Danmark: En trängd regering förhandlar om breddning

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 13 november kom en ny mätning från Norstat, gjord för tidningen Altinget:

Socialdemokratiet 29,1 procent
Radikale Venstre 5,2 procent
Socialistisk Folkeparti 4,4 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 5,4 procent
Venstre 20,2 procent
Dansk Folkeparti 14,3 procent
Konservative Folkeparti 2,8 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 2,1 procent

Här ligger Socialdemokratiet anmärkningsvärt högt, medan Dansk Folkeparti ligger anmärkningsvärt lågt.

Det medialt mycket uppskrivna nya partiet Nye Borgerlige skulle, om det här vore ett valresultat, klara 2 procents-spärren till Folketinget.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 27,4 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 6,2 procent
Venstre 19,0 procent
Dansk Folkeparti 16,5 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 6,6 procent
Nye Borgerlige 1,9 procent

I den här sammanvägningen ingår inte Megafons mätningar för Politiken, där den senaste ger följande resultat:

Socialdemokratiet 25,4 procent
Radikale Venstre 6,5 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 9,1 procent
Venstre 16,9 procent
Dansk Folkeparti 14,3 procent
Konservative Folkeparti 3,8 procent
Liberal Alliance 6,1 procent
Nye Borgerlige 4,0 procent

Det mest anmärkningsvärda med det här mätningsresultatet är utan tvekan det mycket höga stödet för högerpopulistiska Nye Borgerlige. Det hårt trängda regeringspartiet, borgerliga Venstre, som ensamt regerar i minoritetsställning, har nu inlett förhandlingar med Konservative Folkeparti och Liberal Alliance om inträde i regeringen, men inte heller en sådan koalitionsregering skulle ju komma i närheten av någon majoritet i Folketinget. Möjligen skulle det däremot leda till att man i kommande förhandlingar om att skapa parlamentariskt flertal i olika frågor hamnade i ett mer låst läge.

Norge: Skiftande resultat i tre mätningar

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Nu föreligger inte mindre än tre olika opinionsmätningar från lika många opinionsinstitut:

Sentios opinionsmätning för Dagens Næringsliv gjordes den 8-14 november och publicerades den 18 november.

Høyre 23,5 procent (- 0,6 procentenheter)
Fremskrittspartiet 10,4 procent (- 2,9)
Venstre 3,5 procent (+ 0,5)
Kristelig Folkeparti 5,9 procent (+ 1,2)
Senterpartiet 7,0 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 38,4 procent (+ 2,2)
Sosialistisk Venstreparti 3,8 procent (+ 0,6)
Rødt 1,3 procent (- 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,4 procent (+ 0,8)

I den här mätningen ligger Arbeiderpartiet mycket högt, ökar också påtagligt, medan det båda regeringspartierna, Høyre och Fremskrittspartiet, båda minskar märkbart. De senares stöd i Stortinget, Kristelig Folkeparti och Venstre ökar båda, Venstre dock inte tillräckligt mycket för att komma över spärren. SV klarar spärren men fortfarande, trots en ökning, inte Miljøpartiet De Grønne.

InFacts mätning för kvällstidningen VG gjordes den 9-16 november och publicerades den 18 november.

Høyre 19,7 procent (- 0,2 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,1 procent (+ 0,6)
Venstre 4,2 procent (+ 0,6)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 8,8 procent (+ 0,3)
Arbeiderpartiet 38,1 procent (- 0,2)
Sosialistisk Venstreparti 4,4 procent (+ 0,2)
Rødt 2,0 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (+ 1,1)

Också i den här mätningen ligger Arbeiderpartiet mycket högt, och båda dess stöttepelare, särskilt SP, klarar sig bra, SV genom att ligga över spärren. Men det senare gör även Venstre. Även här ökar MDG men är fortfarande inte över spärren. Høyre har ett anmärkningsvärt lågt stöd, medan FrP ökar en aning, dock från en mycket låg nivå.

