Sŀawomir Mrożek: Elefanten och Beska humoresker

24 oktober 2006 22:16 | Politik, Prosa & lyrik | 2 kommentarer

Sŀawomir Mrożek, född 1929 i Polen, studerade arkitektur, konsthistoria och orientalisk filologi i Kraków. Han debuterade 1954 med novellsamlingen ”Sŀon”, ”Elefanten” (svensk översättning av Mira Teeman, Bonniers, 1964). Med den blev han en erkänd satiriker.

Den börjar med ”Ur mörkret”, en polsk lägesbeskrivning som visar, vilka svårigheter de förment rationalistiska kommunisterna måste ha ställts inför i det vidsträckta och till stora delar lantliga Polen. Beskrivningen saknar nog inte heller i dag helt relevans:

”Ge oss ett råd, kamrater, vi ligger så ensamma långt ute på landet och omkring oss bara verst efter verst och gravar.

En skogvaktare berättade för mig att vid fullmåne rullar huvuden utan kroppar omkring och jagar varandra på stigar och hyggen, knackar sig i de kalla pannorna och snurrar som om de ville någon stans, och när gryningen kommer försvinner allting och bara granarna susar men jag går inte ut för nånting i världen, inte ens för det största behovet.

Och så är det med allting. Ni säger oss: Europa. Och här hinner vi knappt sätta mjölken för att surna, förrän puckelryggiga dvärgar kommer någonstans ifrån och pissar i våra kärl.”

Och så där är det i novell efter novell. I berättelsen ”Vår i Polen” flyger statstjänstemännen ut genom fönstren och svävar fritt upp mot vårhimlen. I titelnovellen ”Elefanten” sparar direktören för den zoologiska trädgården de polska gruv- och hyttarbetarnas pengar genom att låta tillverka och blåsa upp en gummielefant – med påföljden att eleverna från ortens skola, när den uppblåsta elefanten stiger till väders, tappar tilltron inte bara till undervisningen om elefanter utan till det allra mesta: efter denna upplevelse blev de ”efter i sina studier och förvandlades till ligister. Det sägs, att de dricker vodka och slår ut fönsterrutor. På elefanter tror de inte alls.”

I en annan novell tas fadern till barn som gör en snögubbe i upptuktelse av ordföranden i Folkrådet. Barnen har satt tre snöbollar på varandra. ”De vill antyda, att i den kommunala andelsföreningen sitter en tjuv på en annan. Men det är förtal.” (Snögubbe lär för övrigt heta ”baŀwan” på polska, vilket också betyder ”dumbom”.)

En höjdare om det kommunistiska Polen – ”varje klass har sin kälkborgerlighet, som Stanisŀaw Jerzy Lec säger – är novellen ”Namnsdagsfesten”.

Berättaren är på sin första visit hos advokaten och hans hustru; deras hem, med stor ljuskrona, skiljer sig i de flesta avseenden inte från borgerlighetens boningar, vare sig dessa nu återfinns i det kommunistiska Polen eller i det mer officiellt borgerliga Väst. Under en palm ser han plötsligt ett slags bur, en inhägnad hage med en instängd man. Ingen tar notis om den inspärrade; han sitter och broderar. Ingen förklarar heller något.

På lördag återvänder berättaren, nu med present eftersom det är advokatens namnsdag, vilket bland annat firas av ortens milis med fyrverkeri ovanför Stadens Folkråd. Supén är superb, och sorlet stiger. Plötsligt hör berättaren mannen i hagen börja sjunga ”Volga, Volga” till balalajka. Den instängde fortsätter med ”Framåt, frihetens soldater” och ”Traktorförarens sång”.

”Vet ni inte vem det är? frågade den skrattande värden, som tydligen först nu lade märke till mitt intresse. Det är min hustrus idé. Hon ville inte ha vare sig en kanariefågel eller någonting annat i den stilen i salongen, för hon påstod att det var banalt. Så jag skaffade fram en levande radikal. Var inte rädd, han är alldeles tam.”

