Va, kan man äta barn?!

Barnböcker är ofta gulligt tillrättalagda, men många av de gamla folksagorna, de som i vår tid har hamnat i barnens sagoböcker, är ganska läskiga historier, som den om Rödluvan vars mormor åts upp av vargen och den om Hans och Greta, som häxan tänkte äta upp.

Ganska gulligt berättad men rätt så nervkittlande för små människor är Sylviane Donnios (text) och Dorothée de Monfrieds (bild) ”Jag vill hellre äta ett barn” (En bok för alla, 2015, i översättning av Nina Östlund på Berghs förlag 2006, i original på franska ”Je mangerais bien un enfant”, 2004).

Bokens huvudfigur är en liten krokodil, Akilles. Av sin mamma matas han varje dag med bananer, massor av bananer, men lille Akilles ledsnar på bananerna och börjar säga: ”Jag vill hellre äta ett barn.”

Pappa Krokodil tar sig till människobyn och återvänder med en jättelik korv, men Akilles framhärdar: ”Jag vill i alla fall hellre äta ett barn.” Också mammas och pappas chokladtårta möts av samma reaktion.

När sen Akilles går ner till floden för att bada ser han där, vid flodens strand, en liten flicka sitta. Mums!

Men den lilla flickan blir inte ett dugg rädd för den ännu mindre krokodilen. Hon killar honom på magen och slänger honom sen i floden.

Akilles kutar hem, jättehungrig. Och skriker:

”Pappa! Mamma! Hit med bananerna, fort! Jag måste växa och bli stor!”

Fast man undrar ju förstås vad det där sista ska betyda för små flickor som han då möter.

Ledarstriden i estniska (S) fortsätter

Jevgeni Ossinovski fortsätter att utmana Sven Mikser som kandidat till ordförandeposten i Sotsiaaldemokraatlik Erakond, Socialdemokratiska partiet. Mikser har fler partidistrikt bakom sig, men räknar man i antal delegater till partikongressen, som hålls i Pärnu den 30 maj, har Ossinovski en knapp ledning. Vad som är viktigt i Ossinovskis fall är att han, eftersom han är etnisk ryss, har stöd också från estdominerade distrikt. Dock har viktiga distrikt som Tallinn och Harjumaa inte tagit ställning.

Det intressanta är att också människor med stark ställning inom partiet har delade meningar i ordförandefrågan. Förre partiordförnden, nuvarande talmannen Eiki Nestor tycker att frågan om ny ordförande bör aktualiseras först efter mandatperiodens slut. Förra partiordföranden – partimodern kan man kalla henne – Marju Lauristin vill lyssna på kongressdebatten innan hon tar ställning. Och nu senast har en av partiets riksdagsledamöter, Mihkel Raud, tagit bladet från munnen och deklarerar, att partiet måste välja en ordförande som bättre än Mikser förmår artikulera, vad partiet vill: en större tydlighet och en klarare vilja präglar Ossinovski.

Denne har nu gjort ett nytt utspel, nominerat också sin kandidat till partisekreterarposten. Den han förordar, med hennes samtycke, är Inara Luigas, som hörde till den grupp fronderande centerpartister, som under förra mandatperioden nära samarbetade med Socialdemokraterna i Riigikogu, Riksdagen; Luigas blev också medlem i Sotsiaaldemokraatlik Erakond.

Luigas är setuer, född 1959 i Novosibirsk, men setufolket finns annars i Sydöstra Estland, där det bor mellan 12.000 och 13.000 människor som talar setu-dialekt. Hon har en stark ställning bland setuerna och har valts till deras främsta förtroendeuppdrag.

Ossinovskis ryska bakgrund och Luigas’ ganska långa bakgrund i Centerpartiet kan i bästa fall locka över ett stort antal i dag centerpartiröstande ryssar till Socialdemokraterna.