Slaviska toner

Det har nog hänt, att temarubriken för någon konsert med Uppsala kammarorkester i Musikens hus har känts en aning sökt, men ”Slaviska toner” i torsdags var i vart fall täckande så till vida att tonsättarna kom från länder med slaviskt språk: Tjeckien (Böhmen), Ukraina, Polen, Ryssland och så Tjeckien (Mähren) igen.

Ingen inlånad solist medverkade, men kammarorkestern under ledning av Paul Mägi åstadkom en mycket hörvärd konsert.

Programmet hade kastats om lite, så att det inleddes med Bedřich Smetanas (1824-1884) mycket välkända ”Moldau” från 1874. Så vitt jag kan bedöma var kammarorkestern tolkning av det här verket oklanderlig.

Därefter spelades en tonsättare och ett verk, som inte alls är lika kända här i Sverige, ukrainaren Valentin Silvestrovs (född 1937) ”Elegi för stråkorkester” (2002). Det här verket var intressant att lyssna på, men jag kulle vilja lyssna på mer av Silvestrov för att bilda mig en mer definitiv uppfattning om hans musik.

Polacken Mieczysław Weinberg (1919-1996), kompositör till ”Rapsodi över moldaviska teman” (1949), var av judisk börd och hette egentligen Moisei Samuilovich Vainberg. Han flydde under andra världskriget till Sovjetunionen, först Minsk, senare Tasjkent. Bland dem som har påverkat hans musik finns dels Nikolaj Rimskij-Korsakov, dels Dimitrij Sjostakovitj. Kanske skrev han det här verket som ett slags musikaliskt utryck för de kulturella slitningar Moldavien, inklämt som det är mellan Rumänien och Ukraina och med en stor rysk minoritet som det har, är uttryck för. Jag har försökt läsa på om Weinberg, som jag visste för lite om, och hittade då också uppgiften, att han aldrig var medlem av kommunistpartiet och faktiskt fängslades under en tid i slutet av stalineran.

Det kan inte ha varit lätt att vara konstnärlig utövare, till exempel kompositör, i Sovjetunionen. Men Modest Musorgskij (1839-1881) var verksam tidigare. Hans ”En natt på Blåkulla” tillkom under vissa svårigheter under perioden 1858-1867. Efter Musorgskijs död gjorde Nikolaj-Rimskij-Korsakov en bearbetning och gav verket ett nytt slut, och det var det här bearbetade verket vi hörde under torsdagskonserten. Oavsett om man får göra så, var det vi fick höra ett intressant musikaliskt verk.

Antonin Dvořák (1841-1904) växte upp i Mähren i dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Kulturellt var det här en spännande miljö, där kompositörer både kunde inspireras till stilblandningar och till att komponera till exempel ungerska danser, de senare ibland med inlån från förefintliga dansmelodier. Dvořák lät sig för egen del lockas att komponera slaviska danser, och det var fyra sådana i lite olika tempo vi fick höra under torsdagskonserten, några av dem med visst musikaliskt släktskap med danser från Tyskland, Ukraina och Balkan men faktiskt originalkompositioner. Själv blev jag mycket road av det här.

* * *

Före konserten åt jag och Birgitta samt Bengt, Inger och Anna smakrik thailändsk mat på Sala Thai tvärs över Vaksalagatan.

Melodikrysset nummer 43 2015

Dagens Melodikryss var bitvis svårt.

Svårast i dag var dubbelfrågan, där namnet på sångerskan var Ulla Billquist. Men det var inte hon som var det svåra – jag har en box med hennes många skivinspelningar – utan vem hon sjöng duett med. Om det nu var ”Vilken melodi det ska bli” vi hörde, bör det ha varit den i dag tämligen okände Eric Källqvist. (Se kommentar.)

Sen hade jag, som ljudillustration till Jan Malmsjö-frågan antecknat ”Snurra min jord”, vars original skrevs av Léo Ferré. Jag kan ju i morgontrötthetens tecken ha gjort en blunder, men ingick den verkligen i musikteaterföreställningen ”Stoppa världen, jag vill kliva av”, skriven av två helt andra upphovsmän? Jag har aldrig sett den, så jag frågar av nyfikenhet. Men är jag nu ändå i rätt musikal, är svaret på frågan om Malmsjös rollfigur Lilleman.

