Ganska skiftande (S)-resultat i våra grannländer

28 maj 2014 16:17 | Politik | 33 kommentarer

Jag har via tidningar på nätet försökt följa vad som har skrivits om EU-valet i Danmark, Finland och Estland – när det gäller de två övriga baltiska länderna, Lettland och Litauen, saknar jag tyvärr nödvändiga språkkunskaper.

Men jag ska ändå försöka ge en bild av hur EU-valet avlöpte i vårt närområde.

Danmark

För den stora skrällen där stod det högerpopulistiska och EU-kritiska Dansk Folkeparti, som med 26,6 procent av rösterna blev största parti och fick fyra mandat. Till detta har säkert inte minst partiets toppkandidat Morten Messerschmidt bidragit – hans antal personröster, 465.758, är ett helt enastående resultat.

Som god tvåa placerade sig Socialdemokratiet med 19,1 procent, vilket gav tre mandat. Partiets toppkandidat Jeppe Kofod kom i personröstningsligan tvåa med 169.388 personröster, vilket alltså är långt under resultatet för Messerschmidt. Danska (S) har haft en viss medvind framför allt efter alla skandaler som har avslöjats om Venstres partiledare.

Motvinden för Venstre har drabbat partiet även i EU-valet. Partiet – inrikespolitiskt länge Danmarks största parti – har med 16,7 procent hamnat på tredje plats och får nu två platser i EU-parlamentet.

Krisande Socialistisk Folkeparti blev i det här valet med 10,90 procent fjärde parti i storleksordningen, och den som fick partiets enda mandat, Margrete Auken, kom med 153.072 personröster rent av trea i personvalsligan.

Det Konservative Folkeparti fick också en plats, och dess 9,2 procent, ett resultat långt över partiets siffror i de normala partimätningarna, tyder på att det har fått röster från väljare som i protest har lämnat Venstre.

Ett mandat har gått också till Folkebevægelsen mod EU, som i det här valet stöddes av 8 procent. Det är något mindre än det i dag normala stödet för Enhedslisten, som inte ställer upp i EU-valen – men en del av detta partis anhängare kan ju ha röstat på SF och Margrete Auken.

Ett mandat får också socialliberala Radikale Venstre, som i det här valet fick 6,5 procent.

Däremot blev EU-valet ett misslyckande för Liberal Alliance, som bara lyckades samla 2,9 procent av de avgivna rösterna.

Valdeltagandet i EU-valet var i Danmark 56,4 procent, vilket är märkbart över genomsnittet i hela EU-området.

Finland

Det ledande regeringspartiet Kokoomus (Samlingspartiet) lyckades trots att partiet är mitt uppe i ett partiledarbyte (och därmed ett byte av statsminister) mycket väl i EU-valet.: blev med 22,4 procent av rösterna största parti och får då fyra platser i EU-parlamentet. Toppnamnet, Alexander Stubb, fick också överlägset flest personröster. Problemet med det här, numera, är att Stubb ser ut att bli ny partiledare och statsminister, och då kan han ju inte ta plats i EU-parlamentet.

Tvåa i EU-valet blev Suomen Keskusta (Centern), som samlade 19,7 procent av rösterna, vilket ger tre platser. En av de valda är veteranen Paavo Väyrynen, men i fråga om röststöd slogs han av partivännen Olli Rehn.

På tredje plats hamnade populistpartiet Perussuomalaiset (Sannfinländarna) med 12,8 procent, vilket dock är märkbart lägre än i de normala partisympatiundersökningarna.

Det är fortfarande snäppet högre än resultatet för Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna), som fick det häpnadväckande låga resultatet 12,3 procent (- 5,2 procentenheter), vilket ändå resulterade i att partiet lyckades rädda båda sina mandat. Eftersom Liisa Jaakonaari, som blev invald, är en känd och respekterad politiker, måste partiets valkatastrof rimligen bero på något annat, till exempel den nyss genomförda partiledarstriden.

Vihreä Liito (Gröna förbundet) får nu ett enda mandat (mot tidigare två) – dess röstandel, 9,3 procent, är märkbart lägre än i förra EU-valet (2009), 12,4 procent.

Det nyligen från regeringen avhoppade Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) belönas nu genom att också få 9,3 procent. Också det ger ett mandat – men det här är ett lyft jämfört med 2009, då partiet fick 5,9 procent.

Svenska Folkpartiet, som ofta lever farligt, räddade med 6,7 procent sitt enda mandat.

Kristillisdemokraattit (Kristdemokraterna) erövrade dock, med 5,2 procent, inte något mandat.

I Finland var valdeltagande 40,9 procent, lägre än i det europeiska genomsnittet.

Estland

Det delvis nyliberala maktpartiet Reformierakond (Reformpartiet) kom i EU-valet tillbaka med full kraft, fick sina socialt och ekonomsikt vällyckade anhängare på fötter och vann överlägset, med 24,3 procent, EU-valet i Estland. Det här gav två platser i EU-parlamentet, och den som fick flest personröster, 45.037, var Reformpartiets Andrus Ansip.

