Kort efter valet har Norge åter röd-grön majoritet bland väljarna

1 april 2015 18:23 | Politik | 2 kommentarer

Valet 2013 gav Norge en blå-blå regering, men redan nu har opinionen svängt: Skulle det vara val i dag, skulle det ända i en röd-grön regering.

Poll of polls, som väger samman nio nationella opinionsmätningar, gav i mars högerpopulistiska Fremskrittspartiet 10,4 procent, en minskning på en månad med 0,8 procentenheter; i april var siffran ännu lägre, 10,0 procent. I valet 2013 fick partiet 16,3 procent.

Regeringskollegan Høyre ökade i mars med 1,5 procentenheter till 22,8 procent men var i april åter nere i 22,3 procent. Också det är markant under valresultatet 2013, 26,8 procent.

Tillsammans skulle de här två partierna tappa 17 mandat och få sammanlagt 60, om marsmätningen vore ett valresultat.

De har två stödpartier i Stortinget, två mittenpartier som dock inte utan villkor röstar med regeringen.

Det ena är liberala Venstre, som i stortingsvalet 2013 fick 5,2 procent. I den aktuella sammanställningen av mätningar får partiet i mars 5,5 procent, vilket är en nedgång med 0,3 procentenheter. Aprilsiffran är bara 3,8 procent.

Det andra är Kristelig Folkeparti, som i valet 2013 fick 5,6 procent och efter en ökning med 0,2 procentenheter sen föregående sammanställning i mars stöddes av 5,5 procent, nu av 6,5 procent.

Det finns krafter inom Kristelig Folkeparti som vill kasta loss från samarbetet med den blå-blå regeringen, och ett faktum att beakta i sammanhanget är att regeringen och dess båda stödpartier om det vore val i dag och förra månadens poll of polls ett valresultat sammanlagt skulle få 78 platser i Stortinget, sammanlagt 18 färre än de fick vid valet 2013, och ett sådant resultat skulle inte ge nödvändig majoritet.

Den trepartikoalition som föll hösten 2013, Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet, som vi strax ska återkomma till, skulle med dagens opinionsresultat (mars) tillsammans få 88 mandat och parlamentarisk majoritet. Skulle KrF byta sida och ensamt bilda regering med Arbeiderpartiet, skulle en sådan regering med stöd av sammanlagt 85 ledamöter också få majoritet. 85 ledamöter är exakt det tal som krävs för majoritet i Stortinget, som har 169 platser.

Sosialistisk Venstreparti, som i och för sig också drog till sig före detta kommunister, har dock sina huvudrötter i en utbrytning ur Arbeiderpartiet, där ursprungligen NATO-motstånd men senare inte minst EU-motstånd lockade väljare. SV har inte lyckats särskilt väl i regeringsställning och fick i det senaste valet stöd av bara 4,1 procent, vilket bara är snäppet över fyraprocentsspärren. I Poll of polls ser det inte särskilt ljust ut för partiet: 3,5 procent i mars och 2,6 procent i april.

Det tredje mittenpartiet, jordbrukar- och landsbygdspartiet Senterpartiet, som alltså har valt att samarbeta vänsterut, fick i valet 2013 5,5 procent. Det har klarat sig bättre än de åt höger samverkande mittenpartierna och fick i mars 5,8 procent (+ 0,1 procentenheter) och i april 5,9 procent.

Ankaret i den förra röd-gröna regeringen Arbeiderpartiet gjorde 2013 ett dåligt val och fick 30,8 procent. I opposition har det ökat kraftigt, i marsmätningen till 41,4 procent (vilket i och för sig var en liten nedgång på 0,5 procentenheter), men i april ökade partiet igen, nu till 41,7 procent.

Yttervänsterpartiet Rødt, som i valet 2011 bara fick 1,1 procent, är i marssammanställningen uppe i 1,5 procent och i aprilmotsvarigheten i 1,8 procent.