Jag vill bara veta – jag gjorde nämligen i samma morgontrötthets tecken en annan blunder, som jag så småningom kunder rätta till: I stället för gruppnamnet, Roxette (det vill säga Per Gessle och Marie Fredriksson), skrev jag först i krysset i stället in namnet på låten, ”Joyride”.

Så först när jag hade kommit på det och rättat fick jag till exempel in namnet på gruppen The Rolling Stones, som vi hörde i ”Doom And Gloom”.

Mer brittiskt: ELO, Electric Light Orchestra, är jag också hyggligt bekant med, även om jag inte har just ”Hold On Tight” i min privata skivsamling.

Spanjoren Enrique Iglesias finns däremot inte i min skivsamling – han är lite för insmickrande för min smak.

Annars har ju sångare från näraliggande Italien periodvis förekommit också på den svenska schlagerhimlen. Ett exempel är Umberto Marcato, som vi i dag hörde sjunga ”Sole, sole” tillsammans med Siw Malmkvist.

”Que sera, sera” är, trots namnet, en amerikansk sång, exekverad av Doris Day i Alfred Hitchcocks ”Mannen som visste för mycket”. Här hemma blev låten också känd under namnet ”Det som sker det sker”.

I filmvärlden, fast den svenska barnfilmsvärlden, mötte vi också barnen i Bullerbyn.

Två svenska artister, Peter Jöback och Eva Dahlgren, hörde vi i ”Himlen är inget tak”.

”Byssan lull” förknippar många av oss med Evert Taube, men den här visan om vandringsmän på vägen har äldre anor.

Och ”Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske” förknippar vi, även om vi i dag hörde den instrumentalt, för evigt med Sven Ingvars.

För min del ska jag nu ägna mig åt något helt annat, födelsedagsfirande. Min gamle vän från gymnasietiden i Sundsvall Anders Thunberg, senare känd journalist (Aftonbladet, Sveriges Radio), fyller 75 år, så jag och Birgitta ska åka hem till honom i eftermiddag (13.00-16.00) och gratulera. Kaptensgatan 7 är stockholmsadressen.

Senterpartiet fram i två nya norska mätningar, även SV i en av dem

Två nya mätningar av det politiska opinionsläget i Norge föreligger.

Den ena är gjord av Sentio för Dagens Næringliv:

Arbeiderpartiet 37,6 procent (30,8 procent i stortingsvalet 1013)
Sosialistisk Venstreparti 3,3 procent (4,1 procent)
Senterpartiet 7,2 procent (5,5 procent)
Rødt 1,1 procent (1,1 procent)
Miljøpartiet De Grønne 4,5 procent (2,8 procent)
Kristelig Folkeparti 5,0 procent (5,6 procent)
Venstre 5,6 procent (5,2 procent)
Høyre 22,5 procent (26,8 procent)
Fremskrittspartiet 12,3 procent (16,3 procent)

Senterpartiets framgång är mest påtaglig i den här mätningen, men i den som Ipsos MMI har gjort för Dagbladet går också Sosialistisk Venstreparti fram:

Arbeiderpartiet 35,5 procent (30,8 procent i stortingsvalet 1013)
Sosialistisk Venstreparti 5,9 procent (4,1 procent)
Senterpartiet 7,7 procent (5,5 procent)
Rødt 3,2 procent (1,1 procent)
Miljøpartiet De Grønne 3,0 procent (2,8 procent)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (5,6 procent)
Venstre 4,8 procent (5,2 procent)
Høyre 23,3 procent (26,8 procent)
Fremskrittspartiet 10,2 procent (16,3 procent)

Estland: Savisaars parti ännu inte i gungning. Högerparti växer

I den mån anklagelserna mot Edgar Savisaar, ledare för oppositionspartiet Keskerakond (Centerpartiet), har spelat någon roll för uppslutningen bakom hans parti, har detta hur som helst än så länge inte märkts särskilt mycket i partisympatimätningarna. I Turu-uuringute AS’ oktobermätning för ERR, Eesti Rahvusringhääling få partiet 27 procent mot 29 procent i september och 27,7 procent i valet 2015. Men Savisaar har nu i Kadri Simson fått en utmanare till posten som partiledare, och mycket kan ju förändras av hur den här kraftmätningen slutar på partikongressen senare i höst.

