Arbeiderpartiet går uppåt i ny norsk mätning

I norska Dagbladets senaste mätning, utförd av Ipsos MMI, lyfter Arbiderpartiet påtagligt, från 32,1 procent i december till 34,6 procent i januari (= + 2,5 procentenheter). Den uppåtgående trenden syns ännu tydligare, om man jämför med valet i höstas, då partiet fick 30,9 procent.

Det här går dess värre delvis ut över Sosialistisk Venstre, som i valet fick 4,1 procent och i decembermätningen 4,6 procent. I den här mätningen är SV nere under spärrgränsen och får 3,5 procent. Partiet skulle dock fortsatt få två lokala mandat i Stortinget.

Också Rødt, som med 1,8 procent (1,4 i december, 1,2 i valet) befinner sig ännu längre ner under spärren skulle enligt den här mätningen knipa ett lokalt mandat i Oslo.

Det borgerliga Senterpartiet, som tillsammans med AP och SV ingick i den förra regeringen och som nu har både en häftig inre debatt och ledarskifte på gång, klarar sig ändå förvånansvärt bra och får i januarimätningen 4,9 procent, vilket är en försvagning med 0,1 procentenheter jämfört med decembermätningen (5,0). I valet fick SP 5,5 procent.

De båda mittenpartier, som utgör underlag för den nu sittande borgerliga regeringen utan att formellt ingå i denna, verkar byta väljare med varann.

Kristelig Folkeparti har sedan förra månaden ökat med 0,6 procentenheter och får nu 5,2 procent (5,6 i valet).

Och liberala Venstre har sedan förra mätningen minskat med 0,6 procent och får nu 4,5 procent (5,2 i valet).

Det intressanta är att i den här mätningen det ledande regeringspartiet Høyre backar från 29,9 procent i december till 28,0 procent nu (= – 1,9). Fortfarande ligger Høyre dock högre än i valet, då partiet fick 26,8 procent.

I flera andra norska mätningar har regeringskollegan Fremskrittspartiet befunnit sig i utförsbacken, men den här mätningen visar på plus från 13,2 procent i december till 14,2 procent nu (+ 1). Januariresultatet ligger dock fortfarande under de 16,4 procent FrP fick i valet.

Miljøpartiet De Grønne, som inte tar ställning mellan blocken, får i den här mätningen 2,4 procent mot 2,7 i december (= – 0,3) och 2,6 i valet. Partiet fick redan i valet i höstas ett mandat i Oslo på grund av sin relativa styrka där.

Svårtolkade ändringar i den estniska väljaropinionen

I TNS Emors januarimätning för ERR ligger Socialdemokraterna, Sotsiaaldemokraatlik erakond, kvar på resultatet i decembermätningen, 22 procent.

Det är ett bra resultat jämfört med vad partiet fick i föregående val, men likväl halkar partiet i den här mätningen ned på tredje plats från att under en tid ha varit tvåa.

Jag kan faktiskt inte finna annat än att SDE ändå har klarat sig bra, om man betänker, att stora delar av partiets ledning, bland dem inte bara flera tidigare partiledare utan också den nuvarande, Sven Mikser, har låtit sig nomineras till att bli kandidater på partiets EU-vallista. Och i Miksers fall handlar det inte bara om att toppa partiets EU-valsedel med ett attraktivt och känt namn – han har i intervjuer, på fullt allvar verkar det som, deklarerat att man mycket väl kan sitta både i EU-parlamentet och samtidigt vara partiledare där hemma.

Men i Estland satsar en rad mycket kända politiker från olika partier på att bli invalda i EU-parlamentet, måhända för att det är ett mycket lugnare politiskt uppdrag, dessutom mycket bra betalt.

Men åter till den senaste gallupen:

I den glider det ledande regeringspartiet, det liberala, delvis nyliberala Reformierakond (Reformpartiet) med 24 procent upp på andra plats. Under hösten låg partiet på grund av skandaler och kritik rekordlågt och fick i decembermätningen 18 procent, så den aktuella siffran innebär ett jättekliv uppåt. Det här är en nästan obegriplig framgång, särskilt mot bakgrund av att partiet i regeringsställning runt årsskiftet egentligen inte har åstadkommit något särskilt substantiellt (mer än alltså att ha undvikit att göra helt nya skandaler).

Vid första anblicken på de aktuella gallupsiffrorna kunde man tro att det här är en effekt av övergångar från Keskerakond (Centerpartiet). Reformierakonds partner i regeringen, det nationalistiska, kristna och socialkonservativa Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) går nämligen upp från 20 procent i december till 22 procent nu.

Keskerakond tappar däremot kraftigt stöd: får i januarimätningen 25 procent mot hela 32 procent i december. Varför, får man heller inte veta i artiklarna om den senaste opinionsundersökningen.

Men hur väljarströmmarna faktiskt har gått är svårt att veta, eftersom ”vet ej”-alternativet den här gången har samlat hela 34 procent (jämfört med 31 procent i december) av sammanlagt 899 tillfrågade röstberättigade och ingen analys föreligger vare sig av detta eller av hur väljarströmmarna har gått mellan partierna – de här strömmarna kan som bekant ha flerstegseffekter.