Pilsnerfilm var ordet

23 april 2014 21:21 | Film, Musik | Inga kommentarer

Augustas lilla felsteg” (1933) är unik så till vida att Thor Modén inte bara medverkade i filmen utan också stod för regin.

Jag har, efter eget önskemål, fått den i present av hustrun i en samling med sex DVD-filmer, benämnd ”Den stora pilsnerboxen”. Också ”Augustas lilla felsteg” innehåller både pilsner och sprit, den senare ymningt flödande ner i struparna i ett avsnitt där det inte bara exekveras nubbevisor utan också en nästan otrolig mängd slagdängor från förr, sådant som fru Lenngrens och GlucksPojkarne”, Emil NorlandersFia Jansson”, det kända Edvard Persson-numret – jo, han är själv med i filmen – ”Kalle P”, Evert TaubesAlbertina”, ”Ta-Ra-Ra-Boom-De-Ré” (som Joe Hill skrev en mer politisk text till) och så vidare – jag har faktiskt bara nämnt en liten del av repertoaren.

För all del dricks det en del alkohol i den här filmen, men det var nog just själva drickandet snarare än alkoholralaterade handlingar som upprörde tidens folkrörelser, inte bara nykterhetsrörelsen utan också delar av arbetarrörelsen – det förekom faktiskt att någon arbetarrörelsestyrd folketshusbiograf bojkottade den här filmen. Annars ter sig de familjer från den tidens Söder i Stockholm, då fortfarande en stadsdel som beboddes av arbetare och annat småfolk, som ganska vanliga människor: målarmästare Smulle Månsson (Evard Persson) och hans hustru Klara (Tyra Leijman-Uppström) samt deras dotter Ingrid (Aino Taube), även fabriksarbetaren David Magnusson (Siegfried Fischer) och hans hustru Augusta (Dagmar Ebbesen) samt Davids fosterson Einar Hallbäck (Nils Jacobsson). Granne med dem bor också kufen Petter Söderqvsit (Hugo Jacobsson), som både samlar lump och även tomflaskor (och dess förinnan gärna konsumerar vad som finns i dem).

In i den här idyllen träder Augustas bortadopterade ”felsteg” från unga år, Lisa (Rut Holm), som plötsligt per brev har meddelat sin mamma, att hon tänker komma och hälsa på. På tåget till Stockholm hamnar hon i samma kupé som Holger Jönsgård (före detta Jönsson), spelad av Thor Modén. Han är lantbruksagronom från Mjölby men nu på väg till Stockholm för att ta patent på en revolutionerande uppfinning. De här två finner varann under tågresan, och Jönsgård erbjuder sig att ledsaga Lisa hem till hennes mamma. David blir förstås överraskad över att Augusta har en dotter men beter sig generöst och sympatiskt: lovar att acceptera Lisa som sin egen dotter. Och för att göra en lång historia kort: I slutet av filmen förklarar Lisa att Stockholm nog ändå inte är något för henne och meddelar att hon i stället följer med Holger till Mjölby.

Einar har tagits om hand – som fosterson – av den hygglige David, närmast för att han en gång åkte fast för cykelstöld, vilket förklaras med att hans farsa var alkoholist. Han är kär i Ingrid men lite blyg, och den dramatiska delen av den här filmhistorien är att Ingrid då lockas att bli utbjuden (på biltur!) av den bortskämde men inte särskilt redbare sonen, Helge (Werner Ohlson) till fabrikör Hagström (Arthur Fischer).

Helge överrumplar Ingrid med att köra henne till en restaurang med vidhängande hotell i skärgården, och på den här punkten är filmen överraskande frispråkig (fastän det censurerades när det begav sig): Han lurar in sig på hennes hotellrum och utsätter henne för ett regelrätt våldtäktsförsök. Fast hon lyckas naturligtvis – något annat vore otänkbart – värja sig.

För det här får Helge sedan en rejäl överhalning av Einar, varefter Helge beslutar sig för att hämnas genom att försätta konkurrenten ur spel. Så han arrangerar i samband med en penningtransport, utförd av Einar, att tre hundra kronor försvinner ur det kuvert Einar har lovat transportera. Ett tag ser det illa ut för Einar, men i rätt ögonblick ingriper lumpsamlare Söderqvist – han är synsk också – med Helges kavaj, som visar sig innehålla de försvunna 300 kronorna. Pappa fabrikören, själv en hyvens karl, belönar då Söderqvist med de 300 kronorna, vilket räddar Söderqvist – han ligger nämligen efter med flera månadshyror.

Och sen får förstås också Ingrid och Einar varann.

