Två konsumtrogna

15 oktober 2015 21:47 | Handel, Mat & dryck | 9 kommentarer

Birgitta och jag har, allt sedan vi på 1950-talet kom till Uppsala, varit trogna kunder i Konsum.

Den konsumbutik som fanns i hörnet Ringgatan/Sysslomansgatan nära mitt första hyresrum på Jumkilsgatan finns faktiskt kvar, även om den har flyttat till modernare lokaler.

Men den konsumbutik som har funnits i ett par olika lägen vid Torbjörnstorg, nära Idrottsgatan där jag och Birgitta bor sen mitten av 1960-talet är en av dem som har lagts ner, fast inte för så länge sedan.

När den här nedläggningen ägde rum, ställdes vi inför ett dilemma: Skulle vi nu på gamla dar tvingas handla i den ICA-butik, som fortfarande finns vid vårt torg?

Hustrun går dit i nödfall, men jag har ännu inte varit inne i ICA trots att det nu har gått ganska lång tid utan konsumbutik i närheten.

I stället biter vi ihop och tar bussen till centrum, till hållplatsen vid Uppsala C. Därifrån är det en kort bit att promenera till ett ganska stort och helt modernt Coop. Vi har båda skaffat tantvagn – jag köpte en ny i dag, eftersom min gamla är utsliten – och så rullar vi våra inköpta varor till bussen som går hem till Svartbäcken.

Närheten till Uppsala C bidrar väl till att ganska många av dem som handlar i den här Coop-butiken är unga människor, många av dem säkert pendlare som handlar lunch att ta med till jobbet i Stockholm eller färdigrätter att snabbt få ihop när de kommer hem. Vi gamlingar med lust att laga mat och med tid för detta bjuds på ett magrare urval av varor.

På Coop Konsum i Öregrund, där vi bor och följaktligen handlar under sommarhalvåret, känner vi alla i den ordinarie personalen och vet också vem som ansvarar för vad i sortimentet, vilket gör det lätt att framföra och få gehör för önskemål. I den stora Coop-butiken vid Uppsala C ska man ha tur om man över huvud taget träffar någon personal annat än i kassan.

Ett par gånger har jag faktiskt ändå lyckats med att få den här butiken att ta hem varor som jag vill ha eller behöver – jag är diabetiker.

Jag skulle i alla fall till ledningen för Coop Konsum vid Uppsala C på det här sättet vilja framföra några önskemål. Inget av dem är orimligt, eftersom de varor jag efterlyser finns i konsumbutiken i Öregrund.

I Öregrund finns Stora Risten Fisk, som levererar färsk och gravad och rökt och inlagd fisk – deras rökta laxfenor är en delikatess! – inte bara till Konsum i Öregrund utan också till exempel till Hötorgshallen i Stockholm. En fiskdisk med de här delikatesserna, som är färdigförpackade, vore en fantastisk fjäder i hatten för Coop Konsum vid Uppsala C.

Och det finns andra i vid mening lokalproducerade varor, som skulle öka attraktiviteten hos den här konsumbutiken.

Roslagsbröd i Gimo gör ett underbart gott (och nyttigt) knäckebröd i olika varianter. Det är värt att sälja också i Coop-butiker i Uppsala.

Och hur kommer det sig, att jag har kunnat köpa uppsalatillverkade Fyris senaps delikata senapssorter i Konsum i Öregrund men inte kan göra det i den här Coop-butiken i Uppsala?

Samt för att inte vara så lokalt inriktad: Konsum i Öregrund för tre sorter av Kotivaras skurna påläggskorv, bland annat den ryska salami jag älskar att använda till någon av mina morgonmackor.

Slutligen något som inte jag själv, som är diabetiker, men barnbarn på besök i Öregrund har kunnat njuta av, eftersom Konsum där i sitt sortiment tog in klassiska läsksorter som jag och många andra i min generation känner till och älskar.

Vad sägs om Loranga, en apelsindryck som förr var mycket större än dagens apelsinläskar och som har namngett en av Barbro Lindgrens älskade barnboksfigurer, eller om Citronil, som Lennart Hellsing har besjungit? Fler apelsindrycker: Solo, länge Konsums paradnummer bland läskar, Syd och blodapelsinläsken Rio.

På colamarknaden är numera Cuba Cola och Rally inte så kända, men de colablandade Syd Black Orange och Trocadero är väl värda en renässans.

Äppelläsken Guldus var länge favorit i mina gamla hemtrakter i Njurunda söder om Sundsvall och en av mina egna barns favoriter när de besökte farmor och farfar i Juniskär.

Eller vad sägs om Haiwa ananasläsk? Eller om Portello, min egen favorit under pojkåren?