EU-motståndet växer i en rad EU-länder

Även svenska tidningar skriver just nu mycket om den pågående kampanjen i Storbritannien för respektive mot EU-utträde. Enligt en undersökning, vars resultat jag har hittat i danska Politiken, är 48 procent av de tillfrågade britterna EU-negativa, medan 44 procent är EU-positiva.

Till de mest intressanta resultaten i den här undersökningen hör att i två länder, skarpt kritiserade av EU, Polen och Ungern, finns en stark opinion för EU: 72-22 respektive 61-37. Och i det flyktingdrabbade men också ekonomiskt drabbade Italien vill 58 procent stanna i EU, 39 procent lämna.

Bland de länder som ingår i den här undersökningen hör Sverige och Holland till de förhållandevis EU-positiva: 55-44 för Sverige och 51-46 för Holland.

I till exempel Tyskland väger det mycket mer jämt: 50 procent för och 48 procent mot.

I till exempel Spanien väger det över åt andra hållet: 49 procent är negativa och 47 procent positiva.

Att opinionen i Grekland vid det här laget är EU-negativ förvånar väl knappast någon: 71 procent är EU-negativa, bara 27 procent EU-positiva.

Den stora överraskningen i den här undersökningen är enligt mitt förmenande Frankrike. Hela 61 procent av fransmännen är negativa till EU, bara 38 procent positiva.

Estland: Socialdemokraterna nere på rekordlåg nivå

Turu-uuringute AS har gjort ytterligare en partisympatiundersökning, Den här gången för Eesti rahvusringhääling. I ett viktigt avseende visar den ett resultat, som skiljer sig från det jag nyligen redovisade.

Också i den här undersökningen är det i vissa frågor vänsterpopulistiska Centerpartiet, Keskerakond, Estlands största parti. Partiet får i den här mätningen rekordhöga 28 procent, mot 23 i den förra mätningen. Partiets resultat i valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 var 24,8 procent av rösterna. Båda sidor i den pågående ledarstriden tycks än så länge hålla kvar sina anhängare i partiet.

Tvåa, med 20 procent, ligger det delvis nyliberala ankaret i regeringen, Reformierakond (Reformpartiet), som dock i valet fick rekordhöga 27,7 procent. I förra mätningen fick partiet 21 procent

Oppositionspartiet Eesti Konservatiivne Rahvarerakond (Estlands konservativa folkparti), som i valet fick 13 procent, är nu med 13 procent (14 procent i förra mätningen) landets tredje största parti. EKRE är det parti i Estland, som exploaterar motståndet mot flyktingar och invandrare. Eftersom partiet länge i mätningarna låg under sitt valresultat, finns det ingen annan fråga än fokuseringen på ett främlingsfientligt budskap, som kan förklara partiets nuvarande uppgång.

Det andra nya partiet (förutom EKRE), som med 8,7 procent av rösterna tog sig in i Riigikogu 2015, det allmänborgerliga Vabaerakond (Fria partiet), går det också lite uppåt för, från 11 till 12 procent

Riktigt illa – från 12 procent i maj till nu 10 procent – går det för Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), som sitter i koalitionsregering med två borgerliga partier. I valet 2015 fick partiet 15,2 procent av rösterna, men av den överströmning av väljare, inte minst ryska väljare, från Centern, som ägde rum i en tidigare mätning, ser man inte här några spår. Partiets byte av partisekreterare och lanseringen av Eiki Nestor som presidentkandidat kan ha haft som bakgrund, att partiet hade fått nys om det här usla, kommande gallupresultatet.

Riktigt illa gick det i den förra mätningen också för det tredje benet i den sittande koalitionsregeringen, det kristna, konservativa och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika): Partiet var då nere på 4 procent, vilket är under den femprocentsspärr som tillämpas i estniska riksdagsval. IRL hade förr ett stöd av upp emot 20 procent men var i det senaste valet nere på 13,7 procent. I den aktuella mätningen får partiet emellertid ett visst lyft och stöds då av 7 procent.

* * *

Om avsikten med lanseringen av Eiki Nestor var att rikta också mer rampljus på hans parti, har det gått för kort tid för att vare sig i det ena eller det andra avseendet ge effekt på opinionsmätningarna,

Estniska media har nu börjat publicera mätningar, som mäter de olika kandidaternas ställning i opinionen, men där har lanseringen av Nestor ännu inte satt några spår. Leder gör fortfarande den till Reformpartiet inte anslutna utrikesministern av rysk börd, Marina Kaljurand. På andra plats ligger den politiskt obundne justitiekanslern Allar Jõks – han delar andraplatsen med förre reformpartiledaren Siim Kallas. Efter dem kommer centerledaren Edgar Savisaar.

