Sommar i P1 med Sarah Dawn Finer

28 juni 2013 20:19 | Media, Musik, Teater, Ur dagboken | 4 kommentarer

Sarah Dawn Finer, född 1981 och med brittisk far – jag känner till honom som skribent – och amerikansk mor, tillhör en uppenbart musikalisk familj; jag har sett hennes bror Rennie Mirro på en av Stockholms privatteatrar. Hon har gjort sig bemärkt (på två olika sätt) i den svenska Melodifestivalen, men för egen del har jag inte lyssnat särskilt mycket på det hon har spelat in på skiva. Nästa år får jag chansen att se henne i rollen som Sally Bowles i Uppsala stadsteaters uppsättning av ”Cabaret”.

I sitt Sommar-program i dag ansträngde sig Sarah Dawn Finer att ge en mer fullständig bild av sig själv: tidiga – alltför tidiga – försök att få bekräftelse med hjälp av killar, svårigheter att greppa när det gällde röstomfånget, tendenser till upphetsning som också håller en vaken – och så enskildheter som kampen mot kroppens protestsignaler i samband med en föreställning och, inte minst, historien om Art Garfunkels katastrofala försök till ett framträdande i Sverige.

Lite spretigt, men ändå ganska intressant.

Hennes musikval var som väntat blandat – Sylvain, Gershwin, Bob Dylan, Eva Dahlgren – men innehöll också egen sång, alltså inte på platta.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^