Första maj i ett regnigt Uppsala

1 maj 2015 18:35 | Musik, Politik, Ur dagboken | 15 kommentarer

Jag hör inte till dem som stannar hemma Första maj. Men hjärtproblem och andra krämpor gör, att jag inte längre klarar att gå i tåget den långa vägen från Vaksala torg till Parksnäckan i Stadsparken. Så Birgitta går ensam av vid den hållplats som ligger närmast torget, samlingsplatsen, medan jag fortsätter med bussen till Akademiska, varifrån man snabbt kan ta sig till mötesplatsen.

Fast strax efter det att vi har skilts åt, vid korsningen Kungsgatan/Vaksalagatan, stannar bussen och blir stående en lång stund. Den korsande gatan blockeras av ett demonstrationståg som marscherar förbi, Vänsterpartiets tåg. Det är ett även för detta demonstrationsbenägna parti ovanligt långt tåg, 1.200 deltagare enligt Upsala Nya Tidning. Förklaringen till att så många trotsar regnvädret är att talare i år är partiledaren Jonas Sjöstedt.

Så småningom, efter det att ytterligare ett litet demonstrationståg har passerat, kommer bussen i gång igen.

Vädret vacklar lite hit och dit. En bit inne i Stadsparken får jag lov att spänna ut mitt medhavda paraply. Tur att jag tog en tjock vinterrock i alla fall!

Just inga andra har ännu anlänt, men jag går till bänkraden framför scenen och tar plats, även åt Birgitta. Efter en stund får jag sällskap av en kamrat från Laboremus-tiden, senare även kulturnämnden, Bo Wirmark, numera gammal liksom jag. Vi pratar gamla minnen, medan en trubadur från scenen sjunger allt från Beatles till Taube.

Sen marscherar demonstrationståget, drygt 400 pers, in och större delen av sittplatserna tas i anspråk. Birgitta hittar mig och sätter sig på min andra sida.

Snart börjar det regna igen, inte häftigt men så pass att inte bara jag utan alla andra som har paraply med sig fäller upp sitt eget skydd mot regnet.

Men folk går inte därifrån. Vi som har kommit dit är alla inställda på att lyssna på talarna, fyra till antalet. Och vi står upp och sjunger med, när musikkåren spelar ”Arbetets söner”.

Först talar Majlene Ahlgren, ordförande i LO-distriktet. Det är ett agitatoriskt tal, möjligen aningen för långt, men ett genuint uttryck för samhörigheten mellan arbetarrörelsens fackliga och politiska gren, också med krav från den förra på den senare.

Asal Gohari, vice ordförande i SSU i Uppsala, bidrar med ungdomlig kämpaglöd och jävlaranamma. Även en panchis som jag fylldes åter av ungdomens entusiasm.

Huvudtalare var Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och trots sin ungdom – hon är född 1975 – före detta förbundsordförande i Vision, det som tidigare hette Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, SKTF. Sällan har jag hört ett inte bara så engagerat utan också så personligt Första maj-tal. Med tydlig vilja att verkligen lösa de frågor hon har ansvar för och dessutom med ett personligt avstamp i hemmiljön i Bergsjön i Göteborg rörde hon vid mitt röda hjärta.

Och så överraskade oss arbetarekommunens nye ordförande Gustaf Lantz med en personlig betraktelse om omtanke och solidaritet från en ortsbo i den lilla skånska by där han och hans familj har sommarstuga, en berättelse som starkt kontrasterar mot den främlingsfientlighet och avoghet som i dag präglar alltför många i de där trakterna.

Sen sjöng vi ”Internationalen” och höll varann i händerna.

Och så var Birgitta och jag framme hos Annika Strandhäll och tackade henne för det fina anförandet, Birgitta först. När det blev min tur, presenterade jag mig – vi hör ju inte till samma politiska generation. Men då hutade Annika åt mig: Det var klart att hon visste vem jag var. Och jag tillstår att jag blev glad.

Arbeiderpartiet vill att Norge ska ta emot 10.000 extra kvotflyktingar från Syrien

1 maj 2015 12:27 | Politik | 14 kommentarer

Den danska tidningen Politiken lyfter, mot bakgrund av den skärpta danska flyktingpolitiken, fram norska Arbeiderpartiets ledare, Jonas Gahr Støre, som en positiv kontrast. Hans budskap inför Första maj är nämligen att Norge bör ta emot 10.000 extra kvotflyktingar från framför allt Syrien. Som argument anför han den vedervärdiga situationen för de allt flera flyktingarna i Syrien och Jordanien.