Ipsos MMIs mätning för Dagbladet gjordes den 14-16 november och publicerades den 19 november.

Høyre 24,8 procent (- 0,5 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,1 procent (+ 1,3)
Venstre 4,5 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,0 procent (- 0,7)
Senterpartiet 6,3 procent (- 0,1)
Arbeiderpartiet 35,6 procent (- 0,7)
Sosialistisk Venstreparti 3,7 procent (- 0,6)
Rødt 3,1 procent (+ 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 3,5 procent (+ 0,9)

Här ligger Arbeiderpartiet lägre och SV under spärren, medan Rødt ligger anmärkningsvärt högt. Varken Høyre eller Fremskrittspartiet ligger så lågt som i de två först redovisade mätningarna, medan KrF ligger precis på spärrgränsen.

Estland: Vänster-centerkoalition bildar ny regering

Estland kommer att få den vänster-centerkoalition jag tidigare har skrivit om. De tre koalitionspartierna får fem ministerposter var.

Keskerakond (Centerpartiet) fördelar sina poster så här:

Jüri Ratas, statsminister
Kadri Simson, närings- och kommunikationsminister
Mailis Reps, utbildnings- och forskningsminister
Martin Repinski, landsbygdsminister
Mihhail Korb, regionalminister

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) är också färdigt med sin fördelning av ministerposterna:

Jevgeni Ossinovski fortsätter som hälso- och arbetsminster
Indrek Saar fortsätter som kulturminister
Sven Mikser återvänder till posten som utrikesminister (och ersätter då Hannes Hanso)
Andres Anvelt blir inrikesminister
Urve Palo återtar posten som minister för företagande och näringsliv (och ersätter då Liisa Oviir)

Hanso går tillbaka till Riigikogu (Riksdagen), och där hoppas partiet också kunna placera Oviir.

Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) har ännu inte presenterat sina ministrar, men partiet får följande poster:
Försvarsminister
Finansminister
Socialförsäkringsminister
Miljöminister
Justitieminister

Melodikrysset nummer 46 2016

Den salva min husläkare har ordinerat mot utslagen på ryggen är kladdig och svår att smeta ut överallt, men hustrun hjälper mig. Och den verkar ha effekt.

Jag var på en ärenderunda i centrum i går och sen alldeles fysiskt slut när jag kom hem. Jag klarade att laga mat, duka och äta middag tillsammans med Birgitta, men sen somnade jag nästan genast framför TVn och vaknade först när det var dags för Skavlan.

I natt, i samband med ett toalettbesök, kände jag mig hungrig och åt en apelsin och drack också ett par glas Indian Tonic. Trots det senare hade jag bara 3,7 i blodsocker, när jag mätte i morse. Men före Melodikrysset åt jag en ordentlig frukost.

Dagens kryss tyckte jag inte var särskilt svårt.

Det enda jag hade lite problem med var frågan om vem som hördes i ”Some Other Summer”. Andra svar gav mig hela namnet Per, men det tog ändå en stunds ytterligare funderande att komma på att det här var en låt med Per Gessle och Roxette.

”Vackrare” med Anders Glenmark hade jag i och för sig inte heller hört förut, men där hjälpte mig de ledbokstäver jag fick fram till att gissa svaret redan innan ljudillustrationen hade spelats.

I övrigt fanns det väl egentligen inget som jag inte kunde.

”Hälsa dem därhemma” minns jag själv i Bertil Boos insjungning, men varifrån kom originalet egentligen? Här skulle vi svara med en land-förkortning, och möjligen chansade somliga krysslösare på UK. Men svaret ska vara DK = Danmark – Eldeman sa faktiskt att den var nordisk. Den här låten heter i original ”Hils fra mig der hjemme” och skrevs av Edith Worsing och Lundvig Brandstrup.

Andra melodikrysslösare kan ibland ha problem med i olika mening klassisk musik, men själv kände jag genast igen ”Sverige” av Wilhelm Stenhammar och Verner von Heidenstam.