Pilsnerfilm, ja. Men också en inte helt oäven historia om både mänsklig falskhet och mänsklig värme. Till och med den dumme Helge blir förlåten efter att ha blivit uppsträckt.

Genombrott för Miljøpartiet De Grønne?

23 april 2014 17:47 | Politik | Inga kommentarer

Miljøpartiet De Grønne får en viss uppmärksamhet i Norge för att i en aktuell opinionsmätning, utförd av Opinion för Avisenes Nyhetsbyrå (ANB), öka med 1,5 procentenheter till 4 procent, kanske inte så mycket på grund av ökningen jämfört med valresultatet 2013, 2,8 procent, utan för att partiet därmed i ett stortingsval skulle få sju mandat mot dess enda, lokala (Oslo) mandat i valet i höstas.

Yttervänsterpartiet Rødt backar samtidigt med 0,1 procentenheter till 1 procent (1,1 procent i valet 2013).

Men den mest intressanta jämförelsen är den med Sosialistisk Venstre. MDG är i den här mätningen större än SV (4,1 procent i valet) och närmar sig i storlek nyss ledarkrisande Senterpartiet, som i den här mätningen får samma resultat som i förra mätningen, 4,7 procent (5,5 procent i valet).

En smula upp går det för de båda återstående mittenpartierna. Kristelig Folkeparti ökar med 0,5 procentenheter till 5,2 procent (5,6 procent i valet). Och liberala Venstre ökar med 0,3 procentenheter till 5,3 procent (5,2 procent i valet).

Populistiska Fremskrittspartiet, numera en del av regeringen, tappar 1,1 procentenheter och hamnar då på 13,8 procent, att jämföra med 16,3 procent i valet.

Dess regeringspartner, Høyre, går däremot upp med 0,9 procentenheter till 27,5 procent (26,8 procent i valet).

Men Arbeiderpartiet är, trots en nedgång på 1,2 procentenheter – möjligen en effekt av att partiet för närvarande är sysselsatt med att lösa ledarsuccessionen – med 34,5 procent fortsatt Norges största parti. AP har fortsatt ett stöd, märbart högre än valresultatet, 30,8 procent.

Ytterligare en dansk mätning: Socialdemokratiet ner på tredje plats igen

23 april 2014 16:48 | Politik | Inga kommentarer

I Epinions senaste mätning (21 april) åker Socialdemokratiet ner på tredje plats igen. I den här mätningen får partiet 19,6 procent (19,2 i Berlingskes sammanvägda barometer; 26,7 procent i valet 2011). Och partiet är hårt ansatt. Stora mängder antisocialdemokratiska aktivister hotar att med visselpipor överrösta partiledaren, till lika statsministern Helle Thorning-SchmidtFörsta maj.

Det betyder att populistiska Dansk Folkeparti ligger på andra plats. Partiet får i den här mätningen 20,3 procent (19,7 procent i Berlingskes Barometer), alltså mycket högre än i valet 2011, då partiet fick 12,3 procent.

Och på första plats ligger som tidigare det relativt högerorienterade borgerliga partiet Venstre med 26,9 procent (27,4 procent i Berlingskes Barometer; 27,7 procent i valet 2011).

Socialdemokraternas kvarvarande regeringspartiet, det vänsterborgerliga Radikale Venstre, får i den här mätningen stöd av 8,7 procent (8,8 procent i Berlingskes Barometer; 9,5 procent i valet 2011).

De här båda partiernas avhoppade regeringspartner Socialistisk Folkeparti kommer i den här mätningen upp i 4,4 procent (4,6 procent i Berlingskes Barometer; 9,2 procent i valet 2011).

Kvar på sin höga nya nivå, i den här mätningen 10,7 procent (10,9 procent i Berlingskes Barometer; 6,7 procent i valet 2011) ligger den röd-gröna och feministiska Enhedslisten.

Liberal Alliance samlar i den här mätningen 4,8 procent (4,9 procent i Berlingskes Barometer; 5,0 procent i valet 2011).

Den danska borgerlighetens sorgebarn Konservative får i den aktuella mätningen 4,1 procent (4,0 procent i Berlingskes Barometer; 4,9 procent i valet 2011).

En inte helt ny historia

22 april 2014 20:45 | Deckare, Film | Inga kommentarer

Jag har sett James MangoldsKnight and Day” (2010) två gånger, senast nu i TV. Jag skriver ju ganska ofta om filmer, men jag ser i själva verket långt fler än dem jag har valt att recensera.