Värden förklarar, att radikalen får gå ut och springa lite på revolutionens årsdag. Men blir han för vild och börjar sjunga ”Till barrikaderna, arbetets folk…” – är det möjligen ”Internationalen”? – kan man hänga en filt över honom, och då blir han tyst.

Senare har Mrożek blivit känd som författare av teaterpjäser, till exempel ”Tango”, ”Ambassadör” och ”En sommardag”. Men han har också återvänt till att skriva humoresker: en samling, ”Beska humoresker”, översattes till svenska av Martin von Zweigbergk och gavs ut av Brombergs 1984. De här novellerna är med två undantag skrivna 1981-1983.

Det är nöjsamt att återuppliva bekantskapen med Mrożek, men hans humoresker har blivit mer allmänna, kanske på grund av att han sedan 1963 har bott utomlands, sen 1968 i Paris. Två av novellerna – ”Mönstringen” och ”Våren till mötes” – är dock skrivna så tidigt som 1957, men de kunde naturligtvis av censurskäl inte publiceras i Polen.

Det senare framgår med all önskvärd tydlighet av innehållet i ”Mönstringen”. I den mönstrar en rekryt, som har en tät tatuering över precis hela kroppen. Den föreställer, till de mönstringsansvariga befälens häpna förtjusning, hela produktions- och samhällslivet: industri, vetenskap, lantbruk, sunda fritidsaktiviteter.

”- Nå, men har ni något där bak också? frågade kaptenen när han kom att tänka på att de ju kunde få se åtminstone lika mycket som på framsidan.

– Ja visst, svarade ynglingen och vände lydigt bakdelen mot nämnden.

Då for de närvarande plötsligt upp och ställde sig skyndsamt bestört i givakt, och med blicken genast uppfylld av känslor av vederbörlig hängivenhet och vördnad gjorde de honnör under tystnad.”

Också några andra noveller har som miljö det kommunistiska Polen.

Så här börjar ”Apan och generalen”:

”Vår general är känd ute i världen, också bland gula och svarta folk, som trots sina besynnerliga kroppsfärger tänker rätt och progessivt och därför hör till våra broderfolk. Vi tycker mycket om dem och skickar dem olika gåvor, och de ger oss gengåvor. Nu senast till exempel, när vi skickade dem ett sockerbruk och en fullständig uppsättning maskiner för den kemiska industrin, så sände de oss en apa.”

Och så här börjar ”En angivelse”:

”Till Ärade Herr Chefen för Hemliga Polisen.

Härmed anger jag vördsamt min granne för statsfientlig blindhet.

Det heter att han håller på att bli blind för att han mister synen, men jag vet bättre, för jag har samtalat med honom i trappan ibland, och en gång pratade han bredvid mun.

Så här sa han:

– Jag vill inte se på era trynen längre.”

Barn- och ungdomsklassiker

24 oktober 2006 16:35 | Barnkultur | 2 kommentarer

På ordfestivalen i Östhammar fanns ett bokbord, där man kunde köpa böcker för en spottstyver. Jag köpte ett exemplar av Edith Nesbits ”Snällvillarna”, som 1981 utgavs i AWE/Gebers serie SAGAs berömda böcker. Av Nesbit äger jag tidigare ”Huset Ardens gåta” (Klassikerförlaget, 1998); av henne har jag också läst till exempel ”Den underbara trädgården”.

De här böckerna är exempel på den enorma, fullständigt fantastiska skatt av barn och ungdomsklassiker, som numera förvaltas av det KF-ägda Rabén & Sjögren. Flera av de i KF-koncernen ingående förlagen har mycket riktigt haft egna serier av barn- och ungdomsklassiker. Barnbiblioteket SAGA är min generation (och flera andra) uppvuxna med. AWE/Gebers har följt upp med SAGAs berömda böcker. Norstedts har haft pocketutgivning av äventyrsklassiker, som har slukats av generationer uppväxande. Tiden hade en fin serie ungdomsklassiker. Rabén & Sjögren har i sin backlist en skattkammare av sådant som i dag måste betraktas som barn- och ungdomsklassiker. Rabén & Sjögren köpte också Niloé, som sen uppgick i Klassikerförlaget.