Tvåa, men på en betydligt lägre nivå, ligger det ledande regeringspartiet, det lätt nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), som nu stöds av 19 procent mot 21 procent förra månaden. I valet blev det här partiet störst med 30 procent.

Trea ligger dess regeringspartner Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), som nu stöds av 14 procent mot 15 procent i oktober. Partiet har alltså inte återhämtat sig efter den stjärnsmäll det fick i valet, med ett resultat på bara 15,2 procent.

Men riktigt illa ute är det tredje partiet i den här omaka regeringskoalitionen, konservativa, kristna och estnationella IRL, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika). Det stöddes i valet av 13,7 procent, fick i september 9 procent och är nu nere på 8 procent.

Det finns där utöver två partier som liksom Centerpartiet står utanför regeringskoalitionen men som politiskt står längre till höger.

Vabaerakond (Fria partiet), som i valet fick 8,7 procent, hade under en akut kris för Reformierakond mycket högt stöd, sjönk i september till 11 procent men är nu med 14 procent jämnstora med Socialdemokraterna.

Minst i valet, med 8,1 procent, blev Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet). Det stöddes i september av bara 6 procent men är nu uppe i 10 procent, vilket kan tänkas ha som bakgrund övergångar från IRL samt det här partiets flyktingmotstånd.

Åland: Liberalerna, Socialdemokraterna och Moderaterna bildar regering. Centern ställs utanför

Valsegrande Liberalernas förhandlingar om åländsk regering under den kommande mandatperioden har snabbt gett resultat: Partiet bildar en trepartikoalition tillsammans med Socialdemokraterna och Moderaterna.

Det kanske mest intressanta med det här är att Centern den här gången hamnar utanför regeringen – liberalerna samarbetar hellre med Socialdemokraterna än med Centern.

Centern hade nog gärna velat vara med, men mellan de tre partier, som nu har valt att samregera, finns en samsyn i en viktig fråga, en kommunal strukturreform med sikte på att få färre men bättre fungerande kommuner.

Sen var Centerns ordförande Harry Jansson heller inte något vallokomotiv för sitt parti, konstaterar konkurrenterna.

Finland: Sannfinländarnas nedgång bekräftas i ytterligare en gallup

Förändringarna i partisympatierna i Finland bekräftas nu i ytterligare en opinionsmätning, gjord av TNS Gallup för Helsingin Sanomat.

Fortsatt hyggligt klarar sig det ledande regeringspartiet, Suomen Keskusta (Centern), som får 22,2 procent mot 21,1 procent i valet 2015.

Men på andra plats, med 18,3 procent mot 16,5 procent i valet, befinner sig nu Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet), som numera är i oppositin.

Ner på tredje plats, med 17,7 procent mot 18,2 procent i valet, har det ledande regeringspartiet under förra mandatperioden Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) halkat.

I storlek fjärde parti är nu Vihreä Liitto (Gröna förbundet), som i valet stöddes av 8,5 procent men nu stöds av 11,5 procent.

Det parti som verkligen åker kana är det populistiska Perussuomalaiset (Sannfinländarna), som i valet fick 17,7 procent men nu bara får 11,4 procent. Av bakgrundsanalysen framgår att partiet har mist sympatisörer framför allt till Socialdemokraterna och till soffan.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) ligger med nu 8,6 procent över sitt valresultat, 7,1 procent.

Svenska Folkpartiet ligger med nu 4,4 procent under sitt valresultat, 4,9 procent.

Medan däremot Kristillisdemokraattit (Kristdemokraterna), med 3,9 procent, ligger över sitt valresultat, 3,5 procent.

Flykten valde oss

På Bengt Bergs blogg hittar jag en dikt, publicerad i Arbetaren 21 april 1953, men i dag åter lika aktuell som då:

Stig Dagerman

Flykten valde oss

Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke.
Flykten valde oss. Därför är vi här.
Ni som ej blev valda – men ändå frihet äger,
hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär!