”Knight and Day” är om man ser till filmhandlingen och karaktärerna en ganska usel film, men den är åtminstone bitvis roande. Fast det som lockar mig att skriva är att regissören och även manusförfattaren, Patrick O’Neill, så uppenbart har haft en av mina favoritfilmer, Alfred HitchcocksI sista minuten” som inspirationskälla, och jag tänker då inte bara på den kvinnliga huvudpersonens, bilreparatören June Carter (Cameron Diaz), blonda skönhet. Fast i den här aktuella filmen har den kvinnliga och den manliga huvudpersonen, Roy Miller (Tom Cruise) omvända roller: Han är, fast avhoppad visar det sig, CIA-agent, medan hon är oskulden som oavsiktligt dras in i historien. Även resten av handlingen har paralleller i respektive film: Det rör sig om spionage/industrispionage. Omständigheterna för de agerande till olika platser, där det händer dramatiska saker.

Fast jag vill inte överdriva det här, detta eftersom ”Knight and Day” är en så påtagligt mycket sämre berättad historia – ibland begriper man inte varför de agerande hamnar just där de hamnar, hur CIA får reda på var de håller hus och varför de är just i Alperna eller Spanien. (Ibland tror jag att faktorer som att få med tjurrusningsscener har varit det främsta skälet till valet av plats.) Och varifrån kommer klädespersedlar som en baddräkt – observera att det här är en amerikanskt kysk film – när de ett slag visatas på en ö i, tror jag, Karibien?

Filmen börjar ändå klassiskt hyggligt, med att Havens, på väg hem till sin systers bröllop, råkar kollidera ett par gånger med Miller på flygplatsen (avsiktligt från hans sida, visar det sig) och på så sätt i sitt bagage får med ett avhonom stulet föremål. CIA, som jagar honom, har sett till att tömma det plan han ska åka med på övriga passagerare – men eftersom de nu tror att Havens är lierad med Miller, får även hon biljett till planet, nästan tomt visar det sig. Men där sitter förstås Miller, och de börjar prata med varann. När hon sen går på WC, utbryter helvetet i resten av planet. Men Miller tar den ene efter den andre av daga, så när Havens kommer ut från toan och planet hamnar i en luftgrop, ramlar det ut en rad döda män ur sina stolar och ut i mittgången. Det visar sig att Miller har skjutit även piloterna, men han kan naturligtvis flyga plan också – han klarar allt – och landar det på en autostrada med biltrafik, varefter de hamnar i en sädesåker. (När han har fått ut Havens ur planet, exploderar detta och brinner upp. (Minns ni en liknande scen med ett besprutningsplan i ”I sista minuten”?)

Så småningom får man vara med om biljakter och långt fler eldstrider än vad som skulle behövas, och den här historien har partier, alltid våldsamma, som alltså äger rum även i andra länder, i Europa.

Hela historien förtjänar inte att återberättas i alla sina detaljer, men man måste rimligen ändå nämna, att den före detta agenten Miller har lagt rabarber på ett närmast evigt fungerande batteri, benämnt Zephyr. Det visar sig också, även om Miller länge för Havens bakom ljuset, att han faktiskt har snott det här batteriet och är på flykt från CIA.

CIA har vid det här laget förstått, att Havens inte är någon kumpan till Miller och berättar hur det förhåller sig för henne, och när han efter en våldsam strid besegras och förs till sjukhus, skickas hon hem.

Men strax därefter kommer en för oss välbekant kvinna i sjuksköterskedräkt in till patienten och skjutsar i väg honom i hans rullsäng. Och sen förstår man att de här båda ger sig i väg på en mycket lång resa utomlands, förhoppningsvis utom räckhåll för CIA. Så åtminstone upplösningen är lite fräck, igen.

Socialdemokratiet knapp tvåa i Danmark – men fortfarande långt efter det stora borgerliga partiet

22 april 2014 16:42 | Politik | Inga kommentarer

Borgerliga Venstre ligger kvar på sin mycket höga nivå – har till och med ökat något – i Voxmeters mätning den 20 april. Partiet noterar ett stöd på 28,7 procent (27,6 procent i Berlingske barometers sammanvägning av olika mätningar), alltså över valresultatet 2011, 27,7 procent.

Också i den här mätningen ligger Socialdemokratiet tvåa med 19,4 procent (19,1 i Berlingskes sammanvägning). Men det är fortfarfande långt under valresultatet från 2011, 26,7 procent.

Trea ligger då populistiska Dansk Folkeparti med 18,2 procent (19,5 i Berlingskes sammanvägning). Att märka är att partiet i valet 2011 bara fick 12,3 procent.