Av allt detta återstår i dag en rännil, benämnd Rabén & Sjögrens klassiker. Namnet spelar naturligtvis ingen roll, men varför ingår bara några ynkliga titlar av allt det som KF-förlagen har gett ut i genren i den här serien? Det är som om man vore rädd för klassikerstämpeln: Vid den senaste utgivningen av L M (Lucy Maud) Montgomerys ”Anne på Grönkulla” ingick böckerna inte längre i klassikerserien utan i Rabén & Sjögrens ordinarie utgivning.

Och när klassiker numera utges, är det för det mesta i starkt förkortad, bearbetad och moderniserad form. Jobbet – à la gamla barnbiblioteket SAGA – görs utmärkt av Maj Bylock. Men man önskar, att barn- och ungdomsklassikerna utgavs också i större format, för all del språkligt moderniserade och i somliga fall kanske också förkortade, alltså för mer läsvana barn och ungdomar (och vuxna som är funtade som jag).

Det finns titlar att ta av. Jag har under en längre tid förtecknat lämpliga böcker, som finns i KF-förlagens gömmor, och jag gör här en första redovisning. (Jag för sedan över texten till Kulturspegeln och fyller där på den med ytterligare titlar, när jag har tid och hittar återpubliceringsvärda saker.)

SAGAs berömda böcker

I serien SAGAs berömda böcker ingick:
Fredrick Marryat: ”Den flygande holländaren”
”Münchausens underbara äventyr”
Edith Nesbit: ”Den underbara trädgården”
Edith Nesbit: ”Dickie Harding”
Edith Nesbit: ”Snällvillarna”
Walter Scott: ”Ivanhoe”
Robert Louis Stevenson: ”Dr Jekyll och Mr Hyde”
Robert Louis Stevenson: ”Skattkammarön”
Jonathan Swift: ”Gullivers underbara resor”
”Tusen och en natt”
Mark Twain: ”Huckleberry Finns äventyr”
Mark Twain: ”Tom Sawyer”
Jules Verne: ”Den hemlighetsfulla ön”
Jules Verne: ”En världsomsegling under havet”
Jules Verne: ”Jorden runt på 80 dagar”
Jules Verne: ”Tsarens kurir”

Norstedts populära klassiker

Vid mitten av 1990-talet utgavs pocketserien Populära klassiker, som bland annat baserades på titlar ur Sagas berömda böcker. Till det yttre såg böckerna ganska påvra ut, men de hade förtjänsten att innehålla originalillustrationer. Samtliga titlar är av det slaget, att de är närmast obligatoriska i en klassikerserie för barn och ungdomar.

Fridtjuv Berg (red): ”Svenska folksagor”
Daniel Defoe: ”Robinson Kruse”
Charles Dickens: ”Oliver Twist”
Alexandre Dumas d ä: ”De tre musketörerna”
Alexander Dumas d ä: ”Greven av Monte Christo”
Jack London: ”Skriet från vildmarken”
Walter Scott: ”Ivanhoe”
Robert Louis Stevenson: ”Skattkammarön”
Jonathan Swift: ”Gullivers underbara resor”
Mark Twain (Samuel Clemens): ”Huckleberry Finns äventyr”
Mark Twain (Samuel Clemens): ”Tom Sawyer”
Jules Verne: ”Den hemlighetsfulla ön”
Jules Verne: ”En världsomsegling under havet”
Jules Verne: ”Jorden runt på 80 dagar”

Norstedts

Ur Norstedts originalutgivning borde följande böcker vara självklara också i en klassikerserie för ungdom:

