Danmark: Venstre på väg utför och Socialdemokratiet på väg uppåt

Vi startar som vanligt med resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Voxmeters senaste mätning, för Ritzau den 4 september, genomfördes 29 augusti-4 september och omfattade 1023 personer över 18 år:

Socialdemokratiet 26,9 procent (48 mandat = + 1 mandat jämfört med valet))
Radikale Venstre 5,8 procent (10 mandat = + 2)
Socialistisk Folkeparti 4,3 procent (7 mandat = +- 0)
Enhedslisten 8,1 procent (14 mandat = +- 0)
Alternativet 6,1 procent (11 mandat = + 2)
Venstre 16,9 procent (30 mandat = – 4)
Dansk Folkeparti 19,0 procent (34 mandat = – 3)
Konservative Folkeparti 3,2 procent (6 mandat = +- 0)
Liberal Alliance 8,8 procent (15 mandat = + 2 )

Det mest intressanta med den här mätningen är Socialdemokratiets uppgång – partiet har under en lång period legat under sitt valresultat – och regeringspartiet Venstres markanta nedgång; Venstre var förr under en lång period Danmarks största parti med opinionssiffror som låg ett tiotal procentenheter över dagens mätresultat. Notera också, att Dansk Folkeparti har tappat stöd sedan sitt enastående valresultat 2015.

Ritzau Index, en sammanvägning av ett antal färska opinionsmätningar, gjord av nyhetsbyrån Ritzau, ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 25,9 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 6,6 procent
Venstre 17,3 procent
Dansk Folkeparti 20,1 procent
Konservative Folkeparti 3,3 procent
Liberal Alliance 8,1 procent

Jeremy Corbyn går mot ny seger

Jeremy Corbyn valdes förra året, med 59 procent av rösterna, till partiledare i brittiska Labour. Valet var oväntat för många men gav uttryck för en gräsrotsrevolt med uppenbart syfte att återföra partiet till sina rötter.

Det här har gradvis väckt allt större oro i parlamentsgruppen, och det har ändat i att en markant majoritet av labourparlamentarikerna ställde sig bakom kravet om ny partiledare, vilket i sin tur ändade i att partiet beslutade om medlemsomröstning i partiledarfrågan. Som motkandidat till Corbyn utsåg de oppositionella i parlamentsgruppen Owen Smith.

I Labour finns samtidigt en ny trend, ovanlig i de flesta europeiska socialdemokratiska partier: partiet drar till sig många nya medlemmar. Dessa nya medlemmar fanns i början främst i London och bland unga – och de är corbynanhängare – men undersökningar visar, att stödet för Corbyn är stort också bland äldre i periferin. Den här corbynvågen bärs främst inte upp av längtan att, snart sagt till varje pris, vinna nästa val – nationella mätningar tyder heller inte på att Labour kommer att göra det – utan mer av att ge samhällets undanträngda och negligerade grupper en politisk röst.

Ledarvalet avgörs den 24 september, men opinionsmätningsinstitutet Yougov har gjort en undersökning om hur labourmedlemmarna kommer att rösta: Enligt den här mätningen kommer Corbyn att få 62 procent av rösterna, medan Smith stöds av 38 procent.

Smith har faktiskt en ledning bland dem som var labourmedlemmar före Corbyns revolution, men sen dess har alltså partiets medlemskader breddats och kraftigt förnyats. Norska vänstertidningen Klassekampen (numera dock med en rad LO-förbund som delägare) toppar artikeln ur vilken jag har hämtat sifferuppgifterna med ett foto, där Corbyn är på väg till presskonferensen där han meddelade, att han ställer upp mot Owen Smith. Han åtföljs av en rad kvinnor som av utseende och klädedräkt att döma kommer från Asien och Afrika.

Frågan är vad alla labourparlamentariker, som inte ställer in sig i det här ledet, tar sig till efter partiledaromröstningen.

* * *

En mycket intressant analys av politiskt utanförskap, ”Det kanske är budbärarna det är fel på – om att nå de faktaresistenta”, finns också på den politiskt aktive byggnadsarbetaren Calle Fridéns blogg den 4 september. Länk till bloggen finns nere till höger.

Det senare gäller också Anna-Lena Lodenius’ blogg. I hennes text den 31 augusti, ”De nya dimensionerna i politiken är inte så nya – trots allt”, finns intressanta iakttagelser i fråga om dagens högerpopulistiska partier.