Blockneutrala men i dag mest åt vänster lutande Miljøpartiet De Grønne, som i valet 2013 fick 2,8 procent, låg i mars med 3,3 procent under fyraprocentsspärren, men den skulle MDG klara, om aprilsiffran, 4,3 procent, vore ett valresultat.

* * *

1 april publicerade också Vårt Land en undersökning, gjord av Norstat sista veckan i mars.

Arbeiderpartiet ligger också i den här mätningen över 40 procent.
Sämre går det för Sosialistisk Venstreparti, som minskar med 1,5 procentenheter till 2,6 procent.
Senterpartiet ökar med 0,1 procentenheter till 5,9 procent.
För Venstre redovisas ingen siffra i den artikel jag har tillgång till, men enligt den hamnar partiet under spärrgränsen, 4 procent.
Kristelig Folkeparti ökar också med 0,1 procentenheter till 6,5 procent.
Fremskrittspartiet ligger på 10 procentsnivån.
Høyre har en markant ökning med 1,3 procentenheter till 22,3 procent, men även den nivån ligger ju påtagligt under partiets senaste valresultat.
Lilla Rødt har en hygglig framgång med 0,7 procentenheter, men resultatet då, 1,8 procent, är ju inte så mycket att hurra för.
Uppåt, över spärren, går det också för Miljøpartiet De Grønne, som ökar med 1,2 procentenheter till 4,3 procent.

Vore den här mätningen ett valresultat, skulle mandatfördelningen bli följande:
Arbeiderpartiet 76 (+ 21)
Sosialistisk Venstreparti 1 (- 6)
Senterpartiet 11 (+ 1)
Kristelig Folkeparti 12 (+ 2)
Venstre 2 (- 7)
Høyre 40 (-8)
Fremskrittspartiet 18 (- 11)
Miljøpartiet De Grønne 8 (+ 7)
Rødt 1 (nu 0).

Upputsad dansk partisympatisammanvägning

1 april 2015 15:19 | Politik | Inga kommentarer

I senaste Ritzau Index har genomsnittssiffrorna för de senaste partisympatimätningarna ytterligare korrigerats något:

Socialdemokratiet 23,6 procent (24,8 procent i folketingsvalet 2011)
Radikale Venstre 7,0 procent (9,5 procent)
Socialistisk Folkeparti 6,9 procent (9,2 procent)
Enhedslisten 8,5 procent (6,5 procent)
Venstre 23,0 procent (26,7 procent)
Dansk Folkeparti 18,3 procent (12,3 procent)
Konservative Folkeparti 4,7 procent (4,9 procent)
Liberal Alliance 5,6 procent (5,0 procent)

Estland: Socialdemokraternas ryske minister hoppar av

1 april 2015 14:15 | Politik | Inga kommentarer

Sven Mikser har fått den socialdemokratiska riksdagsgruppens förtroende att fortsätta som dess ordförande.

Hur det blir med hans och övriga socialdemokraters ministerposter i den kommande regeringen, där borgerliga, delvis nyliberala Reformierakond (Reformpartiet) och Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) nu får sällskap också av det kristna, konservativa och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), är ännu inte klart, men en av de socialdemokratiska ministrarna, Jevgeni Ossinovski, ansvarig för utbildning och forskning, har gått ut offentligt och ställt sin ministerpost till förfogande. Han motiverar själv detta med att saker som han ömmar för, höjning av lärarlönerna och anslagen till forskning, inte finns med i regeringsöverenskommelsen. Man kan dessutom gissa, att IRLs inträde i regeringen inte känns särskilt bekvämt för en etnisk ryss.

Den reducerade socialdemokratiska riksdagsgruppen har, förutom Mikser till ordförandeposten, valt två vice ordförande: partisekreteraren Indrek Saar och åtminstone hittillsvarande ministern Heljo Pikhof, den förre en man, den andra en kvinna, sagt till er som inte kan könsbestämma estniska namn.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^