Norge: Spretiga resultat – men MDG klarar kanske spärren

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

I TNS Gallups mätning 6 juni för TV2 fördelar sig partisympatierna så här:

Høyre 23,9 procent (- 1,2 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,7 procent (- 0,9)
Venstre 4,8 procent (+ 1,0)
Kristelig Folkeparti 4,1 procent (- 0,5)
Senterpartiet 5,9 procent (- 0,4)
Arbeiderpartiet 34,9 procent (- 1,0)
Sosialistisk Venstreparti 4,5 procent (+ 1,9)
Rødt 2,2 procent (+ 0,4)
Miljøpartiet De Grønne 4,1 procent (+ 1,1)

Jag konstaterar åter igen, att norska opinionsmätningar sällan är samstämmiga, så när det gäller den långsiktiga trenden för de olika partierna, måste vi kolla olika mätningar under en längre period. En intressant sak med den här mätningen – om den nu är korrekt – är att MDG för första gången på ett tag klarar spärren.

Ísland: Politiskt obunden kandidat favorit inför presidentvalet

Den sittande isländske presidenten, Ólafur Ragnar Grimsson, kandiderar inte för en ny period.

Sammanlagt åtta kandidater har anmält sitt intresse för att bli Íslands nästa president, men striden kommer av opinionsmätningarna att döma att stå mellan två av pretendenterna.

Leder, nu senast i en mätning från MMR, gör Guðni Th Jóhannesson, historiker med inriktning på modern isländsk politik med visst fokus på just presidenter. Jóhannesson, som har blivit känd genom medverkan i TV, är inte medlem i något politiskt parti.

Den andre att räkna med är Davíð Oddsson, tidigare under en lång period statsminister och hemmahörande i Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt liberalt och konservativt parti.

Med drygt tre veckor kvar till valet leder Jóhannesson med 59,2 procent av väljarna bakom sig.

Oddsson har visserligen ökat något sen förra mätningen men stöds ändå bara av 20,1 procent.

Oddssons sympatisörer är främst anhängare till de båda borgerliga regeringspartierna, medan Jóhannesson stöds av en majoritet av samtliga oppositionspartiers väljare.

Ísland: Nytt liberalt parti ritar om partikartan

Jag skrev här om dagen om det politiska läget i Ísland, men eftersom den undersökning jag där refererade inte var helt färsk och det just har kommit en ny undersökning med mycket intressanta opinionsförändringar, tar vi alltsammans, även bakgrundsinformationen, från början igen:

Ísland leds av en borgerlig koalitionsregering, bestående av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, och Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Båda partierna har 19 mandat i Alltinget (Riksdagen).

Statsminister Gunnlaugsson hamnade i våras i ett orkanliknande blåsväder, sedan media hade avslöjat, att han och hans hustru hade gömt undan pengar i ett skatteparadis i Karibien. Han har förnekat att han skulle ha gjort något olagligt och sa, att han skulle sitta kvar på posten som statsminister, men avdelningar i hans eget parti och ungdomsförbund samt desamma i koalitionspartnern krävde hans avgång, allt detta under det att jättestora demonstrationer med kanske så mycket som 20.000 deltagare genomfördes utanför Alltinget

Statsministern retirerade först så långt, att han sa, att han skulle ta time out. Nästa steg var att be presidenten, Ólafur Ragnar Grimsson med politisk bakgrund i koalitionspartnern Sjálfstæðisflokkurinn, upplösa parlamentet och utlysa nyval men Gunnlaugsson fick stöd varken från presidenten eller dennes gamla parti, som man ju sitter i koalition med. Och till sist tvingades statsministern slänga in handduken och meddela sin avgång.

Till ny statsminister föreslås vice ordföranden för Framsóknarflokkurinn, Sigurður Ingi Jóhannsson.

Sigmunður Davíð Gunnlaugsson meddelade då, att han tänkte stanna som ordförande i Framsóknarflokkurinn.

Mandatfördelningen i Alltinget är sedan det senaste valet (27 april 2013) den här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 19 mandat, 26,7 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigmunður Davíð Gunnlaugsson, 19 mandat, 24,4 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, lett av Árni Páll Árnason, 9 mandat, 12,9 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 7 mandat, 10,9 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, numera lett av Óttarr Proppé, 6 mandat, 5,1 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 3 mandat, 5,1 procent

De här siffrorna har ändrats mycket, inte bara under den nu pågående krisen, och i den allra senaste opinionsmätningen, gjord av Félagsvísindastofnun för Morgunblaðið, tagit sig över femprocentsspärren och det med råge.

Det nya partiet heter Viðreisn (Renässans) och får stöd av hela 7,9 procent. Inrikespolitiskt är det borgerligt och liberalt, likt Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), utom på en punkt – dess ledare, Benedikt Jóhannesson, har för övrigt själv varit medlem i Självständighetspartiet. Här är det bärande skälet till att bilda ett nytt parti att den sittande borgerliga regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om folkomröstning i EU-frågan. Jóhannesson är nämligen en mycket övertygad EU-anhängare.

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), det regeringsparti som för egen del inte har varit berört av den pågående politiska krisen, till och med ökat en aning, backar nu med hela 4,3 procentenheter och hamnar då på 23,9 procent. Uppenbarligen har partiet tappat EU-entusiastiska anhängare till Renässans.

Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), som har varit nere på rekordlåg nivå, stöds nu av 11,8 procent, en ökning om 3,6 procentenheter.

Raketen i isländsk politik har under lång tid varit Píratar (Piratpartiet), som från att ha varit minsta parti i valet sedan har tävlat med Självständighetspartiet om positionen som största parti. I den aktuella mätningen stöds partiet av 28,3 procent (+ 2,5 procentenheter). Den senaste utvecklingen gör Piratpartiet till Íslands utan konkurrens största parti.

Det andra nya partiet i det isländska Alltinget, Björt framtíð (Ljus framtid), har haft ledarkris och länge legat under landets femprocentsspärr men såg nu ut att klara den. I den aktuella mätningen ligger partiet dock på 3,8 procent (- 0,6 procentenheter), alltså under spärren. Det förefaller nu vara allt mer osannolikt, att det här partiet skulle finnas kvar i Alltinget efter nästa val.

Återstår landets två vänsterpartier.

Socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) gjorde ett uselt resultat i förra alltingsvalet, och det ser inte bättre ut för partiet nu heller. Partiet minskar ytterligare (- 1,7 procentenheter) i den aktuella mätningen och hamnar då på 7,2 procent. Vi talar här alltså om ett parti, som i perioder har varit ett av Íslands ledande partier.

Den här utförsbacken har väl bidragit till att det har gått bättre för Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), som i den här mätningen dock åter igen backar med 2,4 procentenheter) men då ändå hamnar på 16,5 procent.