Estland: Socialdemokraterna trea i ny mätning. Men Reformpartiet är åter på rekordhög nivå

I den mätning TNS Emor i juni gjorde för BNS ser det inte lika mörkt ut för de estniska socialdemokraterna, som det gjorde i en annan mätning som jag nyligen refererade.

Men vi tar partierna i storleksordning.

Störst, med 27 procents stöd, är i den här mätningen det delvis nyliberala ankaret i regeringen, Reformierakond (Reformpartiet). Därmed är partiet i stort sett tillbaka på sin rekordhöga nivå från valet 2015, 27,7 procent. I förra mätningen fick partiet 23 procent. En orsak till lyftet kan vara, att två framstående företrädare för partiet kandiderar i presidentvalet och syns mycket i media.

I den här undersökningen är det i vissa frågor vänsterpopulistiska Centerpartiet, Keskerakond, Estlands näst största parti. Partiet får i den här mätningen 21 procent, mot 22 i den förra mätningen. Partiets resultat i valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 var 24,8 procent av rösterna. Så kanske börjar den pågående ledarstriden till slut skada partiet.

Socialdemokraterna, Sotsiaaldemokraatlik Erakond, klarar sig i den här undersökningen betydligt bättre än i en undersökning i en annan serie jag nyligen refererade. Partiet, som bildar regering tillsammans med Reformpartiet och IRL (se nedan) ligger i den här mätningen trea med 17 procent (+ 1), vilket är mer än i valet, då partiet fick 15,7 procent av rösterna. Den som har gjort undersökningen, Aivar Voog, tror att det som har gett Socialdemokraterna ett visst lyft är partiledarens, själv ryss, tuffa angrepp på det främlingshetsande EKRE (se nedan).

Oppositionspartiet Eesti Konservatiivne Rahvarerakond (Estlands konservativa folkparti), som i valet fick 13 procent, är nu med 14 procent landets fjärde största parti. EKRE är alltså det parti i Estland, som exploaterar motståndet mot flyktingar och invandrare.

Det andra nya partiet (förutom EKRE), som med 8,7 procent av rösterna tog sig in i Riigikogu 2015, det allmänborgerliga Vabaerakond (Fria partiet), backar från 7 till nu 6 procent

Riktigt illa gick det i den förra mätningen för det tredje benet i den sittande koalitionsregeringen, det kristna, konservativa och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika): Partiet var då nere på 7 procent. IRL hade förr ett stöd av upp emot 20 procent men var i det senaste valet nere på 13,7 procent. I den aktuella mätningen går partiet ned med ytterligare en procentenhet och stöds då av 6 procent.

Norge: De gröna på nedtur även i Oslo – och det är långt ifrån säkert att de flyktande väljarna återvänder

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet i Oslo det här:

Høyre 29,8 procent
Fremskrittspartiet 11,7 procent
Venstre 8,2 procent
Kristelig Folkeparti 2,8 procent
Senterpartiet 0,9 procent
Arbeiderpartiet 30,4 procent
Sosialistisk Venstreparti 6,3 procent
Rødt 3,2 procent
Miljøpartiet De Grønne 5,6 procent

I Respons Analyses mätning av partipreferenserna i Oslo den 16 juni för Aftenposten fördelar sig partisympatierna så här:

Høyre 30,0 procent (- 0,2 procentenheter jämfört med förra lokala mätningen)
Fremskrittspartiet 10,5 procent (- 0,2)
Venstre 6,4 procent (- 0,2)
Kristelig Folkeparti 2,9 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 1,0 procent (+ 0,1)
Arbeiderpartiet 32,5 procent (- 1,0)
Sosialistisk Venstreparti 6,1 procent (- 0,8)
Rødt 4,2 procent (- 0,4)
Miljøpartiet De Grønne 4,6 procent (- 2,2)

Arbeiderpartiet har nu ökat sin ledning över ärkerivalen Høyre. Fremskrittspartiet backar en smula även i Oslo. Kristelig Folkeparti och Senterpartiet ligger kvar på de mycket låga nivåer de brukar ha i huvudstaden. Liberala Venstre, som traditionellt brukar ligga mycket högt i den norska huvudstaden, backar. SV backar lite medan Rødt, som har en stark ställning i Oslo, ökar. Och Miljøpartiet De Grønne, som har ett av sina starkaste fästen just i huvudstaden, backar även där, tappar faktiskt runt halva sitt stöd, om man jämför med kommunalvalet i fjol.

Aftenposten, som publicerar den här undersökningen, ägnar en stor artikel åt ”MDGs nedtur i Oslo”, både politiskt och journalistiskt intressant, eftersom de gröna nu ingår i vänstermajoriteten i Oslo. Lokala företrädare för MDG tror, att minskningen har att göra med dels att partiets väljare inte trodde, att MDG tänkte vara med och styra huvudstaden, dels att de med sina förväntningar om resultat nu och genast har blivit besvikna. Partiets trovärdighet har skadats, när det har tvingats till kompromisser.

Tillfrågade valforskare konstaterar, att MDG har de minst partitrogna väljarna och att det inte alls är säkert att de som nu har övergett partiet kommer att återvända till det i nästa val.

”Charlie Sheen är ett annat sorts väsen”

Som mina läsare vet, läser jag varje dag flera tidningar, bland dem Dagens Nyheter, i den inte minst DN Kultur.

Som mina läsare också vet, är jag dessutom en person som vårdar språket. Alltså hoppade jag till, när jag över en text av Sara Martinsson hittade rubriken ”Charlie Sheen är ett annat sorts väsen”.

Först trodde jag det här var en slarvig rubriksättares verk. Men även texten om Charlie Sheen avslutades med samma språkgroda: ”Han är ett annat sorts väsen”.

Det här är ett språkligt missfoster. Eftersom ”ett” i den här meningen är knutet till ”sort”, inte till ”väsen”, borde formuleringen ha varit ”en annan sorts väsen”. Språkligt korrekt hade också alternativformuleringen ”ett annat slags väsen” varit.

Nå, tidningarna är i dag så fulla av språkfel, att en korrekturläsare av det slag jag lärde känna på den tiden jag själv jobbade på tidning förmodligen skulle överväga att begå harakiri.