När kungen fick en drake i födelsedagspresent

I Jan Lööfs bilderboksvärld förekommer också kungar och prinsessor och drakar, men i hans sagor får de ibland nya och överraskande roller.

I ”Födelsedagspresenten” (En bok för alla, 2015, i original 1975 på Bonniers) får vi träffa en kung som aldrig får sova på nätterna. Tjuvar tar sig in i slottet och letar efter kungens pengar – förgäves, eftersom han inte har några, men på det här sättet får han ju aldrig sova.

Lilla prinsessan berättar för sin kompis Bengt att hon har planer på att ge pappa kungen en vakthund på födelsedagen, som infaller snart.

För att skaffa en vakthund går de tillsammans till Billys djuraffär.

Nä, för att vakta slottet duger det inte med en vanlig hund, tycker Billy. Han har en bättre idé: en drake.

Så tillsammans åker Billy och Bengt till Stora Drakön i Söderhavet. Billy tar också med en åsna som hjälp.

Det visar sig att Billys plan är att klä ut sig själv till riddare och åsnan till riddarens häst. Drakar tål nämligen inte att se riddare i rustning.

Och mycket riktigt: När de har mött och skrämt en drake (varvid den sticker huvudet i sanden), är det bara att förse den med bindel för ögonen och sen leda ner den till en släpflotte, som Billys båt kan dra efter sig, ända hem.

Kungen blev först rädd när han fick se draken, men draken – som var en snäll drake – vaktade slottet väl: Inte en enda tjuv syntes till mer.

Så nästa dag, när kungen hade födelsedagskalas, fick draken smaka på tårtan först av allihop.

Finland: Fortsatt utför för (S)

TNS Gallup har på uppdrag av Helsingin Sanomat under senare delen av april och första halvan av maj intervjuat 2.443 finländare om deras aktuella partisympatier.

Segraren i valet den 19 april och regeringbildaren Suomen Keskusta (Centerpartiet) får samma uppslutning som i valet, 21,1 procent.

Det ledande partiet i den förra regeringen, Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), som har accepterat att ingå också i den tillträdande regeringen, stöds av 18,0 procent, vilket är en obetydlig nedgång jämfört med resultatet i valet, 18,2 procent.

Den stora vinnaren i den här opinionsmätningen är Perussuomalaiset (Sannfinländarna), som i valet fick 17,2 procent men nu med 19,2 procent är större än Samlingspartiet. Inviten till Sannfinländarna att ingå i den kommande regeringen och deras beslut att göra detta vinner uppenbarligen gillande bland väljarna.

Den stora förloraren, av röster inte minst till Sannfinländarna, är Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet), som nu hamnar i opposition. SDP får i den här mätningen 15,1 procent mot 16,5 procent i valet. Rimligen kommer det här resultatet att öka trycket på att söka en mer profilerad kurs, kanske också byta partiledare.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) har inte tagit socialdemokratiska röster, tvärt om förlorat stöd: Partiet stöds nu av 6,8 procent mot 7,1 procent i valet.

Vihreä Liitto (Gröna förbundet), som nu var berett att förhandla om deltagande i regeringen men inte erbjöds det, får 9,3 procent mot 8,5 procent i valet.

Svenska Folkpartiet, som också snuvades på plats i regeringen, får nu 4,6 procent mot 4,9 procent i valet.

Och Kristillisdemokraattit (Kristdemokraterna), som inte heller erbjöds någon plats i den nya regeringen, ligger kvar på sin låga nivå, 3,4 procent mot 3,5 procent i valet.

Eurovision Song Contest: Ungern bäst i första delfinalen

För den som tycker om musik – även populärmusik! – hade den första delfinalen i årets Eurovision Song Contest inte mycket att erbjuda. Jag är ganska säker på att flertalet TV-tittare i likhet med mig så här dagen efteråt inte skulle gå i land med att nynna just någon melodislinga eller refräng, och då kan man knappast tala om schlager i det här sammanhanget. Vad vi såg var mediokra scenshower med ljuskäglor och soloartister vars prestationer man måste förstärka med koreografi, fler agerande på scenen och effekter av olika slag. Praktiskt taget alla sjunger numera på engelska, inte sitt eget nationalspråk, och musiken är kommersiellt universell, det vill säga saknar alla nationella särdrag. Och så här måste det ju inte vara. Jag minns själv en tid då till exempel franska och italienska schlager, framförda på sina originalspråk, blev stora här i Sverige.

Alla bidrag utom ett i gårdagens semifinal, även Rysslands (enligt min mening överskattade), sjöngs således på engelska, och en del av dem hade svenska låtskrivare. För Georgiens ”Warrior” (också det ett överskattat nummer) stod till exempel Thomas G:son. Och mycket riktigt åkte den här deltävlingens enda språkliga undantag, Finlands punkiga ”Aina mun pitää”, ut ur tävlingen – men det kan ju också bero på att TV-tittarna runt om i Europa inte tål att se avvikande människor på scenen.

Från södra sidan av Finska viken, Estland, kom ”Goodbye To Yesterday”, en i alla fall hygglig poplåt med Elina Born och Stig Rästa.

Men första delfinalens klart bästa låt stod Finlands och Estlands stamfränder Ungern för, av Boggie tyvärr på engelska framförda ”Wars For Nothing”. Jag har sett popskribenter göra sig löjliga över sångens fredstema, men oavsett vad man tycker om det, var det här fråga om en vacker, enkel ballad, som faktiskt kan bli just schlager. Till det här numrets förtjänster hörde också att det, bortsett från lite inslag av kör, var ett sceniskt avskalat solonummer.

Ett litet plus i kanten sätter jag också för Rumäniens ”De la capât”/”All Over Again”, mest för sångtextens tendens.