Danmark: En trängd regering förhandlar om breddning

20 november 2016 18:59 | Politik | Kommentering avstängd

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 13 november kom en ny mätning från Norstat, gjord för tidningen Altinget:

Socialdemokratiet 29,1 procent
Radikale Venstre 5,2 procent
Socialistisk Folkeparti 4,4 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 5,4 procent
Venstre 20,2 procent
Dansk Folkeparti 14,3 procent
Konservative Folkeparti 2,8 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 2,1 procent

Här ligger Socialdemokratiet anmärkningsvärt högt, medan Dansk Folkeparti ligger anmärkningsvärt lågt.

Det medialt mycket uppskrivna nya partiet Nye Borgerlige skulle, om det här vore ett valresultat, klara 2 procents-spärren till Folketinget.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,4 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 6,2 procent
Venstre 19,0 procent
Dansk Folkeparti 16,5 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 6,6 procent
Nye Borgerlige 1,9 procent

I den här sammanvägningen ingår inte Megafons mätningar för Politiken, där den senaste ger följande resultat:

Socialdemokratiet 25,4 procent
Radikale Venstre 6,5 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 9,1 procent
Venstre 16,9 procent
Dansk Folkeparti 14,3 procent
Konservative Folkeparti 3,8 procent
Liberal Alliance 6,1 procent
Nye Borgerlige 4,0 procent

Det mest anmärkningsvärda med det här mätningsresultatet är utan tvekan det mycket höga stödet för högerpopulistiska Nye Borgerlige. Det hårt trängda regeringspartiet, borgerliga Venstre, som ensamt regerar i minoritetsställning, har nu inlett förhandlingar med Konservative Folkeparti och Liberal Alliance om inträde i regeringen, men inte heller en sådan koalitionsregering skulle ju komma i närheten av någon majoritet i Folketinget. Möjligen skulle det däremot leda till att man i kommande förhandlingar om att skapa parlamentariskt flertal i olika frågor hamnade i ett mer låst läge.

Norge: Skiftande resultat i tre mätningar

20 november 2016 17:48 | Politik | Kommentering avstängd

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Nu föreligger inte mindre än tre olika opinionsmätningar från lika många opinionsinstitut:

Sentios opinionsmätning för Dagens Næringsliv gjordes den 8-14 november och publicerades den 18 november.

Høyre 23,5 procent (- 0,6 procentenheter)
Fremskrittspartiet 10,4 procent (- 2,9)
Venstre 3,5 procent (+ 0,5)
Kristelig Folkeparti 5,9 procent (+ 1,2)
Senterpartiet 7,0 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 38,4 procent (+ 2,2)
Sosialistisk Venstreparti 3,8 procent (+ 0,6)
Rødt 1,3 procent (- 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,4 procent (+ 0,8)

I den här mätningen ligger Arbeiderpartiet mycket högt, ökar också påtagligt, medan det båda regeringspartierna, Høyre och Fremskrittspartiet, båda minskar märkbart. De senares stöd i Stortinget, Kristelig Folkeparti och Venstre ökar båda, Venstre dock inte tillräckligt mycket för att komma över spärren. SV klarar spärren men fortfarande, trots en ökning, inte Miljøpartiet De Grønne.

InFacts mätning för kvällstidningen VG gjordes den 9-16 november och publicerades den 18 november.

Høyre 19,7 procent (- 0,2 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,1 procent (+ 0,6)
Venstre 4,2 procent (+ 0,6)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 8,8 procent (+ 0,3)
Arbeiderpartiet 38,1 procent (- 0,2)
Sosialistisk Venstreparti 4,4 procent (+ 0,2)
Rødt 2,0 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (+ 1,1)

Också i den här mätningen ligger Arbeiderpartiet mycket högt, och båda dess stöttepelare, särskilt SP, klarar sig bra, SV genom att ligga över spärren. Men det senare gör även Venstre. Även här ökar MDG men är fortfarande inte över spärren. Høyre har ett anmärkningsvärt lågt stöd, medan FrP ökar en aning, dock från en mycket låg nivå.

Ipsos MMIs mätning för Dagbladet gjordes den 14-16 november och publicerades den 19 november.

Høyre 24,8 procent (- 0,5 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,1 procent (+ 1,3)
Venstre 4,5 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,0 procent (- 0,7)
Senterpartiet 6,3 procent (- 0,1)
Arbeiderpartiet 35,6 procent (- 0,7)
Sosialistisk Venstreparti 3,7 procent (- 0,6)
Rødt 3,1 procent (+ 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent (+ 0,9)

Här ligger Arbeiderpartiet lägre och SV under spärren, medan Rødt ligger anmärkningsvärt högt. Varken Høyre eller Fremskrittspartiet ligger så lågt som i de två först redovisade mätningarna, medan KrF ligger precis på spärrgränsen.