Mats Svegfors: ”Inget är mindre korrumperande för ett statsråd än att hyra sin bostad”

21 januari 2016 15:27 | Media, Politik | Inga kommentarer

Bland det mest vettlösa jag har läst i den allt märkligare debatten om Margot Wallströms bostad i Stockholm är ett inlägg från Timbro i Expressen, där man pläderar för att riksdagens lägenheter bör säljas. Riksdagsledamöterna måste ju bo kvar där de har sina väljare och där de har sin familj men behöver, för att kunna utföra sitt demokratiska uppdrag, också på rimligt avstånd från Riksdagen ett utrymme där de kan arbeta, vila och sova och emellanåt ta emot besök av familjemedlemmar.

En som drar den rimliga slutsatsen av det i sak obegripliga ståhejet kring utrikesministerns lösning av behovet av bostad även i Stockholm är vänsterpartisten Eva Zetterberg, 1995-2002 (när min egen hustru var Riksdagens talman) vice talman. I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag, ”Inför bostadssystem även för statsråden”, föreslår hon, att regeringskansliet bör förhandla med Riksdagen om ett gemensamt system, ”där bostad kan hyras ut till riksdagsledamöter och statsråd som saknar bostad i Stockholm”.

Det är ett mycket rimligt förslag.

* * *

Helt orimlig är däremot Expressens fortsatta publicitet i den här frågan.

I dag ägnas Margot Wallström under krigsrubriken MILJON-KLIPPEN två helsidor, vars syfte bara kan vara att svärta ner henne ytterligare – bland annat redovisas en färsk Demoskop-undersökning, som visar, att svenska folkets förtroende för utrikesministern under den allra senaste tiden har fallit.

Är någon, allra minst sådana som jag som själv har arbetat med opinionsundersökningar, det minsta förvånad efter det drev media, verkligen inte bara Expressen, har utsatt henne för?

För att ytterligare skita ner henne redovisar Expressen bland annat Margot Wallströms lön under tiden som EU-kommissionär och den pension från samma källa hon därefter erhåller. Jag röstade själv mot svensk EU-anslutning och senare även mot anslutning till EMU, och min hustru fick frågan om att bli första svenska EU-kommissionär men tackade nej. Också jag kan tycka, att EUs ersättningsregler är orimligt höga, men jag tror inte, att de är det avgörande för vilka som får de här jobben – i grunden måste ju de som väljs ut själva också tro på det projekt de sätts att förvalta. För egen del ogillar jag mera att Margot Wallström har haft styrelseuppdrag i ICA-gruppen än att hon har arbetat för EU, som ju svenska folket, dess värre, har röstat ja till.

* * *

Också Aftonbladet, som ju startade Kommunal-racet, har kastat skit på Wallström, men i dag får tidningen ett plus i kanten för sin publicering på debattsidan av Mats Svegfors‘ artikel ”Jakten på Wallström är direkt oanständig”.

Svegfors, som inte bara har varit landshövding utan tidigare också statssekreterare (M) och chefredaktör för moderata Svenska Dagbladet, skriver bland annat: ”Det är svårt att tänka sig ett mindre korrumperande sätt för ett statsråd att skaffa sig en bostad än att hyra en bostad för den tid som han eller hon är statsråd.”

Hela inledningen till den här artikeln är värd att citeras:

”Kritiken mot Margot Wallström är direkt oanständig.

Hur skulle utrikesministern korrumperas av att hyra en bostad av Kommunal? Genom att i regeringsställning särskilt beakta fackliga intressen? Visst kan det tänkas, men i så fall är hela arbetarrörelsen, nu och sedan begynnelsen, en enda stor korruptionshärva.

Borgerliga politiker med bubblande rättskänsla borde på ett bräde anmäla samtliga socialdemokratiska statsråd, från Hjalmar Branting och framåt, för granskning av konstitutionsutskottet. Och det borde av formella skäl vara omöjligt för socialdemokratiska politiker att i framtiden bli regeringsledamöter.

Avslutningen på den här artikeln, som är lysande, fick mig att skratta högt:

O, vad jag skulle önska att det fanns någon borgerlig politiker som kunde demonstrera intellektuell heder och civilkurage och gå emot detta eländiga drev. Det skulle dessutom kunna vara ett första steg mot att börja göra upp med den skam och fläck på borgerlighetens banér som heter bostadspolitik.

Ett av de första beslut som Fredrik Reinfeldts regering fattade var att i praktiken avskaffa fastighetsskatten. Över en natt blev ett stort antal statsråd och riksdagsledamöter mångmiljonärer. Om det inte hade varit så att detsamma gällt en betydande del av landets journalistiska etablissemang hade det nog uppmärksammats mer, det vill säga något.”

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^