Norge: Bakåt för Arbeiderpartiet men också för Fremskrittspartiet

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Norstats opinionsmätning för Nationen gjordes den 5-21 november och publicerades den 24 november.

Høyre 24,8 procent (+ 2,9 procentenheter)
Fremskrittspartiet 13,7 procent (- 3,4)
Venstre 4,7 procent (+ 0,7)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (+ 0,7)
Senterpartiet 7,6 procent (+ 1,4)
Arbeiderpartiet 34,7 procent (- 3,7)
Sosialistisk Venstreparti 3,4 procent (+ 0,3)
Rødt 1,6 procent (- 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent (+ 0,8)

Ísland: Kan regeringsförhandlingarna sluta i en mittenregering utan egen majoritet?

Ledaren för landets näst största parti, Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), Katrin Jakobsdóttir, har nu presidentens, Guðni Th Jóhannessons, uppdrag att bilda en flerpartiregering.

Hon har meddelat presidenten och berörda partiledare, att hon har misslyckats med att få med det nya partiet Viðreisin (Renässans) i den blocköverskridande regering hon försöker få till stånd. Det här mitten-högerpartiet har svårt att svälja de skattehöjningar regeringsbildaren ser som nödvändiga både för att täcka de ofinansierade nya utgifter den fallna regeringen har lämnat efter sig och de nya välfärdssatsningar hon anser nödvändiga.

Kvar blir då populistiska Pirátar (Piratpartiet), liberala Björt framtíð (Ljus framtid) och det numera mycket lilla socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten).

En sådan minoritetsregering är naturligtvis möjlig men fordrar åtminstone en välvillig neutralitet från Renässans´ sida.

Estland: Centern försöker lugna savisaarfalangen

Ett av problemen för den nya partiledningen i Keskerakond (Centerpartiet) är förstås vad den stora gruppen av savisaaranhängare, till stor del landets ryssar, nu skulle ta sig till. Det var naturligtvis en bravad att äntligen erövra regeringsmakten, men ingen av de tre mest kända nya estniska centerministrarna har stått på Savisaars sida eller har någon personlig rysk bakgrund.

Lösningen blev två nya ministrar med rysk bakgrund. Den ene, regionalminister Mihhail Korb, hör uttalat till antisavisaarfalangen. Men den andre, landsbygdsminister Martin Repinski är uttalat savisaarvänlig.

Ja, nu är Birgitta i rörelse!

”I rörelse. Minnen från ett innehållsrikt liv” heter Birgitta Dahls memoarer (Premiss, 2016), och den här boken har medfört att hon själv just nu befinner sig i ständig rörelse.

I förmiddags var hon till exempel hos Radio Uppland för en liveintervju.

Här i Uppsala är hon fortfarande vid 79 års ålder en känd profil. Många, kända så väl som okända, hälsa på henne när hon är ute på stan. Senast i går, när vi hade hjälp med städningen här hemma, sa en av killarna i teamet, att han hade undrat, om det var den Birgitta Dahl han skulle hem till, och det var det alltså. Och i kväll, när vi var på konsert – jag ska återkomma till den – kom en dam fram till henne och talade om boken.

Det är självklart att hennes nyutkomna bok väcker särskild uppmärksamhet i hemstaden sedan årtionden tillbaka.

Akademibokhandeln exponerar den väl synligt, och Studentbokhandeln ordnar en författarafton med henne lite längre fram – annons kommer i UNT.

På gång är också ett möte om boken på Stadsbiblioteket med Lisa Pelling som samtalspartner.

Den 8 februari klockan 13.00 anordnar pensionärsklubben på Akademiska sjukhuset (Hedstrandsalen, Ingång 70) ett möte för tidigare sjukhusanställda.

Intresset för att ordna möten om boken sprids nu också till andra delar av landet. Vuxenskolan i Göteborg anordnar till exempel ett bokmöte torsdagen den 23 februari med John Chrispinson som intervjuare.