Vänsterliberala Radikale Venstre, som regerar tillsammans med Socialdemokratiet, stöds i den aktuella mätningen av 8,4 procent (8,7 procent i Berlingskes sammanvägning). I valet 2011 fick partiet stöd av 9,5 procent.

Det från denna koalition avhoppade Socialistisk Folkeparti är nu uppe i 5,2 procent (4,7 procent i Berlingskes sammanvägning). Fortfarande alltså en bit kvar till resultatet i 2011 års val, 9,2 procent.

Det parti som har norpat många av SFs röster, den röd-gröna och feministiska Enhedslisten, ligger ändå kvar på en hög nivå, 11,1 procent (11,0 i Berlingskes sammanvägning). Det här är en stor uppgång jämfört med valresultatet 2011, 6,7 procent.

Liberal Alliance hamnar i den här mätningen på 5,1 procent (5,0 i Berlingskes sammanvägning). Detta resultat är ungefär lika med stödet i 2011 års val, 5,0 procent.

Och Konservative får i den här mätningen stöd av 3,1 procent (4,0 procent i Berlingskes sammanvägning). Det är ett sämre stöd än partiet fick i sitt usla val 2011, 4,9 procent.

Vapaavuori ställer upp i ordförandevalet i Samlingspartiet

22 april 2014 13:23 | Politik | Inga kommentarer

Nyligen medddelade ordföranden i Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), till lika statsministern i Finland, Jyrki Katainen, att han ämnar avgå.

Nu har en av de ledande samlingspartisterna, näringsminister Jan Vapaavuori (född 1965), meddelat, att han kandiderar till ordförandeposten (och därmed indirekt till posten som statsminister).

I den opinionsundersökning Taloustutkimus gjorde för kvällstidningen Ilta-Sanomat kom Vapavouori med 27 procent tvåa bland partimedlemmarna, med 20 procent detsamma bland samtliga tillfrågade. Ett större stöd fick utrikeshandelsminister Alexander Stubb med 51 procent bland partimedlemmarna och 37 procent bland samtliga tillfrågade.

En given fråga till en person som vill leda ett politiskt parti är förstås hur valet av honom/henne skulle påverka partiets kurs. På den svarar Vapaavuori i allmänna termer. Samlingspartiet ”tror på människan, individens frihet, tolerans och omsorg om andra”.

Detta sammanfattas i Hufvudstadsbladet på följande uttömmande sätt:

– Man frågar ofta om Samlingspartiet ska ta steget mot en mer konservativ eller liberal riktning. Jag anser att vi ska gå framåt.

Erna Solberg fortsatt mest populär som statsminister i Norge

21 april 2014 12:11 | Politik | Inga kommentarer

Arbeiderpartiet har nu i de norska opinionsmätningarna under lång tid haft ett rejält försprång framför det ledande regeringspartiet Høyre.

Norrmännens entusiasm för Arbeiderpartiets ledare Jens Stoltenberg som statsminister har inte varit lika stor, vilket kanske har bidragit till att få Stoltenberg att i stället ta generalsekreterarskapet i NATO. I en mätning i mars, gjord av Norstat för NRK, föredrog 43,3 procent høyreledaren Erna Solberg som statsminister jämfört med 42,1 procent för Jens Stoltenberg. 14,6 procent var osäkra.

I motsvarande mätning för april har den som pekas ut som ny arbeiderpartiledare, Jonas Gahr Støre, ställts mot Erna Solberg, men – om det nu kan ha att göra med att han helt enkelt inte är lika känd, inte heller prövad i den här rollen – Støre förlorar med ännu större marginal den här popularitetsmätningen. Han får stöd av 39,9 procent, medan Solberg ökar sitt stöd till 44,3 procent. Den här gången är 16,8 procent osäkra.

Socialdemokratiet tävlar om andraplatsen i dansk opinion med populistiska Dansk Folkeparti

20 april 2014 16:58 | Politik | Inga kommentarer

Nej, den som trodde att även Venstre skulle drabbas av Dansk Folkepartis uppgång – något en del danska bedömare trodde apropå den Gallup-mätning från 10 april jag nyligen presenterade – får snabbt sina förutsägelser motsagda i den mätning från Voxmeter den 13 april, som nu har infogats i Berlingskes barometer.

Enligt den ligger Venstre på 28,3 procent, att jämföra med 27,1 procent i Voxmeters sammanvägning av flera olika mätningar och 27,7 procent i valet 2011.

Socialdemokratiet får enligt den här mätningen 19,3 procent och är därmed tvåa. (Berlingskes barometergenomsnitt ger partiet 18,9 procent och tredje plats. Men i 2011 års val fick partiet 26,7 procent.)

