Kairo i slutet av 1950-talet

8 maj 2014 13:04 | Film | Kommentering avstängd

Jag har varit i Nordafrika, dock aldrig i Egypten, så det är med viss nyfikenhet jag börjar se Youssef Chahines spelfilm ”Kairo centralstation” (”Bab el hadid”, 1958). Dock är det en mycket begränsad del av Egypten vi kommer i kontakt med i den här filmen: spår, perronger, tågsätt som står eller förflyttas, vagnar ut- och invändigt.

Huvudperson i det här dramat – triangeldramat – är den handikappade, halte, Kenaoui (spelad av Youssef Chahine), som försörjer sig på tidningsförsäljning.

Han blir förälskad i, på gränsen till besatt av, den vackra läskförsäljerskan Hanuma (Hind Roustom), som för övrigt visar sina kvinnliga kännemärken på ett sätt som vi här i Nordeuropa knappast förknippar med ett muslimskt samhälle.

Hon är emellertid redan förlovad med bagagebäraren Abou Serib (Farid Chawqi), som också har en ledande roll i en bihistoria i filmen, om facklig organisering av bärarna för att få en ersättning som man kan leva på.

Jag vill inte avslöja hela handlingen, men jag kan berätta så mycket som att den innehåller ett mordtema à la klassisk thriller och att en för handlingen vital person i slutet av filmen lockas att ta på sig en tvångströja.

Den här filmens rötter inte bara i Egypten utan också i sin tids ameikanska filmvärld understryks av att den innehåller ett stycke rock ’n roll-musik, faktiskt exekverad av ett tidigt egyptiskt rockband, Mike and his Skyrockets.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^