Bojan väljer foten. Vi valde att vandra.
Natten var barmhärtig. Nu är vi här.
Ni är för många, kanske den frie trygge säger.
Kan vi bli för många som vet vad frihet är?

Ingen väljer nöden. Vi valde den icke.
Den valde oss på vägen. Nu är vi här.
Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger!
Hjälp oss bära den frihet som vi bär!

Den här dagsversen och många andra läsvärda finns återtryckta i Stig Dagermans ”Dagsedlar” (Federativ, 1954), ett urval dagsverser i Dagstidningen Arbetaren, med förord av Lasse Bergström.

Det nya röd-gröna styret i Oslo klart

Kommunvalet i Norge innebar ny rödgrön-majoritet också i huvudstaden, Oslo.

Efter det att Miljøpartiet De Grønne hade fått igenom bland annat en gradvis minskning av biltrafiken i centrala Oslo, blev det klart, att MDG tillsammans med Arbeiderpartiet och Sosialistisk Venstre kommer att styra Oslo under den kommande mandatperioden.

Utanför bystyret men med samarbetsavtal med de styrande rödgröna partierna finns det i Oslo relativt stora Rødt. Rødt har lovat stödja det nya bystyret bland annat mot att utbyggnaden av privat barnomsorg i Oslo stoppas.

Arbeiderpartiet får fem av åtta platser i bystyret. MDG får ansvaret för bland annat miljö och kommunikationer och SV för äldrefrågor, hälsa och sociala tjänster.

Byrådsleder blir förre partisekreteraren i Arbeiderpartiet Raymond Johansen, tidigare med ett långt förflutet i SV bakom sig. Personbesättningen i övrigt är knappast intressant för svenska läsare – dock kan man notera att Schibsted-direktören Robert Steen (Ap) blir byråd för finans. Robert Steen, som tidigare inte har ägnat sig åt politik, är dock son till förre arbeiderpartiledaren Reiulf Steen.

Rasistparti fick mandat på Åland

Det självstyrande Åland, en del av Finland men med konstitutionellt skydd för att fortsätta vara ett helsvenskt område och ett egendomsskydd som förhindrar ett övertagande av mark av andra än bofasta ålänningar, har Nordens utan konkurrens starkaste skydd mot att ändra områdets språkliga och kulturella karaktär.

När nu Åland, liksom Finland, Sverige och alla övriga europeiska länder, har tagit emot utomeuropeiska flyktingar, borde detta alltså inte oroa öborna särskilt mycket, inte heller dem som slår vakt om just öns svenska karaktär.

Men för dem som lider av främlingsskräck duger inga rationella argument. Alltså har Åland inför det just genomförda lagtingsvalet fått sitt eget rasistparti, Åländsk demokrati. Och det lyckades ta ett mandat.

De här stämningarna – skepsis mot fler flyktingar – finns också i andra politiska grupperingar. Ett exempel är Obunden samling, vars ledare Bert Häggblom fick näst flest personröster, 593. Partiet, ursprungligen en utbrytning ur Centern, tog tre mandat mot fyra förra gången. Det sista har dock mer att göra med en annan sak, att partiets lagtingsgrupp och två ministrar förra året beslöt att gå över till Moderaterna – mer om detta nedan.

Socialdemokraterna, vars ledare Camilla Gunell för övrigt fick överlägset flest personröser, 808, tog fem mandat, ett mindre än i förra valet. Partiet, som i valrörelsen tog häftig konfrontation med Åländsk demokrati, har säkert – liksom flertalet andra partier – förlorat en del röster till den här nykomlingen, men det troliga är att Socialdemokraterna snarare har förlorat en del röster till Liberalerna.

Liberalerna ökade från sex till sju mandat, och deras ledare, Katrin Sjögren, blir därmed ny regeringsbildare. Det är en erfarenhet från tidigare åländska val, att Liberalerna och Socialdemokraterna har ett vänster- respektive högerskikt som väljer mellan de här båda partierna, och Katrin Sjögren har heller inte nu uteslutit Socialdemokraterna från kretsen av partier, som skulle kunna tänkas ingå i en liberalt ledd koalition. I det här avseendet liknar Liberalerna riksfinländska Svenska Folkpartiet.

