Sommar i P1 med Edward Blom

21 juli 2016 21:06 | Mat & dryck, Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 2 kommentarer

Edward Blom, berättade, fast bara i förbigående, att han under sin tid i Uppsala var medlem i Heimdal, något som åtminstone för oss som har pluggat i Uppsala betyder, att han hade högervärderingar. För mig får sommarpratare – det var han som gjorde dagens Sommar – ha vilka politiska värderingar de vill, men som radiolyssnare vill jag förstås veta, varför han hamnade just där. Men ett av problemen med hans sommarprogram var, att han aldrig för oss lyssnare förklarade, varför han gjorde det ena eller det andra.

Jag ser i pressen, att Blom är upprörd över att Sveriges radio reagerade mot att hans sommarprat innehöll så mycket om alkoholkonsumtion, detta utan att han åtminstone en smula varnade för allt för ymnigt alkoholbruk. Själv förstår jag, som själv har brukat alkohol men också har sett andra människor fara illa, därför att de inte har varit förmögna att sätta gränser för sitt drickande, att ett sommarprogram, där sommarprataren vittnar om hur han och hans vänner lever livets glada dagar snart sagt varje kväll, kanske mår bra av att balanseras åtminstone lite. Och mer begärde ju inte SR.

Ja, som ni förstår blir det många besök på krogar, pubar, klubbar, studentnationer, tyska ölstugor med flera utskänkningsställen under det här programmets gång.

Edward Blom bekänner där också sin katolska tro, och inte för att jag själv är religiös, men jag hade gärna sett hur det här våldsamma drickandet går ihop med hans religiösa engagemang.

Medan allt det här drickandet, med start i relativt unga år, pågår, genomför han också, delvis rätt förstrött, under en ganska lång period universitetsstudier i Stockholm, Uppsala och vid två olika universitet i Tyskland, i Trier och Freiburg. Alltsammans utan att ha något riktigt mål för ögonen, vilket ändar i att han får svårt att få något jobb. Ett försök att bli författare misslyckas också.

Till slut havererar han och söker vård. Men sen kommer han, om än psykiskt bräckligare, på fötter igen. Hittar till och med en hustru. Och lyckas bli mat- och vinskribent och TV-programmakare.

Om någon nu ändå inte har förstått, att jag inte gillade dagens sommarprogram, så är det något fel på vederbörandes läsförmåga.

När det gäller hans musikval, spelade han för all del Povel Ramel, Lars Demian, Charles Trenet och Monica Zetterlund men också lite för mycket av sådant som präglades av hans tyska erfarenheter.

En lite skraltig farmor

21 juli 2016 15:49 | Barnkultur, Mat & dryck, Resor, Trädgård, Ur dagboken | 2 kommentarer

I går skulle de äntligen komma, Ella och Sofia och deras mamma Karin och förstås pappa Matti, vars sommarland Öregrund var från det han föddes ända långt fram i åldrarna. Men så blev Birgitta sjuk, gradvis allt sämre, så det här besöket blev mycket kort. Matti och Karin blev förstås rädda för att det Birgitta hade drabbats av kunde vara något smittsamt och beslöt sig, efter att först ha kollat om det fanns lediga rum på något av ortens hotell (men det gjorde det inte), för att återvända hem – i stället skulle de återkomma någon gång senare.

Men eftersom det var jag som hade handlat och lagat maten – taco med tillbehör, köttbullar som alternativ till barnen – åt de i alla fall middag med oss. Ella, som är ganska hemma här (och bland annat hade packat upp delar av leksakslådorna), provade äppelkart och gick sen med farfar till ett bättre ställe, det jättestora bigarråträdet på slänten ned mot vägen. Farfar hittade mogna bigarråer som Ella sedan mumsade i sig.

Men sen var besöket över för den här gången.

Birgitta ställde väckarklockan och gick i morse till Vårdcentralen.

Besöket där tog en evinnerlig tid, så jag hann bli rejält orolig.

När hon sen till slut kom hem, berättade hon, att det hon hade var lunginflammation, som tur är ingen smittsam åkomma. Hon hade fått penicillin intravenöst, också varit på det intilliggande apoteket och fått medicin med sig hem, och i morgon ska hon tillbaka för ny kontroll – hon hade över 39 grader i morse, och visar hon inga tecken på att sjukdomen går tillbaka, riskerar hon att skickas till Ackis i Uppsala.

Vi får se tiden an, och under tiden tar jag hand om allt här hemma.

Till lunch serverade jag blåbärssoppa med vaniljglass, båda sockerfria.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^