Namnlösa

24 februari 2008 12:16 | Prosa & lyrik | Kommentering avstängd

Gunnar Ekelöf kritiserade ”de folkhemske” men var en mycket flitig medarbetare både i Folket i Bild och i fackförbundspressen. Det här exemplet är hämtat ur FiB nummer 28 1959:

Namnlösa

Uppgångna i arvsmassan
levande i oss
några namngivna
otaliga namnlösa!

Deras ouppfyllda lyckokrav
är över våra huvuden som kol.
Också deras liv lever vi
deras arv kräver vi
för deras skull är det
som några av oss vill stå upp ur namnlösheten.

Gengångare!
En plåga är ert liv i mig
av vankelmod och ovisshet:
På varje blad en maski, en mätarlarv
i tomma luften trevande efter fäste
krävande av det tomma:
Ge mig ett namn!

Höst i Roslagen

24 februari 2008 11:33 | Prosa & lyrik | Kommentering avstängd

I Folket i Bild nummer 43 1937 finns en dikt av Emil Hagström med det Roslagen som miljö, där den sollefteåfödde skalden skulle komma att rota sig:

Höst i Roslagen

Vinden blåser vart den vill
– jag reste och du blev kvar
där Roslagens vårar och löften gro
i väntan på mognad och svar.
Hör, bränningen slår som en klocka
tungt, tungt då kvällen står röd,
en visa som vaknar och vandrar
mot en höst som vi kalla för död.

Dagen är kort och natten står
helt nära vad stunden gav.
Hör, bränningen utanför väggen slår
tungt, tungt över visa och grav.
Och hösten, som röd över Roslagen går,
den värker och blöder med många sår
och den kommer med jord över skymmande år
då vintern är nära.

Mahagonnysång

24 februari 2008 11:22 | Musik, Politik, Prosa & lyrik | 1 kommentar

I Folket i Bild nummer 43 1937 hittar jag något som jag gärna vill vidarebefordra till mina läsare, en översättning till svenska av Bertolt Brechts ”Mahagonnysång”, gjord av Johannes Edfelt.

Edfelt, som för övrigt senare, 1969, blev ledamot av Svenska akademien, medarbetade relativt regelbundet med egna dikter i gamla Folket i Bild. Så här skrev han själv om den aktuella översättningen:

”’Mahagonnysånger’ kallar den tyske diktaren Bert Brecht en samling schlagermelodier erinrande dikter, skrivna i anslutning till ett satiriskt skådespel, Mahagonny, vari skildras, vad Paule Ackermann, en timmerhuggare från Alaska, och hans kamrater uppleva i den stad, som givit dramat dess titel. De förlustelser, som eftersträvas, äro just inte av himmelsk natur. Pjäsens tendens är tydlig nog. Den värld som skildras behärskas helt av Mammon. Endast för dem som ha pengar, öppna sig ’paradisen’. Penningen är det absoluta värdet: den betyder i den värld som skildras långt mer än heder och ära, rättvisa och moral. När till sist Paule Ackermann, dragen inför rätta och erbjuden att köpa sig fri med mutor, avrättas, sker det av ’brist på pengar – vilket är den största förbrytelsen som tänkas kan på jorden’.”

Mahagonnysång

Av Bert Brecht

Upp till Mahagonny!
Luften är frisk och sval.
Där vankas det häst- och kvinnokött,
whisky, poker och bal.

Vackra, gröna Mahagonnymåne,
lys du oss!
Ty idag vi alla ha
under skjortan sedlar, ja
du skall skratta åt oss med din
stora dumma mun!

Upp till Mahagonny!
Hör östanvindens ton.
Där finns det utmärkt sillsallat
och ingen direktion.

Vackra, gröna Mahagonnymåne,
lys du oss!
Ty idag vi alla ha
under skjortan sedlar, ja
du skall skratta åt oss med din
stora dumma mun!

Upp till Mahagonny!
Nu kastar skeppet loss.
Där får vi bot för krämporna,
som svårt ha plågat oss.

Vackra, gröna Mahagonnymåne,
lys du oss!
Ty idag vi alla ha
under skjortan sedlar, ja
du skall skratta åt oss med din
stora dumma mun!

Tolkning till svenska av Johannes Edfelt

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^