Frans G Bengtsson: ”Röde Orm – sjöfarare i Västerled” (i original 1941; den upplaga jag har är Vingförlagets från 1954 – Vingförlaget var ett samarbete mellan KFs förlag, Norstedts och LT)
Frans G Bengtsson: ”Röde Orm – hemma och i Österled” (i original 1945; den upplaga jag har är Vingförlagets från 1953)
Alexandre Dumas d ä: ”De tre musketörerna 1-4”, Norstedts, 1927 – det är viktigt, att det blir hela serien.
Charles Perrault: ”Gåsmors sagor” (översatt av Hjalmar Gullberg), 1955
J R R Tolkien: ”Ringarnas herre” I-III

AWE/Gebers

Även AWE/Gebers utgivning rymmer titlar, som skulle platsa fint också i serie ungdomsklassiker.

Arthur Conan Doyle: ”Baskervilles hund”, i pocket 1977
Arthur Conan Doyle: ”De fyras tecken”, i pocket 1977
Arthur Conan Doyle: ”Den döende detektiven”, i pocket 1987 (tidigare under titeln ”Djävulsfotroten”, 1979)
Arthur Conan Doyle: ”Den krympande mannen”, i pocket 1979
Arthur Conan Doyle: ”Det spräckliga bandet och andra berättelser”, i pocket 1977
Arthur Conan Doyle: ”Det tomma huset och andra berättelser”, i pocket 1978
Arthur Conan Doyle: ”Djävulsfotroten och andra berättelser”, i pocket 1979 (ny upplaga 1987 under titeln ”Den döende detektiven”)
Arthur Conan Doyle: ”En studie i rött”, i pocket 1977
Arthur Conan Doyle: ”Fasans dal”, i pocket 1977
Arthur Conan Doyle: ”Silverbläsen och andra berättelser”, i pocket 1977
Alexandre Dumas d ä: ”Greven av Monte Christo”
Eva Hedén: ”Grekiska sagor”, Almqvist & Wiksell, 1956 – återberättade grekiska sagor
Jules Verne:”Hector Servadacs resor i rymden”, AWE/Gebers 1965

Tidens ungdomsklassiker

I Tidens ungdomsklassiker gavs en rad av dåtidens bästa tecknare illustrerade böcker ut:

Hans Christian Andersen: ”Sagor I”, 1965
Hans Christian Andersen: ”Sagor II”, 1965
Daniel Defoe: ”Robinson Crusoe”, 1965
Kenneth Grahame: ”Det susar i säven”, 1963
”Münchausens äventyr”
Robert Louis Stevenson: ”Skattkammarön”, 1967
Jonathan Swift: ”Gullivers resor”, 1964
”Tusen och en natt” I-VI
Mark Twain (Samuel Clemens): ”Huckelberry Finn”, 1968
Mark Twain (Samuel Clemens): ”Tom Sawyers äventyr”, 1965
Jules Verne: ”Jorden runt på 80 dagar”, 1964
Jules Verne: ”Tsarens kurir”, 1966

Tidens ordinarie barn- och ungdomsutgivning

rymmer många böcker, som borde återutges under klassikeretikett:

Roald Dahl: ”James och jättepersikan” (De flesta av Roald Dahls böcker är moderna klassiker; den ovan nämnda är den enda jag har i min egen bokhylla)
Thomas Funck: ”Kalle Stropp och Grodan Boll”, 1956 (med illustrationer av Einar Norelius)
Ole Lund Kirkegaards samtliga böcker platsar i en klassikerserie
J K Rowling: ”Harry Potter och den flammande bägaren”, 2002
J K Rowling: ”Harry Potter och de vises sten”, 1999
J K Rowling: ”Harry Potter och Fenixorden”, 2004
J K Rowling: ”Harry Potter och fången från azkaban”, 2001
J K Rowling: ”Harry Potter och halvblodsprinsen”, 2005
J K Rowling: ”Harry Potter och hemligheternas kammare”, 2000
Lisa Tetzner: ”Barnen i 67an” (rymmer ”Paul och Erwin”, ”Fotbollen” och ”Vi i 67an”), 1982
Lisa Tetzner: ”Resan till Ostende”
Lisa Tetzner: ”Erwin i Lappland”
Lisa Tetzner: ”Skepp utan hamn”
Lisa Tetzner: ”De skeppsbrutnas ö”
Lisa Tetzner: ”Är Paul skyldig?”
Lisa Tetzner: ”Miriam i Amerika”
Lisa Tetzner: ”Erwins återkomst”
Lisa Tetzner: ”Vi håller ihop”
Lisa Tetzner: ”Vad Sam viskade”
Lisa Tetzner: ”Sam och Agaleia”

Folket i Bilds ungdomsböcker

kan representeras av
Harry Kullman: ”Buffalo Bill”, 1953
Erich Kästner: ”Emil och detektiverna”

Klassikerförlaget + Klassikerförlaget Niloé + Niloé

Klassikerförlaget fanns från 1990 som ett dotterföretag till Rabén & Sjögren. I detta införlivades Niloé, grundat 1953 men 1990 sålt till Rabén & Sjögren som stomme i det blivande Klassikerförlaget.

Klassikerförlaget samlade under någon tid inom sig det uppköpta renodlade klassikerförlaget Niloé samt klassikerserierserierna inom de förlag, som ingick i KF-gruppen: Tiden (Tidens klassiker och Tidens ungdomsklassiker), SAGAs berömda böcker, Libers (senare Norstedts) ungdomsklassiker med flera. Det blev en intressant blandning: böcker av de stora klassiska skönlitterära författarna, äventyrs- och skräckklassiker, humor, kuriosa, sagor och sägner, barn- och ungdomsklassiker – jag har här bara tagit med barn- och ungdomsklassikerna. Det gamla förlaget Niloé hade band med en ganska gräslig (oestetiskt prålig) formgivning. Under en mellanperiod hette förlaget Klassikerförlaget Niloé. Sen förkortades förlagsnamnet till bara Klassikerförlaget. Klassikerförlagets utgåvor var en vackert formgiven laminatserie med ett mycket prisvärt urval titlar. I stället för att fortsätta detta arbete, också med en mer extensiv utgivning av vuxenklassiker, upphörde man senare med detta och förde över en del av titlarna i serien för barn och ungdom till Rabén & Sjögren. R & S har alltså inte ens orkat ge ut alla de i Klassikerförlagets serie utgivna titlarna i sitt namn. Expansionen har i huvudsak skett på 0mrådet ”Äventyrsklassiker”, klassiker starkt förkortade och bearbetade av Maj Bylock. Det senare kan ju vara ett vällovligt knep att få unga och läsovana att ta till sig klassikervärlden, men någon ersättning för ”the real thing” är det ju inte, detta sagt med full kunskap om att många av titlarna i Niloés/Klassikerförlagets utgivning också var (mindre) förkortade.

Eftersom många titlar har vandrat mellan Niloé, Klassikerförlaget Niloé och Klassikerförlaget, har jag här buntat ihop den barn- och ungdomsklassikerutgivning (i vid mening), som har skett under ovan nämnda, tre skilda förlagsnamn.

