Trepartikoalition kommer att regera Estland

En ganska omaka koalition kommer att forma den nya regering som har förhandlats fram i Estland. Regeringen, som tidigare med det i många stycken nyliberala, dessutom valsegrande Reformierakond (Reformpartiet) som ankare och Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) som koalitionspartner, kompletteras nu med det parti som trängdes ut ur regeringen, när Socialdemokraterna blev en del av den, det estnationalistiska, konservativa och kristna Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika).

Den regeringsöverenskommelse som har presenterats förefaller ganska mager och spretar dessutom åt ganska olika politiska håll. Den nya regeringen lovar till exempel att sänka arbetsgivaravgifterna och höja barnbidragen.

Fördelningen av regeringsposter har ännu inte presenterats, men enligt förslag från de tre nu samverkande partierna har den nuvarande talmannen, socialdemokraten Eiki Nestor, valts om. Övriga partier röstade på Andres Härkel från Vabaerakond (Fria partiet), som i slutändan inte fick vara med i regeringskoalitionen. Härkel har för övrigt ett förflutet i Reformpartiet.

Intressant att notera är att Vabaerakond, ett konservativt parti, i en mätning från Emor samtidigt har passerat regeringspartiet IRL i storlek: Vabaerakond stöds i mars av 12 procent mot 8,7 procent i valet.

Sämre går det för IRL, som numera alltså ingår i regeringen. Det gick kraftigt bakåt redan i valet – stöddes då ändå av 13,7 procent – men är i den aktuella marsmätningen nere på 10 procent.

Socialdemokraterna, SDE, håller sig dock med 16 procent i den här marsmätningen ungefär på den nivå partiet klarade i valet, 15,2 procent. Men de här resultaten ligger båda långt under de nivåer partiet har varit uppe på.

Det regeringsbildande Reformpartiet, som i valet stöddes av 27,7 procent, ligger kvar på sin höga nivå, får i den här mätningen stöd av 28 procent.

Och det stora oppositionspartiet, det borgerliga men i enskilda frågor lätt vänsterorienterade Keskerakond (Centerpartiet), ligger med nu 24 procent kvar ungefär på sin höga nivå från valet, 24,8 procent, detta trots att partiet under regeringsförhandlingarna, som de har ställts utanför, i stort sett inte har hörts av alls. Det senare har knappast varit planerat av partiet självt, men det som har hänt dess både karismatiske och populistiske partiledare Edgar Savisaar, en sjukhusvistelse i koma som ändade i att ena benet amputerades ovanför knäet, har lagt sordin på dess övriga ledande företrädare, som säkert också har varit upptagna av överväganden om egna och andras chanser att ta över, om Savisaar tvingas lämna partiledarskapet. Samtidigt är Savisaar fortsatt populär, inte minst bland Estlands väljare av ryskt ursprung. I en annan färsk undersökning om vem som borde ta över som president när socialdemokraten Toomas Hendrik Ilves avgår – han får inte kandidera ytterligare en gång – blev det jämnt lopp mellan Savisaar och reformpartisten Siim Kallas.

Det sista i Riigikogu representerade partiet, det likaledes på högerkanten hemmahörande Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet), som i valet fick 7 procent, har inte spelat någon märkbar roll i förhandlingarna om ny regering, men kommer i den här marsmätningen ändå upp i 9 procent. Sannolikt har den här ökningen, liksom Vabaerakonds, skett på bekostnad av IRL.

Norge: Fremskrittspartiets sämsta resultat på 19 år

I den opinionsmätning Ipsos MMI har gjort för norska Dagbladet får högerpopulistiska Fremskrittspartiet sitt sämsta resultat på 19 år. Partiet har sen februari backat med ytterligare 1,4 procentenheter och är nu nere på låga 9,9 procent. Det här är också ett rejält tapp jämfört med partiets resultat i stortingsvalet 2013, 16,3 procent.

Dess regeringspartner Høyre ökar med 2 procentenheter till 23,5 procent, men även det ligger under partiets valresultat 2013, 26,8 procent.

Den här blå-blå regeringen har parlamentariskt stöd av två mittenpartier, dels liberala Venstre, dels Kristelig Folkeparti. Krafter inom det senare partiet har varit inne på att rikta en misstroendeförklaring i Stortinget mot en ledande företrädare för Fremskrittspartiet, men det hotet är för närvarande undanröjt.

Kristelig Folkeparti backar i den här mätningen med 1 procentenhet till 4,6 procent, vilket är under partiets valresultat 2013, 5,6 procent.