Och mer av det här slaget lär det bli i takt med att Birgitta framträder i allt fler etermedia.

Fredagen den 2 december klockan 15.45-16.00 medverkar Birgitta till exempel i SvT 2. ”Politik i bokhyllan” heter programmet, som har Katarina Sandström som programledare.

Och fredagen den 13 januari har hon lovat att vara middagsvärd i ”Go’kväll” i TV. Det här är ett fiktivt samtal med fyra personer, som alla ska ha koppling till Birgitta och till det hon har gjort, och hon har som sina middagsgäster valt Helga Henschen, Hans Palmstierna, Anna Lindh och Nelson Mandela. Det här samtalet utgår inte från hennes bok, men alla fyra förekommer självfallet även i den.

Och mer av det här slaget kommer säkert.

När flodhästar invandrar sker det med försiktiga steg

”De nya flodhästarna” heter en barnbok med bild och text av Lena Landström (En bok för alla, 2016), tidigare utgiven av Rabén & Sjögren, 2002, och den har inte blivit mindre aktuell sen den först gavs ut, för den handlar om invandring, fast i det här fallet bland flodhästar.

I djungelbrynet till flodhästbyn, förstås på en flodstrand, dyker en dag två helt obekanta flodhästar upp – en mamma och hennes unge – och de har bagage med sig.

Fin plats och gott om utrymme, tycker nykomlingarna. Men flodhästarna som bor i byn på stranden håller sig avvaktande.

Den lilla nykomlingen skulle gärna vilja prova trampolinen, som småflodhästarna dyker från, men det går inte.

Fast nästa morgon när de kommer ner till sin trampolin ser de den nya lilla flodhästen inte bara dyka från trampolinen utan också volta på väg ner i vattnet. Och nu blir det annat ljud i skällan: Hur gjorde du? Visa oss!

Också den nya flodhästmamman visar sina talanger: bygger en hydda som är annorlunda konstruerad än de som tidigare finns i flodhästbyn.

När nykomlingarna nästa morgon är borta, börjar alla leta, till och med i Mörka grottan och bland krokodilerna.

Men där är de ju tillbaka, i djungelbrynet med ett helt knyte goda frukter!

Och så är allt frid och fröjd.

Tills det åter har dykt upp tre nya flodhästar, en stor och två små, i djungelbrynet.

Men vart tog godiset vägen?

Carin Wirsén (text) och Stina Wirsén (bild) gav 2013 på Bonnier Carlsen ut den både charmiga och listiga lilla bilderboken ”Trolleri med liten skär”, som 2016 återutgavs av En bok för alla.

Liten Skär trollar för sin kompis. Hon stoppar tre bollar i sin trollerihatt, och sen ska de försvinna. Men i stället blir de sex!

Sen ska hon göra samma trick med fyra karameller. Men nu händer något märkligt. Karamellerna blir bara två.

Kompisen blir besviken, kanske rent av arg.

Men bokens lilla läsare kan nog se, att liten Skär tuggar på något.

Barnbok för stockholmsbarn

”Simsalabims Sockholms ABC” kom ursprungligen ut på Bonnier Carlsen 1994, och jag förstår inte riktigt skälet till återutgivningen på En bok för alla 2016, men eftersom det senare förlaget tidigare har återutgett den redan 2009, måtte den ha sålt, åtminstone i Stockholm.

För det är på Magda Korotyńskas stockholmsbilder den här barnboken lever. I enskilda fall, som bilden som ska illustrera bokstaven U, är den för överlastad med disparata detaljer – uggla, ur, utter, u-båt – för att te sig sannolik, det senare särskilt som den är förlagd till Gröna Lund. Men i andra fall är de återgivna stockholmsvyerna vackra och igenkännbara, åtminstone för de barn som har fått besöka olika delar av sin stad. Textförfattaren, Rod Bengtsson, gör tappra försök att på vers beskriva det man ser på bilderna, och ibland lyckas det, men själv störs jag alltför ofta av att versrytmen haltar.

