Fransk konsert

”Fransk elegans” kallades torsdagskvällens abonnemangskonsert med Uppsala kammarorkester, och den här gången stämde rubriken i flera avseenden. Vi fick höra fyra franska verk, och gästdirigent var också fransyska, Ariane Matiakh.

Matiakh gjorde en lysande insats, vilket inte bara hade att göra med att hon var förtrogen med kompositörer och spelade verk. Hon lyckades också få kammarorkestern att spela som om den aldrig hade gjort något annat än att spela de här kompositörerna och deras verk. Elegant och inkännande är omdömen som kom spontant till oss som lyssnade.

Och ändå var den här konserten med fransk tema inte tillrättalagd på så sätt att programmet bara skulle ha bestått av kända och insmickrande verk. Det enda som förekom i den vägen var pianistens, Martin Sturfälts, extranummer före pausen, Claude Debussys ”Claire de lune”. Men missförstå inte detta – Sturfälts solotolkning var mycket hörvärd.

Dess förinnan hade han med stark känsla för verket tillsammans med orkestern gjort en likaledes mycket hörvärd tolkning av Maurice Ravels (1876-1937) ”Pianokonsert i G-dur”. Sturfält, i fin samklang med orkestern, perfekt ledd av Matiakh, lyckades fånga de olika nyanserna, även jazzklangerna, i det här verket.

Konserten inleddes med ”Masques et Bergamasques Suite opus 112” (1919) av Gabriel Fauré (1845-1924). Enligt programmet är den här musiken en hyllning till rokokokonstnären Antoine Watteaus bilder av fêtes galantes, lantliga festligheter, men även om man som jag är skeptisk till programmusik, har man stort utbyte av att lyssna till den här klassicistiska musiken med dess romantiska inslag.

Efter pausen fick vi höra något av en kontrast: ”L’Offrande à Vénus” av Suzanne Giraud (1958-). I det här fallet ledde Ariane Matiakh en till numerären mycket reducerad ensemble, dock med en annorlunda sammansättning av instrument (bland annat harpa).

Och så avslutades konserten med ”Sinfonietta” av Francis Poulenc (1899-1963). Också här hör man inslag av annat slags musik, bland annat jazzinfluerad sådan.

En mycket fin konsertkväll!

* * *

Birgitta och jag fick skjuts till Musikens hus med Bengt och Inger, och före konserten åt vi som vanligt gemensam middag, till vilken även Anna anslöt. Vi gick på Lucullus i Sivia tvärs över Vaksalagatan och åt smaklig pepparstek med grönpepparsås.

Estland: Nu slår anklagelserna mot Savisaar också mot Centerpartiet

Jag har tidigare redogjort för de korruptionsanklagelser som riktas mot centerledaen Edgar Savisaar och berättat att han, medan anklagelserna mot honom utreds, också har stängts av från uppdraget som borgmästare i Tallinn.

I den partisympatiundersökning som har utförts av TNS Emor för nyhetsbyrån BNS har Keskerakonds (Centerpartiets) stöd till synes påverkats förvånansvärt lite: Stödet för Centern har fallit från 25 procent i augusti till 24 procent i september. Men det här är en månadsgenomsnittssiffra och därför något av en synvilla. Undersökningsledaren, Aivar Voog, berättar, att Centerns fall i själva verket är mycket mer drastiskt: 18-21 september var stödet för Centern fortfarande 29,2 procent, men efter den 21 september föll stödet till 21 procent. Voog tror att det framför allt är stödet bland esterna som har fallit som en sten. Men så länge Keskerakond och Savisaar har ett massivt stöd bland landets ryssar, bör stödet för Centern ligga kvar på 20-procentsnivån. I valet 2015 fick Keskerakond 27,7 procent av rösterna.

Det ledande regeringspartiet, det lätt nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), som med 30 procent blev störst i valet, har ju sedan också rejält åkt utför i fråga om väljarpopularitet – till detta har en domstolsanklagad (nu avgången) minister och delaktighet i oegentligheter i Tallinns hamn bidragit. Men nu ökar åter uppslutningen bakom Reformpartiet: stödet för partiet var 20 procent i augusti och är nu uppe i 24 procent.

Dess omaka koalitionspartner Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokatiska partiet), som gjorde ett uselt val (15,2 procent), är nu på väg att klättra uppåt igen: SDE fick stöd av 16 procent i augusti och av 18 procent i september. Huruvida detta ökande stöd kommer från före detta centeranhängare framgår inte, men partiets avsikt med att välja den unge ryssen Jevgeni Ossinovski till ny partiledare var säkert att ta över ryska väljare från Centerpartiet.

Det tredje partiet i den estniska koalitionsregeringen, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), ett kristet, konservativt och estnationalistiskt parti, lyckas däremot inte med någon återhämtning. I valet fick IRL 13,7 procent, men stödet för partiet var i augusti 9 procent och i september 7 procent.

Under krisen för Reformierakond växte stödet för Vabaerakond (Fria partiet), borgerligt men med vissa öppningar för socialpolitiska uppgörelser med Socialdemokraterna, kraftigt jämfört med partiets resultat i valet, 8,7 procent. I takt med att Reformpartiet åter växer reduceras åter stödet för det här partiet men det är fortfarande mycket större än i valet: 17 procent både i augusti och september.

Det i valet nästan lika stora – 8,1 procent – Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa Folkpartiet) uppvisar samma formkurva som IRL: 9 procent i augusti och 7 procent i september.

Inga andra partier verkar vara på väg över femprocentsspärren. Störst bland småpartierna är Eestimaa Rohelised (Estlands Gröna) med 3 procent.