”Aladdin och den underbara lampan”
Louisa May Alcott: ”Unga kvinnor”
Roald Amundsen: ”Nordvästpassagen”
Roald Amundsen: ”Sydpolen”
Hans Christian Andersen: ”H C Andersens sagor”
S A Andrée: ”Med Örnen mot polen”
Per-Christian Asbjørnsen och Jørgen Moe (red): ”Norska folksagor”
Harrie Beecher Stowe: ”Onkel Toms stuga”
G A Bürger: ”Münchhausens äventyr”
Lewis Carroll: ”Alice i Underlandet” och ”Alice i Spegellandet” med originalillustrationer av John Tenniel
William F Cody: ”Buffalo Bill”
Carlo Collodi: ”Pinocchio”
James Cook: ”Kapten Cooks upptäcktsresor”
James Fenimore Cooper: ”Den siste mohikanen”
James Fenimore Cooper: ”Stigfinnaren”
Caspar Correa: ”Vasco da Gamas resor”
Henry M Dana: ”Två år för om masten”
Daniel Defoe: ”Robinson Crusoe”, 1999
Charles Dickens: ”David Copperfield”
Charles Dickens: ”Oliver Twist”, 1998
Arthur Conan Doyle: ”Baskervilles hund”
Arthur Conan Doyle: ”De fyras tecken”
Arthur Conan Doyle: ”En studie i rött”
Arthur Conan Doyle: ”Sherlock Holmes bragder”
Arthur Conan Doyle: ”Sherlock Holmes återkomst”
Arthur Conan Doyle: ”Sherlock Holmes äventyr”
Alexandre Dumas d ä: ”De tre musketörerna”
Alexandre Dumas d ä: ”Greven av Monte Christo I-II”, 1998
Alexandre Dumas d ä: ”Myladys son I-II”
Laura Fitinghoff: ”Barnen från Frostmofjället”
”Fornnordiska sagor”
Kenneth Grahame: ”Det susar i säven”, 1995
Jakob och Wilhelm Grimm: ”Bröderna Grimms bästa sagor”, 1995, 1998
Peter Hallberg (red): ”De sammansvurnas saga och andra fornnordiska äventyr”, 1993
Frances Hodgson Burnett: ”En liten prinsessa”
Frances Hodgson Burnett: ”Lille Lorden”
Anthony Hope: ”Fången på Zenda”
”Indiska sagor”
Laura Ingalls Wilder: ”Huset vid Plommonån”
Laura Ingalls Wilder: ”Lilla huset i Stora skogen”
Laura Ingalls Wilder: ”Lilla huset på prärien”
Laura Ingalls Wilder: ”Vid Silversjöns strand”
Washington Irving: ”Columbus”
”Kinesiska sagor”
Rudyard Kipling: ”Djungelboken”, 1994
Rudyard Kipling: ”Andra djungelboken”
Rudyard Kipling: ”Havets hjältar”
Eric Linklater: ”Det blåser på månen”
David Livingstone: ”Reseberättelser I-II”
Jack London: ”Skriet från vildmarken”, 1993
Jack London: ”Varghunden”
Pierre Loti: ”Islandsfiskare”
Frederick Marryat: ”Barnen i skogen”
Frederick Marryat: ”Flygande holländaren”
Herman Melville: ”Moby Dick”
Lucy Maud Montgomery: ”Anne på egen hand”
Lucy Maud Montgomery: ”Anne på Grönkulla”
Lucy Maud Montgomery: ”Drömmens uppfyllelese”
