Melodikrysset nummer 40 2015

Sista veckohelgen det här året då vi mer sammanhängande bor i sommarhuset i Öregrund. På måndag flyttar vi till Uppsala för hösten och vintern. Vi kommer väl ut hit ytterligare någon helg, men nu är det alltså dags för stora höstflytten.

Och ändå är det inte riktigt dags för ”Les feuilles mortes”, som vi hörde Yves Montand sjunga i avslutningen på dagens Melodikryss. Jaques Prévert och Joseph Kosma skrev den redan 1945, och den har följt mig under hela mitt liv med musiken. Om en mycket ung pojke som då ännu inte kunde ett ord franska kunde tycka om den och andra franska låtar – hur kommer det sig att man i svensk radio i dag nästan aldrig hör några franska visor eller schlager?

Dagens kryss började annars med något annat av utländskt ursprung: Agnetha Fältskog sjöng på svenska ”Vart ska min kärlek föra”, men den är ju hämtad ur ”Jesus Christ Superstar”, skriven 1970 av Andrew Lloyd Webber och Tim Rice.

Ett slags superstar är ju också Bamse. En av Bamses dunderhits var ”Nalle-Maja”, men som vanligt hade den en känd förlaga, ”Håll om mig”, som Nanne Grönwall tävlade med i Melodifestivalen 2005.

I Melodifestivalen 2011 gjorde Sara Varga en utmärkt insats med ”Spring för livet”.

Streeplers minns jag mycket väl från Svensktoppen 1974 med ”Vad har du under blusen Rut”.

För egen del tycker jag bättre om Pugh Rogefeldt än om Grymlings, men också deras gemensamma ”Mitt bästa för dig” från 1990 tål att lyssna på.

Jag kan ha synpunkter på Wille Crawfords politiska omdöme, men det är väl kanske missarna som gör det – den här låten hör hur som helst till de bättre med honom.

Den mycket för tidigt bortgångne Cornelis Vreeswijk hade en nästan osviklig känsla för bra texter och melodier. Tillsammans med Ann-Louise Hansson sjöng han 1967 in ”Jag hade en gång en båt”, vars melodi, ”Sloop John B”, dock var lånegods. I den svenska texten förekommer frasen ”Med segel och ruff och köl”.

Av Cornelis har jag allt på skiva, och jag har också systematiskt köpt plattor med Bruce Springsteen. Sången vi hörde, ”Linda Paloma”, sjöng han tillsammans med Patti Scialfa in 2014, men originalet gjordes av Jackson Browne redan 1976.

Relativt färsk är också ”Josie’s Tune” med Chris Rea. Så de som hävdar att Anders Eldeman bara spelar äldre plattor har fel.

Men visst har man, om man vill lösa Melodikrysset, nytta av att till exempel ha sett lite äldre TV-serier, till exempel den mycket skarpa ”Lorry”. Och är man tillräckligt gammal, kommer man kanske också i håg dess signaturmelodi, ”In the Stone” med Earth, Wind & Fire.

Vi går i mål med dagens filmfråga. Jules Vernes ”Jorden runt på 80 dagar” gjordes för inte så vansinnigt länge sen i en ny filmatisering, men en i flera avseenden bättre version gjordes redan 1956, då med David Niven i huvudrollen som Phileas Fogg. Färden, över gränser i ballong, innebar också anmälningsplikt till tullen. Till den här filmen komponerade Victor Young titelmelodin, på svenska kallad ”Jorden runt”, den som vi hörde i dag.

För mig själv blir det väl mera huset runt – jag ska alltså börja packa för höstflytten in till stan.

Fransk konsert

”Fransk elegans” kallades torsdagskvällens abonnemangskonsert med Uppsala kammarorkester, och den här gången stämde rubriken i flera avseenden. Vi fick höra fyra franska verk, och gästdirigent var också fransyska, Ariane Matiakh.

Matiakh gjorde en lysande insats, vilket inte bara hade att göra med att hon var förtrogen med kompositörer och spelade verk. Hon lyckades också få kammarorkestern att spela som om den aldrig hade gjort något annat än att spela de här kompositörerna och deras verk. Elegant och inkännande är omdömen som kom spontant till oss som lyssnade.