Annars vimlade krysset i dag av lite äldre schlager.

Fred Winters och Waldemar Dahlquists slagdänga om Axel Öman, ”Skepp som mötas”, fick vi i dag höra instrumentalt, men den har jag ju hört hur många gånger som helst.

Och jag hör också till en generation som ofta i radion hörde Sven Arefeldt sjunga ”I en roddbåt till Kina” – i original heter den ”Slow Boat to China”. Ja, ska man ta sig fram på det sättet, får man verkligen ro!

Alma Cogan har med stor framgång sjungit in två av de låtar som förekom i dagens kryss. Dels ”The Tennesse Waltz”. Dels ”The Birds and the Bees”, vilket senare skulle leda oss fram till svarsordet svärmar.

Pat Boone minns jag från slutet av min tid i gymnasiet och i lumpen. Så fort jag fick höra ”Loveletters in the Sand” mindes jag honom.

Ingen av dagens barnanknutna frågor var heller svår.

Krysset började med en av Bamses dunderhits, ”Nalle-Maja”, som till förlaga har Nanne Grönvalls ”Håll om mig”.

Och strax därefter spelades ”Bibbidi-Bobbidi-Boo” ur Walt Disney’s ”Askungen”, som naturligtvis finns i vår filmsamling. Fast i dag fick vi höra den i insjungning av Louis Armstrong, som var mycket stor under mitt 1950-tal – bland annat lärde jag mig dansa till en av hans låtar.

Sist kvar att redovisa i dag är då ”Till min syster” av Dan Andersson, här i en ljuvlig insjungning av Sofia Karlsson, Lena Willemark och Sara Isaksson. De båda förstnämnda har jag båda hört live vid konserter, och eftersom jag en gång i världen var arbetskamrat med Sofias pappa Leif, har jag också träffat Sofia, bland annat vid en av Leifs jämna födelsedagar. Av Dan Andersson har jag allt han har publicerat, mycket också av det som har spelats in på skiva. Jag var tidigare i år en av de medverkande vid ett Dan Andersson-seminarium i Göteborg.

Estland: Opinioninstitut försöker mäta hur väljarna reagerar på regeringskrisen

Estlands regering har ju fallit, och förhandlingarna om en ny, mer center-vänsterbetonad regering är ännu inte slutförda. Likväl försöker opinionsinstituten fånga hur väljarna reagerar. En ny mätning har publicerats. Men låt oss starta med att återge resultatet i valet 2015, det som fortfarande bestämmer maktförhållandet i Riigikogu (Riksdagen):

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,7 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna har valt att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Turu-uuringute AS har för ERR den 2-15 november genomfört en partisympatimätning, som fångar in den förra regeringens fall och delar av förhandlingarna om ny regering, bestående av Centern, Socialdemokraterna och IRL men förstås inte utgången av förhandlingarna och en ny regerings program och ministeruppsättning:

Keskerakond (Centerpartiet) är nu störst, ökar med 3 procentenheter till 29 procent.
Reformierakond (Reformpartiet) ligger tvåa, minskar med 4 procentenheter till 21 procent.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) ökar visserligen med 1 procentenhet men stöds då ändå bara av 13 procent.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) ökar med två procentenheter och hamnar då, med 12 procent, bara snäppet efter Socialdemokraterna.
Vabaerakond (Fria partiet) ligger still på förra månadens resultat, 9 procent.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) ökar med 2 procentenheter till 9 procent.

Det här ger ett sammanlagt stöd om 51 procent till de tre partier, som nu förhandlar om att tillsammans bilda regering. Övriga partier i Riksdagen stöds av sammanlagt 42 procent.

Ísland: Ny regeing ledd av de vänstergröna?