Lucy Maud Montgomery: ”Vår vän Anne”
Nordlander (red): ”Rida, rida ranka”
Hieronymus Karl Friedrich von Münchhausen: ”Münchhausens äventyr” (med illustrationer av Gustave Doré
”Marco Polos resor”
Fritiof Nansen: ”Fram över polarhavet”
Fritiof Nansen: ”På skidor över Nordpolen”
A E Nordenskiöld: ”Nordostpassagen”
Nordlander (red): ”Rida, rida ranka”
Eva Nordlinder (red): ”Hundra år av sagor”, 1999 – barnbiblioteket Saga 100 år
Åke Ohlmarks (red): ”Vikingahistorier”, 1995
Marco Polo: ”Marco Polos resor”
Howard Pyle: ”Kung Arthur och hans riddare”
Howard Pyle: ”Riddarna av Runda bordet”
Howard Pyle: ”Robin Hood”
Johan Ludvig Runeberg: ”Fänrik Ståls sägner”
Viktor Rydberg: ”Singoalla”
”Sagor från hela världen”
Eero Salmelainen (red): ”Finska folksagor”, 1993
Walter Scott: ”Ivanhoe”
Walter Scott: ”Rickard Lejonhjärta”
Anna Sewell: ”Black Beauty”
Mary Shelley: ”Frankenstein”
Henry Stanley: ”Hur jag fann Livingstone”
Robert Louis Stevenson: ”Dr Jekyll och Mr Hyde”
Robert Louis Stevenson: ”Den svarta pilen”
Robert Louis Stevenson: ”Kidnappad”, 1991
Robert Louis Stevenson: ”Skattkammarön”
Robert Louis Stevenson: ”Vrakplundrarna”
”Svenska folksagor”
”Svenska folksägner”
Sven-Christer Swahn (red): ”Spökhistorier i mästarklass”, 1994 – bland mästarna finns Samuel T Coleridge, E T A Hoffman, Edgar Allan Poe, Nikolaj Gogol, Thomas Hardy, Bram Stoker, Guy de Maupassant, Robert Louis Stevenson, Selma Lagerlöf, Rudyard Kipling, Albert Engström, Robert Frost, Karen Blixen, Dan Andersson och Margery Allingham
Jonathan Swift: ”Gullivers resor”
Zacharias Topelius: ”Fältskärns berättelser”, 1978
”Tusen och en natt”
Mark Twain (Samuel Clemens): ”En yankee vid kung Arthurs hov”
Mark Twain (Samuel Clemens): ”Huckleberry Finns äventyr”, 1993
Mark Twain (Samuel Clemens): ”Tom Sawyers äventyr”, 1992
Jules Verne: ”Begums 500 miljoner”
Jules Verne: ”Den hemlighetsfulla ön”
Jules Verne: ”En världsomsegling under havet”
Jules Verne: ”Från jorden till månen”
Jules Verne; ”Fyrahundra mil på Amazonfloden”
Jules Verne: ”Fyrtornet vid världens ände”
Jules Verne: ”Jorden runt på 80 dagar”
Jules Verne: ”Kapten Grants barn”
Jules Verne: ”Kapten Hetteras resa till Nordpolen”
Jules Verne: ”Mattias Sandorf”
Jules Verne: ”Till jordens medelpunkt”
Jules Verne: ”Tsarens kurir”
Jean Webster: ”Pappa Långben”
Stefan Zweig: ”Magellans världsomsegling”