Och ändå var den här konserten med fransk tema inte tillrättalagd på så sätt att programmet bara skulle ha bestått av kända och insmickrande verk. Det enda som förekom i den vägen var pianistens, Martin Sturfälts, extranummer före pausen, Claude Debussys ”Claire de lune”. Men missförstå inte detta – Sturfälts solotolkning var mycket hörvärd.

Dess förinnan hade han med stark känsla för verket tillsammans med orkestern gjort en likaledes mycket hörvärd tolkning av Maurice Ravels (1876-1937) ”Pianokonsert i G-dur”. Sturfält, i fin samklang med orkestern, perfekt ledd av Matiakh, lyckades fånga de olika nyanserna, även jazzklangerna, i det här verket.

Konserten inleddes med ”Masques et Bergamasques Suite opus 112” (1919) av Gabriel Fauré (1845-1924). Enligt programmet är den här musiken en hyllning till rokokokonstnären Antoine Watteaus bilder av fêtes galantes, lantliga festligheter, men även om man som jag är skeptisk till programmusik, har man stort utbyte av att lyssna till den här klassicistiska musiken med dess romantiska inslag.

Efter pausen fick vi höra något av en kontrast: ”L’Offrande à Vénus” av Suzanne Giraud (1958-). I det här fallet ledde Ariane Matiakh en till numerären mycket reducerad ensemble, dock med en annorlunda sammansättning av instrument (bland annat harpa).

Och så avslutades konserten med ”Sinfonietta” av Francis Poulenc (1899-1963). Också här hör man inslag av annat slags musik, bland annat jazzinfluerad sådan.

En mycket fin konsertkväll!

* * *

Birgitta och jag fick skjuts till Musikens hus med Bengt och Inger, och före konserten åt vi som vanligt gemensam middag, till vilken även Anna anslöt. Vi gick på Lucullus i Sivia tvärs över Vaksalagatan och åt smaklig pepparstek med grönpepparsås.

Estland: Nu slår anklagelserna mot Savisaar också mot Centerpartiet

Jag har tidigare redogjort för de korruptionsanklagelser som riktas mot centerledaen Edgar Savisaar och berättat att han, medan anklagelserna mot honom utreds, också har stängts av från uppdraget som borgmästare i Tallinn.

I den partisympatiundersökning som har utförts av TNS Emor för nyhetsbyrån BNS har Keskerakonds (Centerpartiets) stöd till synes påverkats förvånansvärt lite: Stödet för Centern har fallit från 25 procent i augusti till 24 procent i september. Men det här är en månadsgenomsnittssiffra och därför något av en synvilla. Undersökningsledaren, Aivar Voog, berättar, att Centerns fall i själva verket är mycket mer drastiskt: 18-21 september var stödet för Centern fortfarande 29,2 procent, men efter den 21 september föll stödet till 21 procent. Voog tror att det framför allt är stödet bland esterna som har fallit som en sten. Men så länge Keskerakond och Savisaar har ett massivt stöd bland landets ryssar, bör stödet för Centern ligga kvar på 20-procentsnivån. I valet 2015 fick Keskerakond 27,7 procent av rösterna.

Det ledande regeringspartiet, det lätt nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), som med 30 procent blev störst i valet, har ju sedan också rejält åkt utför i fråga om väljarpopularitet – till detta har en domstolsanklagad (nu avgången) minister och delaktighet i oegentligheter i Tallinns hamn bidragit. Men nu ökar åter uppslutningen bakom Reformpartiet: stödet för partiet var 20 procent i augusti och är nu uppe i 24 procent.

Dess omaka koalitionspartner Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokatiska partiet), som gjorde ett uselt val (15,2 procent), är nu på väg att klättra uppåt igen: SDE fick stöd av 16 procent i augusti och av 18 procent i september. Huruvida detta ökande stöd kommer från före detta centeranhängare framgår inte, men partiets avsikt med att välja den unge ryssen Jevgeni Ossinovski till ny partiledare var säkert att ta över ryska väljare från Centerpartiet.

