Finska regeringen klarade förtroendeomröstning, om än med snäv marginal

9 november 2014 18:25 | Politik | Inga kommentarer

Det parlamentariska underlaget för den finländska regeringen har krympt i och med att först Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), sen Vihreä Liitto (Gröna förbundet) lämnade koalitionen. Dess enda vänsterelement är nu det i opinionsmätningarna svårt sargade Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna).

Ett av oppositionspartierna, det högerpopulistiska Perussuomalaiset (Sannfinländarna) begärde här om dagen förtroendeomröstning och fick också med sig övriga oppositionspartier av olika kulör, bland dem stora Suomen Keskusta (Centerpartiet), men regeringspartierna höll ihop, och regeringen vann förtroendeomröstningen, om än med liten marginal, 97-84.

Elvis i bygdegårdsversion

9 november 2014 18:03 | Mat & dryck, Musik, Teater | Inga kommentarer

I torsdags var vi på Reginateatern här i Uppsala för att se den musikaliska komedin ”Älskade Elvis”, med manus av Maud Nyberg och i regi av Alexander Nordström.

Av innehållet kunde man lätt tro sig förflyttad till någon bygdegård i de västsvenska jordbruksbygderna – där fanns till och med en släng åt sossarna – men i själva verket är det här en föreställning, producerad av Panikteatern här i Uppsala. (Den delar för övrigt lokal med näraliggande Teater Spektaklet, så jag förstår egentligen inte varför den här föreställningen gavs på en annan av stans scener.)

Om jag bekänner att jag inte riktigt förstår mig på den här föreställningen, har detta dock inget med politiska invändningar att göra. Särskilt första akten kändes så amatörmässig, att jag faktiskt hade svårt för det jag såg på scenen.

Uppläggningen var enkel: Sonen på gården, Janne ”Elvis” Johansson (Erik Lidholm), som hade vunnit en Elvis-tävling, hade dragit ut i världen för att vinna rockstjärnestatus, och kvar fanns hans syster Siv, spelad av Maud Nyberg.

Som orm för att locka denna Eva i fördärvet inträder då Göran (P-A Stand) i Paradiset. Han vill åt gården för att använda den till skumma kommersiella projekt i stället för jordbruk och snärjer därför Siv med fagert tal om kärlek.

Som lite av en räddande ängel uppträder här grannen Bernth (Roland Brandel).

Men Göran ser länge ut att vinna den här dragkampen, också genom att avslöja Janne, när han återvänder hem till gården: Det blev inte mycket av hans Elvis-karriär, och i själva verket har han på annat håll i landet både en liten son och en separerad mor till denne.

Men tro mig, allt det här löser sig mot slutet. Skurken fördrivs.

På plussidan i föreställningen finns en del inte så oävna Erik Lidholm-tolkningar av kända elvislåtar som ”Kiss Me Quick” och faktiskt också ”In the Ghetto”.

* * *

Före det här teaterbesöket var vi inne på Landings konditori och åt var sin god räkmacka med te.

Birgitta, som i motsats till mig tål socker, tog en mockabakelse också.

Estland: ur Reformpartiet utesluten blir socialdemokrat

9 november 2014 17:06 | Politik | Inga kommentarer

Socialdemokraterna i Estland, Sotsiaaldemokraatlik Erakond, har gått in i ett ganska udda regeringssamarbete med det borgerliga, i vissa avseenden nyliberala Reformierakond (Reformpartiet). Det här är som man kan förstå ett inte helt oproblematiskt samarbete, och nyligen tvingades också en reformpartistisk minister att avgå efter att ha förolämpat en av sina socialdemokratiska ministerkollegor därför att denne är ryss.

Nu kan man i estniska media läsa om en ny komplikation.

När Reformpartiet för inte så länge sedan beslogs med oegentligheter, var en av avslöjarna Silver Meikar, som 1997-2012 var medlem i partiet och satt i Riigikogu (Riksdagen) 2003-2004 och 2006-2011. Det här ledde till att Meikar 2012 uteslöts ur partiet.

Nu överraskar han den estniska offentligheten (och, antar jag, sitt gamla parti) med att avisera sin återkomst till politiken, den här gången som socialdemokrat. Han har förankrat partibytet hos den socialdemokratiske partiledaren Sven Mikser (försvarsminister i koalitionsregeringen med Reformpartiet) och meddelar att han kommer att kandidera på Socialdemokraternas lista i valet 2015.

Fars dag – mer kärlek än fars

9 november 2014 15:19 | Barnkultur, Film, Mat & dryck, Politik, Prosa & lyrik, Ur dagboken | 14 kommentarer

Dottern, Kerstin, kom just hem med en oerhört vacker, höstfärgad bukett på Fars dag. Jag har satt den i en lika vacker mörkblå glasvas.

