Ísland: Socialdemokraternas partiledare avgår, och partiet vill inte ingå i någon regering

I Ísland har presidenten, Guðni Th Jóhannesson, haft en samtalsrunda med partiledarna om förutsättningarna för att bilda en ny regering. Den borgerliga, EU-vänliga trepartiregering jag såg som en tänkbar lösning innebär tydligen problem för några av de tänkta partierna – två av dem har problem med en av jätten Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) ledd regering. Det hittilsvarande oppositionspartiet, liberala Björt framtíð (Ljus framtid) med Óttarr Proppé som ledare ser i så fall som en förutsättning, att ledaren för Viðreisn (Renässans) Benedikt Jóhannesson blir regeringsbildare. Denne är en avhoppare från Självständighetspartiet och politiskt mer mittenorienterad.

Jag har sett spekulationer om en koalition bestående av Renässans och Ljus framtid plus, mer överraskande, Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), som ju blev i storleksordningen andra parti men som ledaren för Renässans har uttryckt skepsis mot – i EU-frågan, det viktigaste skälet för bildandet av Renässans, har ju De vänstergröna rakt motsatt uppfattning.

En sådan regering måste ju dessutom söka ett bredare parlamentariskt stöd i Alltinget för att kunna fortleva. Píratar (Piratpartiet) vore, särskilt utanför regeringen, ett oerhört osäkert regeringsunderlag, och socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) måste noga överväga, hur partiet ska komma tillbaka efter den katastrofala valförlusten.

Den socialdemokratiska partiledaren Oddný G Harðardóttir meddelade vid sitt möte med presidenten, att partiet inte ämnar ingå i någon regering. Dessutom gick hon omedelbart efter detta ut med beskedet, att hon själv avgår från partiledarposten. (Hon stannar däremot i Alltinget, där hon blev invald.)

Vem som ska bli ny partiledare är en kongressfråga, men tills vidare tar vice ordföranden, Logi Már Einarsson, över ordförandeklubban. Han var för övrigt den mest framgångsrike socialdemokraten i det nyss genomförda alltingsvalet, fick i sin valkrets hela 8,0 procent av rösterna.

Danmark: Nye Borgerlige tar väljare från Dansk Folkeparti

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 23 oktober kom en ny mätning från Voxmeter, gjord för nyhetsbyrån Ritzau:

Socialdemokratiet 27,1 procent
Radikale Venstre 4,5 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 6,6 procent
Venstre 19,2 procent
Dansk Folkeparti 15,8 procent
Konservative Folkeparti, 2,6 procent
Liberal Alliance 7,4 procent
Nye Borgerlige 1,8 procent

Också i den här mätningen är stödet för Socialdemokratiet rekordhögt. Samtidigt ligger här Dansk Folkeparti anmärkningsvärt lågt, vilket kan ha att göra med att företrädare för partiet har varit indragna i skandaler inklusive använt EU-medel för icke avsedda ändamål.

Det medialt mycket uppskrivna nya partiet Nye Borgerlige skulle, om det här vore ett valresultat, inte klara 2 procents-spärren till Folketinget enligt den här undersökningen.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,3 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 6,0 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 17,8 procent
Konservative Folkeparti 2,9 procent
Liberal Alliance 6,7 procent

Det finns en undersökning från Megafon, publicerad den 28 oktober i Politiken, som på flera punkter på ett intressant sätt avviker från mätningen och snittet ovan. Både Socialdemokratiet och Venstre ligger här lite lägre, men mest intressant är nog Dansk Folkepartis låga och Nye Borgerliges påtagligt högre siffra. Är den senare någorlunda korrekt, ligger det ju nära till hands att dra slutsatsen, att det är från DF NB till stora delar hämtar sitt stöd.

Socialdemokratiet 25,2 procent
Radikale Venstre 6,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,7 procent
Alternativet 7,2 procent
Venstre 17,9 procent
Dansk Folkeparti 15,9 procent
Konservative Folkeparti 3,7 procent
Liberal Alliance 7,3 procent
Nye Borgerlige 3,8 procent