, 5,5 procent.

Ökar en smula, med 0,3 procentenheter, gör yttervänsterpartiet Rødt, som därmed är uppe i 2 procent, vilket också var partiets resultat i valet 2013.

Av de båda regeringspartierna går högerpopulistiska Fremskrittspartiet tillbaka med 1,7 procentenheter till 10 procent, vilket är partiets sämsta resultat sen valet 1995. I stortingsvalet 2013 fick partiet stöd av 16,3 procent. Enligt den här undersökningen är det bara lite över hälften av partiets väljare från valet i fjol som skulle rösta likadant, om det vore val nu. FrP förlorar i ungefär lika stor utsträckning väljare till Arbeiderpartiet och till Høyre.

I gengäld ökar således det ledande regeringspartiet, Høyre, med 1,5 procentenheter och hamnar då på 27,6 procent, vilket är högre än partiets valresultat 2013, 26,8 procent.

Av regeringens stödpartier i Stortinget backar även i den här undersökningen liberala Venstre med 1,3 procentenheter och får då 5,2 procent, vilket är under partiets resultat i stortingsvalet 2013, 5,5 procent. Norska valforskare (dubbeltydigheten är svensk!) hävdar att det också miljöprofilerade Venstre är ett av de partier, som bidrar till uppgången för det blockneutrala Miljøpartiet De Grønne.

För Kristelig Folkeparti är läget stabilt: Partiet får nu liksom i den förra mätningen 4,6 procent. Men i stortingsvalet 2013 stöddes KrF av 5,6 procent.

Sommar i P1 med Evabritt Strandberg

Dagens sommarpratare, Evabritt Strandberg, har jag förstås sett både på film och på teater, och en av hennes sammanlagt rätt många makar, Sven Wollter, talade jag med under en middag för inte så vansinnigt länge sedan. Mitt första riktigt starka intryck av henne fick jag genom LPn ”En sång, ett vapen”, utgiven 1965. En av sångerna på den, sjungen av Jan-Olof Strandberg, den antifascistiska ”Den svarta tuppen”, spelade hon för övrigt i sitt Sommar-program i dag i samband med en ganska dråplig historia om när hon utan att först ha bett om lov lånade Sven-Bertil Taubes sommarhus i Spanien. För egen del tog jag med den här motståndssången i min arbetarrörelsesångbok från 1970, ”Upp till kamp! Sånger om arbete, frihet och fred”.

Fast Evabritt Strandberg personligen har jag aldrig träffat.

Som sommarpratare har en person som Evabritt Strandberg två uppenbara fördelar. Dels är hon med sin mångåriga rutin från scen och film en livfull berättare som man verkligen lyssnar på. Dels finns det i det hon berättar om ganska mycket som åtminstone jag som teater- och filmintresserad och även samhällsintresserad lyssnare kan relatera till.

Ännu bättre blev det här av att hon var så personlig, i något fall utlämnande. Hon berättade om en barndom, som rymde föräldrarnas konfliktfyllda skilsmässa och moderns knapra ekonomi. Ännu djärvare var det att berätta om inspelningen av samlagsscenen i Widerberg-filmen ”Kärlek 65”, som ett tag blev så intensivt intim, att Keve Hjelm måsta avbrytas innan det hela övergick till att bli ett riktigt samlag.

Roligt var det också att få en glimt av hur det gick till, när hon, trots att hon var självsvåldig och ibland hade svårt att passa tider, blev antagen på Dramaten av Ingmar Bergman, som hade noterat dessa hennes brister men ändå ansåg att hon var ”en begåvad jävel”.

Musiken i hennes sommarprogram var genomgående värd att lyssna på: Gipsy Kings, Charles Trenet, Frank Sinatra & Quincy Jones, Cornelis Vreeswijk, Peggy Lee, Liza Minelli, Monica Zetterlund. Kul också att låtlistan innehöll en del som var lite mer ovanligt: Lina Wollter och Kongo Allstars med ”Only Dead Fish Follow the Strem” (ett bra politiskt budskap!) och ”Bellmans epistel numero 9” med elever från Kungsholmens gymnasium.