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, 3 mandat, 5,7 procent

Det här var ett i nästan alla avseenden överraskande valresultat, ett slags politiskt vulkanutbrott. Det ledande borgerliga partiet i regeringen, Självständighetspartiet, klarade sig bra, trots att det för året nya partiet Renässans, till stor del bildat av folk från Självständighetspartiet, gjorde ett bra val. Ljus framtid klarade sig efter en långvarig kris åter in i Alltinget. På den borgerliga sidan gjorde Självständighetspartiets koalitionspartner Framstegspartiet en jätteförlust efter att den förre statsministerns skatteplaneringsfiffel hade avslöjats. Uppstickaren Piratpartiet gjorde inte alls ett så bra val som opinionsmätningarna hade förutsagt, vilket bland annat fick till följd att Vänsterpartiet – de gröna blev näst största parti. Och Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval, blev minsta parti, vilket bland annat fick till följd, att både partiordföranden och partisekreteraren avgick – i avvaktan på nästa partikongress har ordförandeklubban tagits över av vice ordföranden, Lógi Már Einarsson.

Sedan valet har presidenten, Guðni Th Johansson, försökt sy ihop en ny regering, vilket med så många skadskjutna partier inte är alldeles lätt. Så småningom hamnade han på alternativet borgerlig regering, ledd av Självständighetspartiet och med deltagande av Renässans och Ljus framtid – en sådan regering skulle ha kunnat få en rösts övervikt i Alltinget. Men det har visat sig att det var svårt att i regeringsställning förena Självständighetspartiet och utbrytarna ur detta, Renässans, och EU-anslutning är inte lika självklar för Självständighetspartiet som för Renässans och Ljus framtid, ännu mindre tänkbar för Framstegspartiet om även det skulle tas med – Framstegspartiet värnar böndernas intressen och fiskegränserna.

Alltså har nu presidenten bollat över frågan om att bilda en ny regering till ledaren för de vänstergröna, Katrin Jakobsdóttir. Men också det har sina problem. Socialdemokraterna är inte regeringsfähiga och har hur som helst så få mandat. Piratpartiet har egna bekymmer efter den valsmäll partiet råkade ut för. Ljus framtid och möjligen även Renässans (som dock inte gillar vänsterpolitik) skulle kunna ingå i regeringen, men hur skulle man hantera EU-frågan, där ju vänstern har en betydligt svalare inställning än de båda hökarna? Ännu mer svårlöst blir det här pusslet, om man även tar med Framstegspartiet i förhandlingarna om ny regering.

Det är, också mot den här bakgrunden, intressant att ta del av en ny opinionsmätning från MMR.

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) är störst med 26,0 procent.
Den stora vinnaren i den här mätningen är Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) med 20,7 procent.
Píratar (Piratpartiet) rasar till 11,9 procent
Viðreisin (Renässans) ligger nu på fjärde plats med 10,6 procent
På femte plats ligger Björt framtíð (Ljus framtid) med 9,6 procent. Därmed är partiet större än
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), som i den här mätningen bara får 9,4 procent – märk att det här partiet i förra valet var Íslands näst största parti.
Och sist även i den här mätningen ligger socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) med 5,6 procent.

Estland: Förhandlingarna om ny vänster-mittenregering slutförs på fredag

I Estland förhandlar nu, efter det att regeringen, egentligen bara det delvis nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), efter en omröstning i Riigikogu (Riksdagen) har fallit, de två mindre regeringspartierna, Sotsiaaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) och Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), med oppositionspartiet Keskerakond (Centerpartiet) om att bilda en koalitionsregering, ledd av centerledaren Jüri Ratas.

Det estniska Centerpartiet är ett mitten-vänsterparti, och en koalitionsöverenskommelse med Socialdemokraterna måste rimligen i en del avseenden förskjuta regeringens politik åt vänster. Problemet med den nya tilltänkta koalitionsregeringen med IRL som tredje part är att IRL är nationalkonservativt, till exempel mycket mer estnationalistiskt än Keskerakond, som flertalet av landets ryssar röstar på, och Socialdemokraterna, som har en ryss, Jevgeni Ossinovski, som ledare.