Jo, vi firar Fars dag.

I morse gick Birgitta upp före mig och gjorde smörgåstårta med skaldjur, läcker och så stor att vi hade den även till lunch.

Och som vanligt uppvaktade hon mig med böcker och filmer, lite i taget inköpta genom Böckernas klubb.

Som vanligt fick jag den senast på svenska utgivna boken av Arto Paasilinna, ”De oanständiga profeterna i Tibet”.

Mer finskt: Jag fick också Agneta Rahikainens Edith Södergran-biografi, ”Kampen om Edith”. Jag har sedan gammalt Edith Södergrans samlade dikter och har läst dem.

Jag var ju bland mycket annat socialdemokratins egen IB-utredare, vilket resulterade i redovisningen ”Vitbok”, och har därför skaffat mig en del kunskaper även om den underrättelseverksamhet som föregick IB. Nu har jag i farsdagspresent fått Jan Bergmans bok om C-byråns kvinnliga agenter under andra världskriget, ”Sekreterarklubben”, som jag ser fram mot att läsa.

Den fjärde boken jag fick i farsdagspresent tilltalar det barnasinne jag också har kvar: ”Skor”, med verser av Lennart Hellsing illustrerade av Fibben Hald.

I den hittar jag genast perspektiv som också är mina, till exempel på de ganska många kungamiddagar jag deltog i under hustruns talmanstid:

Lättelunda ter sig livet vid banketterna,
man serverar elegant de tio rätterna.

Folk i farten, kungarikets grädda
kommer dit i högtidskläder klädda.

Sen de fraktats fram i egna Porschen
njuter de champagne ur Orreforsen.

Bland brokader, krås och sidendamast
tävlar de om vem som sitter stramast.

Här hålls noga reda på detaljerna,
ordensband, kraschaner och medaljerna.

Eldigt blixtrar det från diamanterna
som bärs upp av gubbarna och tanterna.

Men därnere, under festens bord, det runda,
lever deras lägre jag helt annorlunda.

På en persisk matta, i ett blomstervimmel
samlas skorna under sin mahognyhimmel.

Filmer fick jag också på Fars dag, att se tillsammans med givaren, hoppas jag.

Där fanns Wes AndersonsThe Grand Budapest Hotel”.

Och så ”Den stora hembiträdesboxen”, där sådana som bröderna Östermans huskors och Kristin kommenderar. Lite fars skadar ju inte heller på Fars dag.

* * *

Fram mot kvällen ringer också sonen Matti – själv far till lilla Ella, som i bakgrunden, ute i en lekpark, hojtar åt farfar, för att gratulera på Fars dag.

Och sent på kvällen hörs även Anna, som till funktionen ser också mig som pappa, av per telefon.

Karin Dahl, 94

9 november 2014 13:14 | Mat & dryck, Media, Ur dagboken | Inga kommentarer

Birgittas faster Karin Dahl fyllde 94 i går. Det är en aktningsvärd ålder, och Karin är värd ännu mer aktning för att hon efter en lång yrkesgärning som lärare och anställd på Skolöverstyrelsen fortfarande är så vital och, trots att hon numera behöver rullator, aktiv. Det senare syftar inte bara på att hon läser mycket och är väl intellektuellt orienterad utan också på att hon trots sin ålder efter förmåga deltar i freds- och palestinaaktiviteter ute på stan.

Eftersom det alltså var faster Karins födelsedag i går, lördag, tog Birgitta och jag oss över till hennes lägenhet en bit längre ner mot centrum för att gratulera med en blomma.

När vi kom dit, fanns där redan andra gratulanter på besök:

Kjell och Görel Magnusson. Kjell är son till en annan av Birgittas fastrar, Britta och bodde för övrigt under en tid, när han var student, hos oss. Han är östeuropaspecialist, så med honom pratade vi ganska mycket om vad som sker österöver, både i Ukraina och annorstädes.

Från Stockholm hade det kommit två ur den dahlska familjekretsen.

Den ena var Kristina, dotter till Birgittas farbror Olle, ytterligare en i en skara om åtta syskon, av vilka nu samtliga utom Karin är döda.

Och så var Margareta Lindquist, Lillan kallad och dotter till Birgittas farbror Martin, där.

Margareta har en dotter, Kristina, som förr pluggade här i Uppsala. Jag kom i kontakt med henne, dock mest genom den läsvärda och radikala blogg hon skrev på den tiden.

Kristina har bland annat skrivit för Arbetaren, Ottar och DN Kultur, och nu har hon fått jobbet som kulturchef på Upsala Nya Tidning.

Jag är säker på att det senare kommer att ytterligare vitalisera UNTs kulturdel.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^