Strax därunder, med 18,2 procent, ligger Dansk Folkeparti, vars genomsnitt, 19,9 procent, skulle ge det andra plats. I valet 2011 fick partiet bara 12,3 procent, så det ligger hur som helst mycket bättre till än då.

Socialdemokratiets kvarvarande regeringspartner, Radikale Venstre, ett socialliberalt parti, får i den aktuella mätningen 8,8 procent (9,0 i mätningsgenomsnitt och 9,5 procent i valet 2011.)

Deras nyligen avhoppade regeringspartner Socialistisk Folkeparti får i den här Voxmeter-mätningen stöd av 4,7 procent (4,6 procent i mätningsgenomsnitt – mot hela 9,2 procent i valet 2011.

Den röd-gröna och feministiska Enhedslisten behåller med 11,1 procent (10,9 procent i mätningsgenomsnitt) greppet över vänsterväljarna. Ser man till valresultatet 2011, 6,7 procent, har partiet gjort en rejäl uppgång.

Liberal Alliance landar i den här mätningen med 5,2 procent (4,9 procent i mätningsgenomsnitt) aningen över sitt valresultat 2011, 5,0 procent.

Och Konservative ligger med 3,9 procent under både mätningsgenomsnittet, 4,3 procent, och valresultatet 2011, 4,9 procent.

Drulle en del av bilförsäkringen

20 april 2014 15:12 | Korta meningar | Inga kommentarer

Drulle ingår i vår bilförsäkring”, meddelar Trygg Hansa i en annons på denna sida.

Själv trodde jag, körkortslös som jag är, att man i det längsta borde undvika att sätta en drulle vid ratten.

Estniska påskägg

20 april 2014 15:04 | Barnkultur, Mat & dryck, Ur dagboken | Inga kommentarer

I samråd med gästerna sköt vi på påskaftonens äggmålning till dess att Matti, Karin och lilla Ella hade åkt vidare till Karins föräldrar.

På eftermiddagen gick jag, fastän kroppen jäklas mer och mer, ut på tomten och även utanför den för att hitta växtdelar att användas vid äggmålningen tillsammans med skal från gul lök, det senare huvudingrediensen i den äggmålning jag lärde mig i min barndoms Estland. Jag hade fått flera plastpåsar med lökskal, hopsamlade under löklådan i Konsum av Marina, som för övrigt själv har estnisk mor. Bland det jag hade samlat ihop fanns blad från miniormbunke, som inte färgar men, om man lägger dem närmast äggskalet, ger ett vackert ljusare bladmönser på påskäggen, som lökskalen ger en brunare färg. Liknande effekter kan man få av kronbladen till vårblommor som blåsippor och vitsippor och av till exempel fjädrar till påskris. De senare och bitar av kräppapper i olika färger kan ibland färga av sig, men moderna varianter av det här är mycket mer färgfasta än de motsvarigheter vi använde vid äggkokningen i min barndom.

Varje sådant här ägg måste man göra ett separat litet paket av med hjälp av en liten trasa som sveps om alltsammans och sen viras med sytråd runt om för att hålla ihop – använder sen flera personer samtidigt samma kokgryta, är det ett bra knep att de som gör såna här små äggpaket använder tråd i var sin färg. Birgitta och jag använder oss av var sin stor gammal kastrull, eftersom vi gör i ordning så många ägg: jag sju och Birgitta nio i år. Man kokar upp vattnet i förväg och lägger sen försiktigt ner äggpaketen. Ska den här äggfärgningsmetoden funka, måste äggen sedan få koka i tio minuter eller mer.

I år tog Birgitta – under rinnande kallt vatten – upp sina äggpaket lite tidigare än jag, och det (plus att jag använde mer lökskal) bidrog till att hennes påskägg blev påtagligt mer ljusfärgade än mina. Det senare vekligen inte menat som klander – hennes påskägg blev beundransvärt vackra i år.

För egen del åt jag tre av mina ägg tillsammans med sill till middag i går, ooh sen åt jag ytterligare ett vid frukosten i morse. Jag brukar, när jag äter de här äggen, göra ett så litet hål som möjligt i skalet och sen spara det urätna skalet – de här äggskalen är mycket vackra att ha stående som prydnad i en skål.

Dottern, Kerstin, har lärt sig det här av sin estniska pappa och naturfärgar tillsammans med sina egna barn, Viggo och Klara, varje år påskäggen på estniskt vis.

« Föregående sidaNästa sida »

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^