Också Venstre backar en smula, med 0,1 procentenheter till 4,1 procent. Också det är under partiets resultat i valet 2011, 5,2 procent.

Det tredje traditionella mittenpartiet i Norge, Senterpartiet, hade suttit i den rödgröna koalitionsregering som föll i 2013 års val – det är för övrigt fortfarande berett att i regeringsställning samarbeta med Arbeiderpartiet. Det här partiet växer i den här mätningen med 1,8 procentenheter till 7,3 procent, vilket är mer än vad partiet fick i valet 2013, 5,5 procent.

Det bärande elementet i den röd-gröna regering som föll 2013, socialdemokratiska Arbeiderpartiet, har därefter gjort en formidabel comeback. I den aktuella mätningen tappar visserligen partiet 0,2 procentenheter, men dess aktuella nivå, 41,1 procent, ligger skyhögt över partiets resultat i valet 2013, 30,8 procent.

Deras tredje part i den regering som föll, Sosialistisk Venstreparti, fortsätter att ha lågt stöd, 3,7 procent mot 4,1 procent i valet 2013. Skulle det här vara ett valresultat, skulle SV inte klara fyraprocentsspärren – men ändå få två lokala mandat.

Fast AP och SP skulle, om den här mätningen vore ett valresultat, hur som helst tillsammans få majoritet i Stortinget: AP 75 mandat + SP 13.

Miljøpartiet De Grønne, som i Norge har ställt sig utanför blockpolitiken, hamnar också det under spärren med 3,0 procent (+ 0,1 procentenheter). I valet 2013 fick partiet 2,8 procent, men ett bättre stöd i Oslo gav partiet ett utjämningsmandat där.

Helt chanslöst är däremot yttervänsterpartiet Rødt, som i den här mätningen backar med 0,5 procentenheter till 2,2 procent, det senare dock högre än partiets resultat i stortingsvalet 2013, 1,1 procent.

Nu står det och väger i Danmark

Det ännu inte datumlagda danska valet närmar sig, och plötsligt är det politiska läget mycket mer jämnt än vad det har varit på länge, 51,0 procent för de borgerliga och 48,2 procent för det röda blocket. De här resultaten kommer från Greens, vars undersökning jag ännu inte har tillgång till. Men uppgången för Socialdemokratiet har varit märkbar under senare tid, och eftersom man kan se en viss nedgång hos Dansk Folkeparti, kan man, vad man än anser om det här i sak, tolka den här väljaröverströmningen som en belöning av Socialdemokratiet för dess nyligen skärpta hållning i invandringspolitiken.

De två sammanvägningar som görs av de senaste opinionsmätningarna har båda fogat in resultaten i Voxmeters mätning 29 mars; som jämförelsetal används respektive partis resultat i folketingsvalet 2011:

Socialdemokratiet 23,4 procent (24,8 procent)
Radikale Venstre 7,3 procent (9,5 procent)
Socialistisk Folkeparti 7,2 procent (9,2 procent)
Enhedslisten 8,7 procent (6,5 procent)
Venstre 23,8 procent (26,7 procent)
Dansk Folkeparti 17,7 procent (12,3 procent)
Konservative Folkeparti 4,6 procent (4,9 procent)
Liberal Alliance 5,0 procent (5,0 procent)

Ritzau Index ger följande genomsnittsresultat:

Socialdemokratiet 23,4 procent
Radikale Venstre 7,2 procent
Socialistisk Folkeparti 6,9 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Venstre 23,0 procent
Dansk Folkeparti 18,6 procent
Konservative Folkeparti 4,8 procent
Liberal Alliance 5,0 procent (5,5 procent)

Och i Berlingske Barometer har de senaste två sammanvägningarna sett ut så här (den allra senaste återgiven sist):

Socialdemokratiet 22,9 procent respektive 23,1 procent
Radikale Venstre 7,1 procent respektive 6,9 procent
Socialistisk Folkeparti 6,6 procent respektive 6,7 procent
Enhedslisten 8,6 procent respektive 8,6 procent
Venstre 22,8 procent respektive 22,9 procent
Dansk Folkeparti 19,3 procent respektive 18,5 procent
Konservative Folkeparti 4,9 procent respektive 4,7 procent
Liberal Alliance 5,6 procent respektive 5,8 procent

Att Greens – se inledningen – tycker att det nu står och väger har också att göra med att det nya partiet Alternativet, som stöder en vänsterregering, ser ut att forcera den låga danska tvåprocentsspärren. Resultat för det här partiet redovisas inte normalt i opinionsmätningarna, men det uppges nu ligga på en nivå upp emot 3 procent.