Finsk eftervalsdebatt inom partierna

Lännen Media, som består av tolv finska landskapstidningar, har tagit pulsen på partierna efter valet. Människor i förtroendeställning i partierna har utfrågats. Som ett exempel kan tas Vasemistoliitto, Vänsterförbundet, där 141 kommunpolitiker, en femtedel av alla partiets kommunfullmäktigeledamöter, har tillfrågats.

Vänsterförbundets ordförande, Paavo Arhinmäki, tycks ligga risigt till, om någon utmanar honom. Bara 12 procent anser att hans ställning är mycket stark.

Kristillisdemokraattit, Kristdemokraterna, gjorde ett ganska uselt val och ordföranden, Päivi Räsänen, får enligt den här artikeln sannolikt en utmanare vid den kommande kongressen.

Ordföranden för Sosialidemokraattinen Puolue, Socialdemokratiska partiet, Antti Rinne, behöver dock enligt den här enkäten inte vara särskilt orolig. 62 procent av partiets kommunpolitiker anser att han har en stabil position och 12 procent att den är stark.

Ordföranden för Kokoomus, Samlingspartiet, Alexander Stubb, har trots nedgången i valet också stöd inom sitt parti: 35 procent anser att hans position är stark och 49 procent att den är stabil.

Svenska Folkpartiets Carl Haglund, Perussuolmalaisten (Sannfinländarnas) Timo Soini och Vihhreän Liitton (Gröna Förbundets) Ville Niinistö är i en klass för sig. De stöds av 85-97 procent av respektive partis ledamöter.

Norge: Allt fler inom Kristelig Folkeparti vill nu hellre samarbeta med Arbeiderpartiet

De norska mittenpartierna är sedan länge splittrade, när det gäller valet av samarbetspartner. Senterpartiet har valt att samarbeta med Arbeiderpartiet och har även klarat att samregera med Sosialistisk Venstreparti. Liberala Venstre och Kristelig Folkeparti har däremot valt att i princip stödja den sittande blå-blå regeringen.

I Kristelig Folkeparti höjs nu allt fler röster för att man i stället borde samarbeta med Arbeiderpartiet. Det intressanta är att detta sker med hänvisning till partiets värdegrund.

Ett färskt exempel på den här omsvängningen är tidigare generalsekreteraren i Indremisjonsforbundet och sentralstyremedlemmen i KrF Karl Johan Hallåker, som nu går ut offentligt och förordar att Kristelig Folkeparti efter höstens kommun- och fylketingsval ska söka lokalt samarbete med Arbeiderpartiet och Senterpartiet. Hallåker ogillar den ”kommersliberalisme” regeringspartierna står för, också det han kallar deras centraliseringsiver.

Helt oproblematiskt skulle dock inte ett samarbete av den typ han förordar bli, om KrF kom in i regeringen. Han är en stark Israel-försvarare, ogillar söndagsöppna butiker och vill göra alkohol svåråtkomlig.

Danmark: Socialdemokratiet drar röster från Dansk Folkeparti. Men Radikale Venstres nedgång hotar en vänsterseger

Vad man nu än anser om Helle Thorning-Schmidts (s) markerat invandringskritiska strategi, tycks den opinionsmässigt vara en framgång. Den här frågan har starkt bidragit till att Socialdemokratiet sedan valet 2011 har tappat över 50.000 väljare till Dansk Folkeparti. Men den nya, stramare hållningen, senast manifesterad vid EU-mötet, tycks ha bidragit till att lyfta partiet. Under de senaste sex månaderna har cirka 8.000 tidigare DF-väljare bytt till Socialdemokratiet.

Socialdemokratiet satsar på en rätt så nationalistisk förvalskampanj med paroller som ”Det Danmark du kender”, ”Kommer du till Danmark skal du arbeide” och ”Stramme asylregler och flere krav til invandrere”.

Men Socialdemokratiets ökade opinionssiffror har sin grund också i vinster från övriga vänsterpartier, Enhedslisten, Socialistisk Folkeparti och socialliberala Radikale Venstre, som (S) samregerar med. Här kan det också röra sig om vänsterväljare i vid mening, som vill ha en stramare invandringspolitik utan att på köpet behöva få hela DF-konceptet. I De Radikales fall kan dock partiets påtagliga ras i opinionsmätningarna ha att göra med att partiets tidigare partiledare Margrethe Lysager har blivit EU-kommissionär och att hennes efterträdare, Morten Østergaard, är mycket mindre lyskraftig.

Allt det här ger utslag också i de danska opinionsmätningarna. Vi utgår som vanligt från resultatet i folketingsvalet 2011:

Socialdemokratiet 24,8 procent
Radikale Venstre 9,5 procent
Socialistisk Folkeparti 9,2 procent
Enhedslisten 6,7 procent
Venstre 26,7 procent
Dansk Folkeparti 12,3 procent
Konservative Folkeparti 4,9 procent
Liberal Alliance 5,0 procent

Ritzau Index fördelar för närvarande partisympatierna så här:

Socialdemokratiet 24,5 procent
Radikale Venstre 6,6 procent
Socialistisk Folkeparti 6,7 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Venstre 23,2 procent
Dansk Folkeparti 18,6 procent
Konservative Folkeparti 4,0 procent
Liberal Alliance 5,9 procent

Ritzau redovisar också de underliggande gallupundersökningar, som är sammanvägda i indexet. Den senaste är den här.

Voxmeter 26 april:

Socialdemokratiet 25,1 procent
Radikale Venstre 5,8 procent
Socialistisk Folkeparti 6,7 procent
Enhedslisten 7,9 procent
Venstre 23,7 procent
Dansk Folkeparti 18,3 procent
Konservative Folkeparti 3,6 procent
Liberal Alliance 6,6 procent

Tidningen Berlingske gör en egen sammanvägning av olika gallupar, Berlingske Barometer, inte identisk med Ritzau Index. Den ser för närvarande ut så här:

Socialdemokratiet 24,7 procent
Radikale Venstre 6,5 procent
Socialistisk Folkeparti 6,5 procent
Enhedslisten 8,3 procent
Venstre 22,9 procent
Dansk Folkeparti 19,1 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 6,0 procent

Ritzau – motsvarigheten till svenska TT – har också räknat om sitt Index till mandatutfall:

Socialdemokratiet 45 mandat
Radikale Venstre 10 mandat
Socialistisk Folkeparti 12 mandat
Enhedslisten 14 mandat
Venstre 43 mandat
Dansk Folkeparti 33 mandat
Konservative Folkeparti 6 mandat
Liberal Alliance 12 mandat

Det skulle ge vänsterpartierna 81 mandat. Men högerpartierna, med sammanlagt 94 mandat, skulle ändå vinna valet.

Mycket hänger på om det nya partiet Alternativet, som i dag stöds av 1,2 procent, klarar 2 procents-spärren.