Regeringsförhandlingarna fortgår hur som helst, med sikte på att det ska finnas en trepartiöverenskommelse klar på fredag. Hittills verkar det ha gått bra att komma överens i flertalet frågor – IRL har även en socialkonservativ sida. Stötestenar är sådant som medborgarskaps- och integrationsfrågor. Men Ossinovski är ändå optimistisk; han tror att det ska gå att komma överens också om de problematiska förhandlingsfrågorna.

Danmark: Dansk Folkeparti tappar till Nye Borgerlige

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 10 november kom en ny mätning från Gallup, gjord för tidningen Berlingske:

Socialdemokratiet 26,9 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,8 procent
Enhedslisten 8,5 procent
Alternativet 6,1 procent
Venstre 18,8 procent
Dansk Folkeparti 16,5 procent
Konservative Folkeparti 3,1 procent
Liberal Alliance 7,1 procent
Nye Borgerlige 2,2 procent

Även här ligger här Dansk Folkeparti anmärkningsvärt lågt.

Det medialt mycket uppskrivna nya partiet Nye Borgerlige skulle, om det här vore ett valresultat, klara 2 procents-spärren till Folketinget.

Ritzau Index, en sammanvägning av olika mätningar, ger då följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,2 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,5 procent
Alternativet 6,3 procent
Venstre 18,6 procent
Dansk Folkeparti 16,9 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 7,0 procent

Norge: Fremskrittspartiets på väg utför. Även Arbeiderpartiet minskar. MDGs kris verkar konstant

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering, men just nu verkar partiets huvudlinje vara en borgerlig regering med Høyre, KrF och Venstre men inte Fremskrittspartiet.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Respons Analyses opinionsmätning för Aftenposten gjordes den 1-9 november och publicerades den 11 november.

Høyre 24,1 procent (+ 0,6 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,4 procent (- 1,6)
Venstre 6,6 procent (+ 1,5)
Kristelig Folkeparti 5,5 procent (+ 1,1)
Senterpartiet 7,0 procent (+- 0)
Arbeiderpartiet 33,7 procent (- 2,1)
Sosialistisk Venstreparti 4,5 procent (+ 0,8)
Rødt 2,1 procent (+ 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 2,3 procent (- 1,0)

Kristelig Folkeparti men framför allt Venstre tycks ha vunnit på att vilja knuffa ut Fremskrittspartiet ur regeringen och i stället själva regera tillsammans med Høyre.

Litauen: Nya regeringerngen en koalition mellan den segrande unionen av bönder och gröna och de valförlorande Socialdemokraterna

I det litauiska valet fick Lietuvos valstičių ir žaliųjų sajunga (Litauens union av bönder och gröna) en fantastisk valframgång, ökade med 53 mandat från 1 till 54 mandat. Därmed var det närmast givet att det skulle bli regeringsbildare.

Redan tidigt pekade dess ledare ut Lietuvos socialdemokratų partija (Litauens socialdemokratiska parti) som tänkbar regeringspartner. Men skulle Socialdemokraterna vilja regera efter sin stora valförlust, en nedgång med 21 mandat till 17? Valförlusten förorsakades i och för sig till stor del av ett populistiskt koalitionsparti, som mer eller mindre utplånades, men det är ju ändå inte alldeles självklart att fortsätta ta regeringsansvar efter den smäll också det under förra perioden ledande regeringspartiet fick.

Men jag kan ana, att den segrande unionen av bönder och gröna, där flertalet av de många nyvalda saknar erfarenhet av både parlament och regerande, såg sig om efter en partner, som kunde bidra med detta, och de kan då – jag vet inte utan gissar – ha gett Socialdemokraterna löften om både poster och en del av innehållet i regeringspolitiken.

Fördelningen av ministerposterna och det kommande regeringsprogrammet vet vi inget om än, men processen att bilda en ny regering har nu inletts genom att presidenten, Dalia Grybauskaitė, har gett Saulius Skvernelis från det valvinnande partiet i uppdrag att bilda ny regering.