Sommar i P1 med Seinabo Sey

15 augusti 2015 22:12 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | Kommentering avstängd

Ett av mina problem i förhållande till dagens sommarpratare, Seinabo Sey, är att jag inte känner till henne. Nå, de kan ju bero på mig, så jag lyssnar och försöker göra mig en uppfattning om henne.

En del av det hon berättar om sig själv, till exempel om tonårens överviktsproblem, känns lite för allmänt för att riktigt gripa tag i mig som lyssnare. Därmed inte sagt att det hon tar upp är oviktigt.

Annat, som att man har en hudfärg som är avvikande – Seinabo Sey har rötter i Gambia – berör mer. För egen del är jag blond och blåögd, men som född i ett annat land förstår jag ändå de problem alla med till exempel mörk hy och mörkt hår ställs inför i ett samhälle, som fortfarande är så fixerat vid det utseendeideal som jag råkar leva upp till bland flertalet svenskar.

Alltsammans är väl berättat men saknar kanske ändå något, den riktigt personliga touchen.

Ibland kan musiken i Sommar kompensera det man saknar i pratdelen av programmet. Så är det också med musiken i det här programmet – jag gillar en mycket stor del av det jag hör – men samtidigt uppstår ytterligare ett problem: Om jag bortser från några få låtar, med Oskar Linnros, Robyn och Rihanna, rör vi oss på för mig okänd mark. Jag kan ta det, men gäller det verkligen större delen av den publik som lyssnar på Sommar?

Melodikrysset nummer 33 2015

15 augusti 2015 15:52 | Film, Mat & dryck, Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 7 kommentarer

Jag löste Melodikrysset i direktsändning, precis som vanligt, men precis när krysset var slut, fick vi gäster, så i stället för att skriva direkt, satt jag vid trädgårdsbordet tillsammans med Birgitta och gästerna och drack förmiddagskaffe fram till dess att det var dags att lyssna på dagens sommarpratare.

Ute råder underbar eftersommar; på gatan utanför vårt hus står mängder av bilar parkerade, eftersom det är så kallade badortsdagar här i Öregrund.

Så här vackert väder har det inte varit hela ”Juni, juli, augusti”, för att knyta an till den allra sista låten i Melodikrysset i dag, en låt signerad Per Gessle.

Fler låtar i dagens kryss hade sommartema, till exempel ”Sommarnatt” med Little Jinder, dotter till Åsa Jinder.

Det gäller också dagens dubbelfråga, där vi dels skulle minnas Evert Taubes ”Sjösala vals”, där solen står på Orrberget, vilket i sin tur skulle ge oss det sökta ordet, orre, dels skulle extrahera singularen äng ur Mats Paulssons ”Visa vid vindens ängar”. Mats Paulson hade jag för övrigt en smula kontakt med när jag en gång i världen jobbade med min ”Joe Hills sånger”.

Mats Paulsson förekom i ytterligare i en av dagens frågor, den som ljudillustrerades med ”Ett träd”. Men Paulsson är en mångsidig konstnär – han målar också tavlor.

Monica Bring, som vi i dag hörde i Alice Babs-klassikern ”Swing It Magistern”, har jag för egen del hört live vid ett socialdemokratiskt Första maj-arrangemang på Vaksala torg i Uppsala.

Gösta Linderholm hjälpte på sin tid min hustru att samla massorna vid hennes socialdemokratiska valmöten. Huruvida han då sjöng just ”Kom, kom, kom, kom till Brittas restaurang” minns jag inte. Men jag minns, att när han sjöng sin ”Dina trosor blev kvar på linan”, slängde hustrun och den medföljande partifunktionären Eva Warnvik upp ett par damunderbyxor modell större upp på scenen. Linderholm lär ha rodnat.

Jag har mycket Linderholm på skiva, så också mycket med First Aid Kit, så dem klarade jag i dag redan innan deras ”My Silver Lining” hade spelats och frågan hade ställts.

I dag fick vi ingen ABBA-fråga, däremot en fråga vars svar skulle bli Agnetha Fältskog. Henne skulle vi klara genom att identifiera henne i ”When You Walk In the Room”.

Och Stikkan Andersson fanns också med på ett hörn, med ”Det finns ingenting att hämta”, hans svenska text till ”Blame It On the Bossa Nova”.

Vi som genom åren har lyssnat på svensk schlagermusik har förstås också stött på Martin Stenmarck. 2005 vann han Melodifestivalen med ”Las Vegas”.

För lite tuffare musik stod Kiss, som vi i dagens kryss hörde i ”I Was Made For Loving You”.

Något äldre, från 1817, är den opera vi i dag går i mål med, Gioacchino Rossinis ”Den tjuvaktiga skatan”. I kryssvaret skulle de dock förmeras, till skatorna.

Förlåt dröjsmålet, men ni får väl puckla på mig så att fjädrarna ryker.