Danmark: Vart går de främlingsfientliga väljarna?

De danska opinionsmätningarna pekar åt olika håll, särskilt när det gäller Socialdemokratiet.

Men vi startar som vanligt med resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Megafons senaste mätning, för TV 2 och Politiken den 25 augusti ger följande fördelning av partisympatierna – undersökningen har genomförts 22-24 augusti.

Socialdemokratiet 25,3 procent
Radikale Venstre 5,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 7,4 procent
Alternativet 7,6 procent
Venstre 18,2 procent
Dansk Folkeparti 18,6 procent
Konservative Folkeparti 2,7 procent
Liberal Alliance 8,4 procent

Megafon har aldrig mätt en så låg siffra för Konservative Folkeparti förut.

Framför allt Radikale Venstres uppgång spelar roll för att det röda blocket ändå leder, med 90 mandat mot 85.

Socialdemokratiet ökar med 2,7 procentenheter jämfört med en mätning i samma serie i juni, då man var nere på 22,6 procent. Samtidigt har Dansk Folkeparti backat från 19,0 (lågt redan det) i juni till nu 18,6 procent.

Wound Care ny enhet inom Orkla

Norska Orkla gör Wound Care till ett eget verksamhetsområde inom koncernen. Till nya Wound Care förs kända märken som Salvequick och Cederroth First Aid.

De här produkterna är i grunden svenska, och ledningen för det nya företaget kommer att placeras i Solna. Wound Care säljer sina produkter genom de flesta dagligvarubutiker men också apotek i Norden, men är stora även i Polen och Spanien, där distributionen till återförsäljarna sker i egen regi. Men Wound Care finns närvarande också i andra länder – så mycket som 60 procent av försäljningen sker utanför Norden.

Orkla Wound Care blir nu alltså en egen verksamhetsgren inom Orkla Care, i vilket också ingår hygienföretaget Orkla Home & Personal Care, Lilleborg hygien- och rengöringslösningar för den professionella marknaden, Orkla Health (kosttillskott och hälsoprodukter), Orkla Wound Care (sårvård och förstahjälp), Pierre Robert Group (bastextilier) och Orkla House Care (målarverktyg och rengöringsprodukter).

Estland: Presidentvalet verkar stå mellan två ministrar

Det estniska presidentvalet har lockat politiker från olika partier, men just nu leder opinionsmässigt en före detta reformpartipolitiker och en partilös minister, utsedd av Reformierakond (Reformpartiet).

Dock utses inte president i Estland i allmänna val. I de första omgångarna röstar man i Riigikogu (Riksdagen), och den som då ska bli vald måste samla 2/3 av rösterna. Om ingen kandidat då har fått tillräckligt stort stöd, skjuts avgörandet vidare till en vidgad valförsamling, som utöver riksdagsledamöterna också består av företrädare för de lägre politiskt valda nivåerna. Nu ställs de två kandidater, som har fått högst röstetal i Riksdagens omröstningar, mot varann, och det behövs bara enkel majoritet för att vinna.

Problemen den här gången är två. Av dem som i folkopinionen har överlägset störst stöd är den ena, utrikesminister Marina Kaljurand, utsedd av men inte medlem av Reformpartiet, medan den andre, Siim Kallas, har varit partiledare i detta parti, senare också EU-kommissionär. Enligt en färsk opinionsundersökning stöds Kaljurand av 30 procent – dels ger hon ett kompetent och trevligt intryck, dels stöds hon sannolikt av en stor del av Estlands ryssar, detta eftersom hon trots sitt estniska giftasefternamn kommer från en rysk familj. Siim Kallas är i den allmänna opinionen tvåa med ett stöd om 22,3 procent. I hans fall har han som merit att han före politikerkarriären bland annat har varit centralbankschef.

På tredje plats, men långt efter, kommer centerpartisten Mailis Reps med 7,8 procent. Normalt borde stödet för en centerkandidat vara högre, men säkert föredrar en stor del av Centerns många ryska väljare Kaljurand, och Keskerakond är ju också splittrat av en aldrig riktigt avgjord ledarstrid.

Ett par av kandidaterna får nog anses vara ur leken: Dels juristen Allar Jõks, som har fått stöd av Vabaerakond (Fria partiet) och också av folk från det kristna och socialkonservativa Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika). Han stöds nu av 6,9 procent. Dels IRL-politikern Mart Helme, som stöds av 6 procent.

Sist, med 4,9 procent, ligger talmannen i Riigikogu Eiki Nestor, som backas upp av sitt parti, Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokraterna). Hans 4,9 procent kan säkert delvis förklaras av att hans kandidatur offentliggjordes först under sommaren.

Men när sossarna nu har ingått en överenskommelse med Reformpartiet om att detta parti i första omröstningen i Riigikogu ska lägga sina röster på Nestor och Socialdemokraterna i andra omgången då ska rösta på Kallas, är detta förstås inte bara en gest. Nestor har stor respekt bland riksdagsledamöterna, och många av dem kan säkert, oavsett parti, komma att rösta på Nestor också för att ge Reformpartiet en knäpp på näsan. En del av centerpartisterna kan säkert också välja att rösta på Nestor framför Kallas, om deras egen kandidat inte ser ut att ha någon chans. Det här kan faktiskt vara skälet till att sossarna har valt att stödja Kallas framför den även bland Centerns ryssar populära Kaljurand.

Den refererade undersökningen innehåller också en del andra intressanta uppgifter.

Bland kvi9nnliga väljare är Marina Kaljurands stöd 38,1 procent. Populärast bland männen är, med 24,5 procent, Siim Kallas.

Av dem som tjänar mer än 700 euro stöder 30,1 procent Siim Kallas.

33,3 procent av dem som är under 34 år stöder Marina Kaljurand.