Danmark: Dansk Folkeparti större än Venstre i ny dansk mätning. Men Socialdemokratiet är fortfarande ohotat störst

1 maj 2015 12:12 | Politik | Inga kommentarer

Megafon har för TV2 och Politiken gjort en opinionsmätning, som påpassligt publiceras till Första maj.

Men det är inte Socialdemokratiet som råkar illa ut i den. Partiet är fortfarande ohotat störst med en uppslutning om 24,6 procent mot 24,8 procent i valet 2011.

Partiledaren, Helle Thorning-Schmidt, har lyckats med sin strategi att genom en skärpt invandrings- och flyktingpolitik ta tillbaka väljare från det högerpopulistiska och i dessa frågor mycket restriktiva Dansk Folkeparti.

I sitt Första maj-tal i dag tog hon också en fight med de båda vänsterpartierna, som gång på gång hackar på henne och hennes regering för att inte ha lagt förslag om förbättrad arbetslöshetsförsäkring. Hon medger att reglerna inte fungerar tillräckligt bra och lovar ändringar, fast efter valet, vilket senare kommer att göra också många av hennes partivänner, inte minst på den fackliga sidan, besvikna. Men hon kontrar genom ett angrepp på Dansk Folkeparti. Det är inte Socialdemokratiet som har ansvaret för att det har blivit som det har blivit: ”det dagpengesystem, vi har i dag, det er og bliver Kristian Thulesen Dahls ansvar”.

I den aktuella och mycket uppmärksammade mätningen är dock Dansk Folkeparti långt ifrån på nedgång. Partiet stöds av 20,8 procent mot 12,3 procent i valet 2011 och ligger därmed på andra plats i den här mätningen. Eftersom partiets ökade stöd inte kommer från väljare som har övergett Socialdemokratiet, måste DF ha tagit nya borgerliga väljare, och det finns mycket riktigt ett borgerligt parti, som det nu går utför för.

Venstre, normalt det stora borgerliga alernativet, får snöpligt låga 19,5 procent mot 26,7 procent i valet 2011. Venstres partiledare Lars Løkke Rasmussen, mest känd för sin girighet, förmår av allt att döma inte entusiasmera tillräckligt många borgerliga väljare.

Det övriga politiska fältet ser ut ungefär som det har gjort länge.

Socialliberala Radikale Venstre ligger, med 6,1 procent i den här mätningen, långt under sitt valresultat 2011, 9,5 procent.

Socialistisk Folkeparti samlar 6,0 procent mot 9,2 procent i valet 2011.

SF har tappat väljare till den rödgröna och feministiska Enhedslisten som nu stöds av 9,7 procent mot 6,7 procent i valet 2011.

Konservative Folkeparti ligger i den här mätningen på 4,8 procent, snäppet under sitt valresultat 2011, 4,9 procent.

Och Liberal Alliance ligger med 6,3 procent en bit över sitt valresultat 2011, 5,0 procent.

Valets joker är nykomlingen Alternativet, som med 2,0 procent i den här mätningen är precis uppe på spärrgränsen. Kommer det här partiet in i Folketinget, ökar utsikterna för vänstersidan att behålla den politiska makten i Danmark.

De två (inte identiska) sammanvägningarna av olika danska opinionsmätningar har ännu inte registrerat förändringarna i toppen.

Ritzau Index fördelar för närvarande partisympatierna så här:

Socialdemokratiet 24,5 procent
Radikale Venstre 6,6 procent
Socialistisk Folkeparti 6,7 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Venstre 23,2 procent
Dansk Folkeparti 18,6 procent
Konservative Folkeparti 4,0 procent
Liberal Alliance 5,9 procent

Tidningen Berlingske gör en egen sammanvägning av olika gallupar, Berlingske Barometer, alltså inte identisk med Ritzau Index. Den ser för närvarande ut så här:

Socialdemokratiet 24,5 procent
Radikale Venstre 6,5 procent
Socialistisk Folkeparti 6,3 procent
Enhedslisten 8,4 procent
Venstre 22,6 procent
Dansk Folkeparti 19,3 procent
Konservative Folkeparti 4,0 procent
Liberal Alliance 6,2 procent

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^