Apoteket ABs serie receptfria läkemedel Apofri nu också hos konkurrent

Det statliga Apoteket AB, fortfarande det ledande företaget i apoteksbranschen, har en mycket omfattande och framgångsrik försäljning av kroppsvårdsprodukter, till stor del som egna märkesvaror. Apoteket AB har gradvis också upprepat den här succén genom att introducera allt fler receptfria basläkemedel på en rad områden – alla de här produkterna har namnet Apofri. Bland de här produkterna hittar man medel mot huvudvärk och feber, allergi, fotsvamp, halsbränna, torra slemhinnor, stelhet, hosta och nikotinberoende, dessutom även nässpray och munspray.

Det här växande och framgångsrika sortimentet fanns länge alltså bara på apotek som ingår i den statliga apotekskedjan, och eftersom priset på de här produkterna ligger märkbart under till exempel de kommersiellt mycket mer kända värktabletternas, har de lockat behövande kunder att gå till just något av de statliga apoteken. Och eftersom försäljningen av dels hälsovårdsprodukter, dels receptfria basläkemedel i dag genererar en så stor del av apotekens inkomster, har det här förstås inte tagits med ro av de privata konkurrenterna.

Eftersom läkare ibland på sina recept också har namngett Apofri-produkter och de som har fått recepten ibland då har gått till privata apotek för att ta ut det som fanns på receptet, visade det sig efter utslag från Läkemedelsverket, att Apoteket AB i så fall måste leverera även till det aktuella privata apoteket.

Det här är vad jag förstår ingången till att ytterligare en apotekskedja, en privat, det finskägda Kronans Apotek, nummer tre på den svenska apoteksmarknaden, också har börjat sälja Apofri-produkterna. Jag såg det till min förvåning, när jag i samband med ett besök (provtagning) på vårdcentralen här i Öregrund såg Apofri-värktabletter i ett ställ vid kassan i det Kronan-apotek, som delar lokaler med vårdcentralen. Vid närmare kontroll på nätet visade det sig, att Apofri-produkterna hade säljstart i Kronans apotek redan i februari 2015.

Apofri-produkterna tillverkas inte av Apoteket AB men är framtagna i samarbete med de statliga apoteken. Den här försäljningsbreddningen ger ökade volymer som kan bidra till att hålla nere priserna på de här receptfria läkemedlen och medicintekniska produkterna. Men Apoteket AB är snuvat på en konkurrensfördel – för så vitt man inte siktar på att köpa upp Kronans apotek och kanske samma ägarföretags apotek i Finland, Baltikum och Ryssland. En annan variant hade varit att äga själva varumärket, Apofri.

Sommar i P1 med Magnus Falkehed

Magnus Falkeheds ”Sommar” är ett av de bästa i den här serien hittills i år. I alla fall om man accepterar att sommarprogrammen inte måste vara lättsamma kåserier.

För det han berättar om sin och fotografen Niclas Hammarströms reportageresa till Syrien, som ändade i 46 dagars fångenskap i en smutsig och källarkall fängelsehåla, är inte något man slölyssnar till i hängmattan. Den här fångenskapen innehöll element av svält och dödshot, även skenavrättningar som väl bidrog till att Falkehed pissade i byxorna och sen var tvungen att tvätta dem i iskallt vatten där nere i sin fängelsekällare.

Till det som gör Magnus Falkeheds berättelse så berörande hör att han berättar sin och kollegans historia i mindre portioner och också mixar det riktigt hemska och hotfulla med historier om hur de, trots språkförbistringen, lyckades etablera ett slags umgänge med sina fångvaktare. Hoppet lever också genom tankarna på hustrun och barnen.

Magnus Falkeheds hustru är fransyska – han har under ganska lång tid varit bosatt i Paris – och det här hade ytterligare en pluseffekt på det när det gäller det talade innehållet mycket fina sommarprogrammet: En mycket stor andel av den musik han spelade hade franskt ursprung. Sist man hörde hyggligt mycket fransk musik i radio var på femtiotalet. Jag skulle gärna vilja höra mer med de artister Falkehed spelade, men hur får man tag på den här musiken, ens reda på att den finns?

Falkehed spelade också artister med anknytning till den del av världen han som journalist bevakar, sådana som syriern Omar Suleyman och den i Paris födda Yael Naim, som har tunisisk-judisk bakgrund – hennes ”New Soul” var en riktigt bra låt.

Och så vill jag gärna också nämna hans val av Bruce Springsteens ”We Take Care of Our Own”