En liten, liten påskkäring i Öregrund

Matti, Karin och lilla Ella tillbringar första halvan av påskhelgen här hos oss i Öregrund – efter lunch på påskafton fortsätter de till Karins föräldrar. Vi var på Konsum och bunkrade upp inför deras ankomst och inför påskhelgen över huvud taget, och eftersom Birgitta planerade att köpa kryddväxter till sitt växthus, tog hon med både cykelkärra och en väska med hjul. Båda var knökfulla på hemvägen, och dessutom kånkade jag på två fullpackade papperskassar.

Det var min tur att laga middag i dag, och jag satsade på rökt får tillsammans med fetaost, skivad gul lök, colesaw och skivor av tomater. Till det serverade jag osötat vitt bröd (som gick att rosta om man ville) med smör & rapsmargarin plus kryddost. Nyss två år fyllda Ella åt med förtjusning av det här och ropade hela tiden, om och om igen: – Mer kyckling!

När man är två, är det kanske inte så lätt att skilja på fårskank och kycklingklubba, men ner gick det. Lilla Ella är över huvud taget en matglad och mer allmänt glad tjej, något som man får vara glad över. Sist vi träffades, på hennes och kusin Klaras gemensamma födelsedagsfirande hemma hos oss i Uppsala, var hon aningen avvaktande. Men nu när hon på nytt träffar farfar och farmor, känner hon sig hemma mycket fortare, fastän det är i en ny miljö. Fast det är nog också lättare för henne när vi inte är så många.

Före middagen hinner vi gå ut en stund på tomten, där hon genast briljerar genom att peka och säga ”scilla”. Hon får titta in i mormors växthus och redskapsboden, ur vilken vi plockar fram småbarnsgungan och ytterligare sandlådeleksaker – hon har med sig en binge också, födelsedagspresenter från farmor. I brist på sandlåda får hon gräva i en av mormors ännu inte vårfärdiggjorda land.

Nu i början av kvällen har hon upptäckt förrådet av barnböcker i Viggos, förr pappa Mattis rum. Hon gillar att bli läst för, och här finns flera böcker som är som gjorda för henne. Behöver jag tala om, att den här tvååringen pratar som en fors och i flerordsmeningar?

Med förtjusning tar hon i besittning olika saker som finns här. Hon går omkring och bär på ett färggrant påskkort från farfar och propsar själv att få sitta och äta i den barnstol vi har i köket. Och så blir hon jätteförtjust i en korgstol i småbarnsstorlek vi har på glasverandan. Där sitter hon bredvid farfar, men också mamma och pappa ska komma med stolar och sitta på andra sidan om henne.

Sen blir den där lilla korgstolen del av en jätterolig lek: Bärande på den smyger hon på farfar och andra stora, och när vi sen inte lägger märke till henne förrän hon är alldeles bakom ryggen på oss, utbrister hon i jätteglada skratt.

Jag fick faktiskt en godnattkram också.