Sjögren har också skickat ut förhandlingstrevare till Centern och Moderat samling.

Centern fick också sju mandat, lika många som sist, men blev i röster räknat något mindre än Liberalerna. Centern har sedan gammalt en stark ställning bland Ålands och tillhörande öars stora lantbrukar- och fiskarbefolkning.

Moderaterna, som traditionellt är ett mindre parti på Åland, gick upp från fyra till fem mandat, vilket senare säkert har sin bakgrund i att Obunden samlings lagtingsgrupp plus två ministrar förra året förenades med Moderaterna.

Ålands framtid är ett parti, vars långsiktiga mål är Ålands totala självständighet. Det här partiet fick den här gången två mandat mot tidigare tre.

Citronil – på festplatsen, och ibland en hel sjö

Jag skrev här om dan om min barndoms och ungdoms läskedrycker, i dag sorgligt undanträngda av till exempel amerikanska Coca Cola Companies Fanta.

Till och med klassikern Pommac har varit nedläggningshotad, men danska Carlsberg tvingades backa.

Den utmärkta läskedrycken Citronil ser man sällan numera, men ett bryggeri i mina forna hemtrakter söder om Sundsvall, Vasa bryggeri, har tagit sig före att rädda en hel rad klassiska läskedrycker, däribland Citronil, som faktiskt började tillverkas redan 1911 men under senare år har blivit sorgligt undanträngt.

Citronil är en dryck som har besjungits av två av detta sekels och förra seklets nationalskalder, Owe Thörnqvist och Lennart Hellsing:

På festplatsen

Text och musik: Owe Thörnqvist, 1956

Hej, goddag, hur står det till med damen,?
Säj vill Ni inte sitta upp på ramen?
Jag bjuder, jag bjuder på skjuts på min velocipe’,
hoppa upp å följ me’
så ska vi ta en sväng till parken å titta,
slantar har jag så nog ska vi hitta
på någe’ skoj, vi kan dela på en Citronil och kasta pil.
För se i Vittingeparken e’ de’ dans i kväll
å dom har skaffat hit ett stadskapell
å svänger de’ gör de’, de’ vet jag,
jag har hört dom förut,
men klocka’ ett e’ de’ slut.
Så de’ e’ bäst vi trampar på, lilla stumpan.
Kors, nu gick där en maska på strumpan.
Men gråt inte mer,
det går säkert fler innan sola’ gått ner.

Under, under över alla under,
se länsman springer som den värsta Gunder
å etter e’ Petter å råstarka Larsson i Krok.
Näj, nu går de’ på tok.
Säj hör du flicka, nu lär du håll’ i rocken
för inte kutar jag för en tocken,
näj, nu ska jag kavla upp ärma’ för då går dä’ bäst,
nu e’ de’ fest.
Å sir du, pang där åkte både Per å Larsson,
de’ finns inte nån i hela byn som har sån
sväng-tjo-la-bläng-far-å-fläng uti näva’ som ja’
men nu får de’ va’ bra.
Men jöss i korse namn, nu fick jag en på truten,
jag hade bara en tand å länsman slog ut den.
Men jag gråter inte mer,
jag får säkert fler innan sola’ gått ner.

Lappricka, pappricka

Text: Lennart Hellsing (fanns med i ”Krakel Spektakel-boken”, 1959, men måste vara skriven senast 1950)

Musik: Knut Brodin. 1950

Lappricka pappricka puddingpastej,
när jag blir stor ska jag spela för dej:
Trumma på min trumma, gnida min fiol,
skjuta ner små plommon med korkpistol.

Lappricka pappricka puddingpastej,
när jag blir stor ska jag spela för dej:
Knäppa på gitarren, blåsa i trumpet,
skaka ner små päron ur äppelträt.

Lappricka pappricka puddingpastej,
när jag blir stor ska jag gunga med dej
i ett gult citronskal många gula mil
upp och ner och bort på en sjö av Citronil.