Norge: MDG ligger risigt till i ytterligare en mätning

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

I Respons Analyses mätning 10 juni för Aftenposten och Bergens Tidende fördelar sig partisympatierna så här:

Høyre 24,6 procent (- 0,9 procentenheter)
Fremskrittspartiet 17,1 procent (+ 1,8)
Venstre 4,6 procent (- 0,3)
Kristelig Folkeparti 5,0 procent (- 0,8)
Senterpartiet 6,1 procent (+ 0,6)
Arbeiderpartiet 32,5 procent (- 1,0)
Sosialistisk Venstreparti 4,2 procent (+ 0,3)
Rødt 2,1 procent (+ 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent (- 0,5)

Också i den här mätningen ligger MDG under spärren.

På middag hemma hos Silenstams

Jag blev bekant med Per Silenstam tidigt 1960, när jag blev aktiv i den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus, vid årsmötet i maj samma år dess ordförande. Jag var hemma hos honom på den tiden, träffade också hans dåvarande fru. Hans nuvarande fru, Berit, blev jag personligt bekant med först långt senare. Men så här är det ju i livet. Många av oss, bland dem min egen fru, är gifta för andra gången.

Per är prästson från Värmland men har egentligen aldrig, åtminstone inte i sammanhang där jag har varit med, skyltat med sitt kristna arv, som jag ändå tyckte skymtade i ett sammanhang vid den middag vi var på hos paret Silenstam i går kväll. I stället känner jag familjen Silenstam, alltså inte bara Per, som engagerade och radikala socialdemokrater: Jag talar här främst om hans bror, Erik, men jag har också mycket uppskattande skrivit om dennes son Gustaf, just nu mycket aktiv i vårt SSU-distrikt, och faktiskt till och med en gång i världen haft Pers och Eriks pappa, på den tiden prost hemma i Värmland, som vad jag förstod uppskattande åhörare, när jag framträdde vid en debatt i universitetshuset.

Skälet till att Per och jag har återupptagit ungdomsårens umgänge är märkligt nog också en präst, mig veterligt inte alls med den politiska grundsyn Per och jag delar. Birgitta och jag har ingen religiös tro och lämnade kyrkan redan i unga dar, men vårt liv i Uppsalas offentlighet och med åren allt fler begravningar har gjort, att vi har träffat, i några fall rent av kommit att umgås en smula med representanter för kyrkan. Den nu egentligen pensionerade Kerstin Berglund är ett exempel, och när hon förrättade Sonja Lyttkens’ begravning – Sonja var gift med vår gamle vän Sven Hamrell och mor till den kände Beck-regissören Harald Hamrell, för övrigt på sin tid studentkamrat med vår Anna – skjutsade hon oss till begravningskaffet och frågade där, om hon också fick bjuda oss på middag tillsammans med likasinnade människor.

Vi sa ja, och den här av kretsen av Kerstins utvalda har sedan flera gånger träffats, först hemma hos henne, sen hos oss respektive Sten och Berit Rylandet och nu alltså hos Silenstams. Nästa gång vi träffas kommer att bli i regi av Hans och Karin Alsén – Hans, partivän och vän sen mina unga år, fyller aktningsvärda 90 i augusti, och eftersom han har varit landshövding i Uppsala län, har han valt att fira detta på Uppsala slott.

Det var ytterligare människor med på den här trevliga middagen, som alltså utöver på god mat bjöd på många trevliga samtal i olika ämnen. Som bordsdam hade jag Karin Alsén, och på min vänstra sida satt Kerstin Berglund, som för övrigt med jämna mellanrum brukar åka till mitt gamla hemland, Estland. Den senaste resan med Tartu som mål hade hon dock fått ställa in på grund av stroke.

Sånt händer dess värre i vår ålder. Fast Hans Alsén har, trots sin mycket höga ålder, inte slutat med att främst ta sig fram per cykel genom staden, berättade hans hustru. Och vid middagsbordet sjöng han, på begäran, en lång visa utan att staka sig det minsta.

Min egen hustru höll tacktalet, varmt och erkännande i tonen.

Norge: MDG åter under spärren

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

I Norstats mätning 8 juni för NRK fördelar sig partisympatierna så här:

Høyre 21,5 procent (- 2,8 procentenheter)
Fremskrittspartiet 16,6 procent (+ 1,5)
Venstre 4,2 procent (- 1,1)
Kristelig Folkeparti 4,8 procent (- 0,5)
Senterpartiet 7,1 procent (+ 0,6)
Arbeiderpartiet 34,5 procent (+ 2,4)
Sosialistisk Venstreparti 4,2 procent (+ 0,9)
Rødt 1,8 procent (- 0,6)
Miljøpartiet De Grønne 2,9 procent (- 0,3)

I den här mätningen ligger MDG under spärren och liberala Venstre farligt nära den.