Danmark: Venstre fortsätter förhandla om en borgerlig regeringskoalition. Invandrings- och flyktingpolitiken skärps

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 20 november kom en ny mätning från Voxmeter, gjord för nyhetsbyrån Ritzau:

Socialdemokratiet 28,1 procent
Radikale Venstre 4,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,5 procent
Alternativet 6,5 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 15,9 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 7,8 procent
Nye Borgerlige 2,3 procent

Också här ligger Dansk Folkeparti lågt.

Det medialt mycket uppskrivna nya partiet Nye Borgerlige skulle, om det här vore ett valresultat, klara 2 procents-spärren till Folketinget.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,6 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Alternativet 6,2 procent
Venstre 19,1 procent
Dansk Folkeparti 16,4 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 6,8 procent
Nye Borgerlige 2,8 procent

Det hårt trängda regeringspartiet, borgerliga Venstre, som ensamt regerar i minoritetsställning, har inlett förhandlingar med Konservative Folkeparti och Liberal Alliance om inträde i regeringen, men inte heller en sådan koalitionsregering skulle ju komma i närheten av någon majoritet i Folketinget. Möjligen skulle det däremot leda till att man i kommande förhandlingar om att skapa parlamentariskt flertal i olika frågor hamnade i ett mer låst läge.

Dansk Folkeparti har dock just fått igenom en rad skärpningar i invandrings- och flyktingpolitiken.

Norge: LO stöder fristående vänstertidningar

I Norge äger varken Arbeiderpartiet eller LO längre den förutvarande gruppen av A-presstidningar – dessa är numera ägda av en sparbanksstiftelse.

Men LO ägnar sig i stället åt ett nytt och okonventionellt tidningsstöd.

Några LO-förbund har gått in som delägare i vecko- och nättidningen Klassekampen, som man kan ana startad av en maoistisk gruppering på sjuttiotalet. Den har senare fått en ganska bred vänsterläsekrets, intresserad av politik, samhällsfrågor (även fackliga intressefrågor) och kultur och är såldes inte i något avseende riktad mot den klassiska arbetarrörelsens mål och ideal. Nu får Klassekampen ett ekonomiskt bidrag om 9 miljoner norska kronor från LO.

Samtidigt ger LO 10 miljoner norska kronor som stöd åt oslobaserade Dagsavisen, förr med namnet Arbeiderbladet. Den är i dag en hel lite koncern av dels papperstidningar (Dagsavisen plus lokalanpassade avläggare), dessutom nättidningar samt andra sidoverksamheter, ett slags experimentverkstad för en press anpassad till en ny tid med nya tekniska förutsättningar men med de ingående tidningarnas tidigare socialdemokratiska värderingar kvar. Redaktionen för Dagsavisen är förstås oerhört tacksam över att få ett tillskott i kassan och lovar att bland annat använda pengarna till att förbättra den fackliga bevakningen.

Jag tycker att ni via nätet ska ta er en titt både på Klassekampen och på Dagsavisen. Båda är högst läsvärda, och norska är inte alls svårt att förstå för svenskar. Själv besöker jag deras hemsidor varje dag.

Estland: Även IRLs minstrar presenterade

Jag har tidigare presenterat de ministerposter – fem för vartdera partiet – Keskerakond (Centerpartiet) och Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) har fått i den kommande regeringen samt vilka som föreslås på dessa poster.

Nu har också Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) offentliggjort vilka fem som får deras ministerpster:
Margus Tsahkna tar posten som försvarsminister, ny för honom.
På den post han tidigare har haft, som socialförsäkringsminster, går Kaia Iva in. Hon är IRLs enda nya minister; de övriga behåller sina hittillsvarande poster:
Marko Pomerants fortsätter som miljöminister.
Urmas Reinsalu fortsätter som justitieminster.
Och Sven Sester fortsätter som finansminister.

Liisa Oviir (s), som i den här regeringsombildningen fick lämna sin plats åt Urve Palo (s), efterträder nu Palo som riksdagsledamot.