Som synes innehåller den här serien en rad böcker om och av upptäcktsresande och även mer eller mindre klassiska äventyrsböcker. En del av det här fordrar nog introducerande och förklarande texter, om det ska återutges.

Rabén & Sjögren

I Rabén & Sjögrens ordinarie utgivning finns både äldre och nyare barn- och ungdomsböcker med klassikerstatus:

Gunilla Bergström: en stor bok om Alfons
Jean de Brunhoff: en samlingsvolym med Babarböckerna
Cecil Bødker: böckerna om Silas
Jostein Gaarder: ”Sofies värld”
Lennart Hellsing: ”Krakel Spektakel-boken”
Åke Holmberg: Böckerna om Ture Sventon
Harry Kullman: ”Den amerikanske fången”
Harry Kullman: ”Den tomma staden”
Harry Kullman: ”Den spanska värjan”
Harry Kullman: ”Den svarta flicken”
Harry Kullman: ”De rödas uppror”
Harry Kullman: ”Gårdarnas krig”
Harry Kullman: ”Hemlig resa”
Harry Kullman: ”Med hemlig order”
Åke Holmberg: ”Skuggornas hus”
Harry Kullman: ”Stridshästen”
Erich Kästner: ”Emil och detektiverna”
Astrid Lindgren – en rad samlingsböcker bör utges i en klassikerserie: Samlade sagor, allt om Pippi Långstrump, Emil i Lönnerberga, Karlsson på taket, Lotta på Bråkmakargatan, Barnen i Bullerbyn, Madicken, Kalle Blomkvist, Saltkråkan, Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter…
Barbro Lindgrens och Eva Erikssons bilderböcker om Max skulle kunna fylla en enda stor bok i en klassikerserie
Elsa Olenius (red): ”Sagans skepp”
Alf Prøysen: böckerna om Teskedsgumman i en volym
H A Rey: en samlingsvolym med Nicke Nyfiken
Antoine de Saint-Exupéry: Lille Prinsen
Inger och Lasse Sandberg: samlingsvolymer med Lilla Anna och Lilla spöket Laban
Robert Louis Stevenson: ”Skatten i Franchard” och ”Paviljongen på sandheden”, två kortromaner, illustrerade av Erik Prytz, 1977
J R R Tolkien: ”Bilbo. En hobbits äventyr”, 1971
Edith Unnerstad: böckerna om Pip-Larssons i en volym
Oscar Wilde: Spöket på Canterville och Lord Arthur Saviles brott

Socialistiskt forum

24 oktober 2006 14:53 | Konst & museum, Musik, Politik | Kommentering avstängd

Socialistiskt forum

Lördagen den 18 november 2006
ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm
Fri entré
(program även den 17, 19, 20 och 21 november)

Debatt, samtal, politisk poesi, fet fest på Street på kvällen, musik, bilder, konst, marxism, reformism, Röd-grön allians?, Nystart?, valanalys, Konst som motstånd, Spanska inbördeskriget 70 år!, antirasism, feminism, socialism, analys av högern. 70 arrangemang!

Medverkande:
Susanna Alakoski , Gustav Fridolin, Mona Sahlin, Göran Greider, Maria-Pia Boethius, Johan Ehrenberg, Nisha Besara, Widar Andersson, Katrine Kielos, Stefan Svallfors, Åsa Linderborg, Roland Spånt, Daniel Poohl, Kajsa Grytt, Stefan Carlén, Nalin Pekgul, Mattias Vepsä, Gunilla Palmstierna-Weiss, Daniel Boyacioglu, Magnus Bergh, Camilla A. Lundberg, Stefan Jonsson, Eva Björklund, Asbjørn Wahl, Sven Hugo Persson, Zaida Catalán, Vänsterns Blåsorkester, Diana Mulinari, Francisco J Uriz, Jenny Willner, Roger Mogert, Gabriella Håkansson, Mikael Sylwan, Jörgen Gassilewski, Liv Strömqvist, Christer Themptander, America Vera Zavala, Andreas Malm, Mathias Cederholm, Anne-Marie Lindgren, Magnus Marsdal, Kjell Raotio, Teres Lindberg, Pelle Andersson, Fabian Göranson, Nanna Wikholm, Stefan de Vylder, Elisabeth Brandt-Ygeman, Mikael Börjesson, Anette Schenk, Frances Tuuloskorpi, Frederick Batzler, Shora Esmailian, Karl Ågerup, Eric Sundström, Martin Lindblom, Henrik Nordvall, Anna Ardin, Kaj Nordqvist, Adrienne Sörbom, Per Borg, Heli Karkkainen, Jörgen Hammarin, Olov Östensson, Jens Lundberg, Ann-Margarethe Livh, Jannis Konstantis, Lena Malmberg, Joanna Mossberg, Lennart Erixon, Håkan Blomqvist, Erik Wijk, Mats Wingborg, Josefin Brink, Per Wirtén, Jürgen Schutte, Ingemar Lindberg, Christer Persson, Dror Feiler, Jan Hammarlund, Aron Etzler, Olle Sahlström mfl.

Huvudarrangörer:
ABF Stockholm, LO idédebatt, LO-distriktet i Stockholms län.

Mer info hittar du hos ABF eller på telefon 08-453 41 00.