Det tredje partiet i den estniska koalitionsregeringen, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), ett kristet, konservativt och estnationalistiskt parti, lyckas däremot inte med någon återhämtning. I valet fick IRL 13,7 procent, men stödet för partiet var i augusti 9 procent och i september 7 procent.

Under krisen för Reformierakond växte stödet för Vabaerakond (Fria partiet), borgerligt men med vissa öppningar för socialpolitiska uppgörelser med Socialdemokraterna, kraftigt jämfört med partiets resultat i valet, 8,7 procent. I takt med att Reformpartiet åter växer reduceras åter stödet för det här partiet men det är fortfarande mycket större än i valet: 17 procent både i augusti och september.

Det i valet nästan lika stora – 8,1 procent – Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa Folkpartiet) uppvisar samma formkurva som IRL: 9 procent i augusti och 7 procent i september.

Inga andra partier verkar vara på väg över femprocentsspärren. Störst bland småpartierna är Eestimaa Rohelised (Estlands Gröna) med 3 procent.

Pressgrodor

hittade via Journalisten nummer 11 2015:

”En 45-årig man fick en faktura i foten och skador i bröstryggen när han föll från en stege på sin arbetsplats på Västergatan.”

Skånska Dagbladet

* * *

Ӏt 4 personer
betala för 3”

Annons i Ljungan-Bladet

* * *

”Före detta landslagsmålvakten och allsvenska fotbollsspelaren Bengt ”Zamora” Nyholm har avlidit.
Han blev 85 år gammal.
– Han var en otroligt varm och snäll och omtänksam person, hälsar hans hustru Maud via parets dotter.
– Det är tråkigt att höra, säger IFK Norrköping-ikonen Ove Kindvall.”

EXPRESSEN.SE

Vad avgjorde utgången i norska kommunalvalet?

Ipsos MMI har gjort en undersökning av vad det var som fick norrmännen att rösta som de gjorde i lokalvalen för en tid sedan.

I en rad viktiga frågor värderade väljarna Arbeiderpartiets politiska förslag markant högre än det ledande regeringspartiets, Høyres. När det gällde att skapa fler jobb blev väljarnas värdering 40-26, i fråga om hälso- och sjukvård 38-25 och i fråga om norsk ekonomi 40-29. Siffrorna avser procentsatser.

Också matchen om invandrings- och flyktingpolitiken vanns av Arbeiderpartiet. I den frågan skilde främst Fremskrittspartiet ut sig, men uppslutningen bakom partiets restriktiva hållning sjönk under loppet av valrörelsen: Tilliten till FrP i den här frågan var 22 procent i juni, hade i juli sjunkit till 20 procent och dagen efter valet gillades Fremskrittspartiets hållning av 17 procent.

Den enda fråga där väljarna – i vart fall 35 procent av dem – tror på Miljøpartiet De Grønne är miljöpolitiken.

Positioneringar inför valet på Åland

Många här i Sverige har varit på Åland och vet att det är svenskspråkigt men har kanske ändå inte kläm på öns rätt till viss självstyrelse och dess speciella status, när det gäller svenska språket. Som bastion för svenskspråkigheten i Finland är Åland ändå litet, har drygt 28.000 invånare. Dess huvudstad, Mariehamn, har drygt 11.000 invånare.

Nästa val till lagtinget på Åland och till dess kommunala församlingar hålls i oktober, och de olika partierna är därför i färd med att lägga förlag att locka väljarna med. Tidningen Nya Åland har gjort en sammanställning av förslag lagda i stadsfullmäktige i Mariehamn.

Obunden samling vill till exempel att staden ska hyra ut Mariebad till någon privat entreprenör, och Ålands framtid vill bland annat utöka parkeringstiderna på vissa centrala gator. En liberal vill göra Mariehamn till en rökfri kommun.

Socialdemokraterna vill att Mariehamn ska ta emot fler flyktingar och har också motionerat om gratis pensionärsbad, cykelstationer och en mariehamnskarta.