Sommar med Cecilia Forss
10 augusti 2011 18:58 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 5 kommentarerCecilia Forss har jag sett på Uppsala stadsteater, som den ständigt kåta Rubinljus i Nikolaj Cederholms märkliga ”Män som blir en smula irriterade på kvinnor”.
Det hon startade sitt Sommar-program med, berättelsen om hur en mycket äldre skådespelare sexuellt gav sig på henne när hon, blott tretton år gammal men utrustad med en betydligt kvinnligare kropp, gjorde en av sitt livs första teaterföreställningar, utgjorde en hårtslående kontrast till just detta och bidrog till att programmet bitvis – avsnittet om fadern och om dennes död var ett annat exempel – blev mycket känslostarkt.
Annat i hennes program, till exempel hennes fascination för fenomenet pormaskar, väckte även det mina känslor som lyssnare, fast i helt annan riktning. Ganska bisarr fann jag också hennes berättelse om döda människor som (enligt henne) har en benägenhet att slå följe med henne.
Ska jag vara uppriktig – och det bör man ju vara – tyckte jag att hennes program var ganska spretigt, alltför spretigt.
Hennes musikval gjorde, med ett undantag, inget våldsamt intryck på mig. Undantaget var Olof Palmes radioinlägg om fördomar mot invandrare, det som Latin Kings’ satte lätt rap-artad men stillsam bakgrundsmusik till. Den här musiken använde hon för att, vad jag förstår berättigat, hyvla av sin farmors fördomsfulla åsiker i ämnet.
Olof Palmes anförande om fördomar mot invandrare finns förresten på en CD med Palme-tal jag producerade till tioårsminnet av hans död. Det slår mig i sammanhanget att ett ganska stort gäng från Uppsala stadsteater var hemma hos mig och Birgitta inför teaterns uppsättning av en pjäs om Olof Palme och då fick ett exemplar av den här CDn av mig. ”Fördomar” förekom sedan i föreställningen.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^