Men nästan lika många personröster, 43.390, samlade den oberoende kandidaten Indrek Tarand, som jag tidigare har skrivit om. I partirankinglistan hamnar den här enskilde kandidaten på femte plats med 13,2 procent av de avgivna rösterna.

Tvåa i partirankingligan blev det i vissa frågor lätt vänsterpopulistiska Keskerakond (Centerpartiet) med 22,4 procent. Det intressanta med valutgången är att partiets enda mandat går till Yana Toom (född Tšernogorova) och inte till partiledaren Edgar Savisaar, som också kandiderade – Toom fick 25.263 personröster mot Savisaars 18.527. Estlands ryssar, som Savisaar flitigt har flirtat med, valde alltså en ryska i stället för partiledaren.

På knapp tredjeplats bland partierna kom det socialkonservativa, nationella och kristna Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) som med 13,9 procent fick en plats.

Och först på fjärde plats hamnade de senaste årens politiska raket, Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokraterna), som i EU-valet bara lyckades få ihop 13,6 procent. Partiets nestor, Marju Lauristin, blev med 26.871 personröster (fler än både Tooms och Savisaars) invald i EU-parlamentet, men uppenbarligen misslyckades partiets valstrategi att späcka listan med kända politiker (flera av dem numera ministrar), bland dem också partiets ryska stjärnskott. Jag gissar på en ingående och rannsakande diskussion om partiets strategi och organisation i det här valet.

En sak att då begrunda är även det låga valdeltagandet, 36,44 procent.

Lettland

EU-valet i Lettland vanns av det högercentristiska Vienotȉba (Enhet), som fick hela 46 procent av de avgivna rösterna och fyra platser. Eftersom jag inte behärskar lettiska, kan jag inte ta del av lettiska valanalyser, men jag vågar gissa på att den kraftiga motreaktion de ryska aktionerna i Ukraina och Putins anspråk på att företräda de ryssar som bor utanför Rysslands gränser har väckt har bidragit till det här resultatet.

Tvåa kom det konservativa och nationella Nacionālā apvienība (Nationella alliansen) med 14 procent och ett mandat.

Först på tredje plats kom det tidigare mycket större, av ryssar dominerade Saskaŋa sociāldemokrātiskā partija (Socialdemokratiska partiet Harmoni) med 13 procent, vilket gav ett mandat. Harmonipartiets tidigare således dominerande ställning förklarades av dess karaktär av valkoalition. Det har numera, inte bara genom ankslutningen till den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet utan också genom att i partinamnet kalla sig socialdemokratiskt, en mycket klarare socialdemokratisk identitet – resterna av det gamla kommunistpartiet är heller inte längre i valkoalition med Harmoni-partiet. I den del av befolkningen, som främst har burit upp Harmoni-partiet, ryssarna, har det nu – se nedan – också bildats ett parti för att ta till vara just ryssarnas intressen.

Koalitionen ZZS – en koalition mellan bönderna och de gröna, Zaļo un Zemnieku savienībā – fick 8 procent och ett mandat.

Det sista partiet som fick mandat, ett sådant, var Latvijas krievu savienibā. Det är ett parti för Lettlands ryskspråkiga befolkning, så dess framgång i det här EU-valet, 6 procent, kan vara en viktig förklaring till det socialdemokratiska Harmoni-partiets tillbakagång.

Valdeltagandet var ganska lågt, 30,04 procent.

Litauen

Knappt största parti, med 17,39 procent och 2 mandat, blev valkoalitionen TS-LKD, Tėvynės sajunga (Fosterlandsunionen)-Lietuvos krikščionys demokrati (Kristdemokraterna). Partiet är konservativt och kristdemokratiskt.

Tätt efter, som tvåa, kom det ledande regeringspartiet, Lietuvos socialdemokratų partija (Socialdemokraterna) med 17,27 procent, vilket också gav två mandat.

Trea kom Lietuvos respublikos liberalų sajūdis, liberalerna, med 16,52 procent och två mandat. Som namnet anger är partiet liberalt.

Fyra, med 14,27 procent och två mandat, kom det nationalkonservativa och populistiska Tvarka ir teisingumas (Ordning och lag). I Litauen ingår detta parti i den av Socialdemokraterna ledda regeringskoalitionen.

På femte plats, med 12,83 procent, kom Darbo partija (Arbetspartiet), som fick ett mandat. Det här partiet är centristiskt och populistiskt och sitter i den litauiska regeringen tillsammans med Socialdemokraterna.

Valkoalitionen LLRA fick stöd av 8,06 procent och erhöll också ett mandat. Lietuvos lenkų rinkimų akcija och Akcja Wyborcza Polakóv na Litwie är ett konservativt parti för den polska minoriteten i Litauen. Det här partiet ingår i den socialdemokratiskt ledda regeringskoalitionen i Litauen.

Sista parti som fick ett mandat var Lietuvos valstiečių žaliųių sajunga, ett parti för gröna och bönder. Det här partiet fick 6,62 procent av rösterna.

Valdeltagandet i Litauen, 44,91 procent låg över europagenomsnittet, vilket säkert har sin förklaring i att EU-parlamentsvalet sammanföll med presidentvalet.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^