Hur nära är socialismen?

17 mars 2009 11:48 | Politik, Prosa & lyrik, Ur dagboken | 4 kommentarer

Petter Bergman (1934-1986) skrev bland annat den här dikten, som jag hittade i antologin ”Utsatt i musiken. Dikter 1957-73” (FiBs lyrikklubb, Tidens förlag, 1975):

Hur nära är socialismen?

“Hur nära är socialismen?”
Den skall föra oss närmare.
“Ja, men hur nära är den?”
Mycket nära, mycket långt ifrån.
“Men är den nära, kan den vara nära
som bordet där jag äter,
som kroppens tyngd mot kroppen
när man älskar?
Är den så nära, säg, är den så nära?”

Den är nära bordet där vi äter.
Den är nära, som tyngden av en börda
när man vet vad bördan är.
Den är din tanke, ditt förbund med andra.
Och den kan vara mycket nära,
nära som en kropp mot kropp,
nära som din kropp mot världens kropp.

Det är en underbar dikt. Den förenar det visionära och allomfattande med det intima och mycket nära.

Jag kom att tänka på den, eftersom vi i går tillbringade hela förmiddagen tillsammans med ett helt gäng från Uppsala stadsteater, de flesta av dem med mina mått mätt mycket unga. De arbetar med en pjäs om Olof Palme – den ska ha premiär i höst – och ville därför träffa Birgitta och mig för ett samtal om Palme: personen, politikern, ideologen, internationalisten.

Deras frågor var kunniga och relevanta. Och jag tror att de fick ganska mycket användbart material, minnen, reflektioner, en del av det jag har publicerat om Olof Palme och om 1975 års partiprogram, det som vi tillsammans arbetade fram, skiv- och lästips och faktiskt också en kopia av Jonas Simas film om Olof Palme.

Själv höll jag en längre utläggning om det på Palmes tid flitigt använda uttrycket ”demokratisk socialism”, om vad vi la in begreppet. (Den som vill veta vad vi tyckte då, kan gå upp under Kulturspegeln, Poltik.)

Vi fick motfrågan varför socialdemokratin har slutat använda det här begreppt, när och varför.

Jag konstaterade att det visserligen finns kvar på ett ställe i det nuvarande partiprogrammet, det som jag inte har varit med om att formulera, men att man uppenbarligen, någonstans i spåren av nittiotalskrisen, slutade använda det på det offensiva sätt som skedde under Palmes sjuttiotal.

Att i dag ställa frågan ”Hur nära är socialismen?” är irrelevant inte bara för att vi nu har en högerregering.

Frågan om den demokratiska socialismen förefaller inte vara relevant heller i socialdemokratins tankevärld, åtminstone inte om vi med socialdemokratin menar flertalet av dagens makthavare i partiet.