Melodikrysset nr 41

14 oktober 2006 16:06 | Musik | 2 kommentarer

Dagens melodikryss hade jag vissa svårigheter med, men till slut fick jag ut det.

Varken ”You´re Beautiful” eller James Blunt har jag någonsin hört, heller aldrig Hether Nova eller hennes ”Welcome”. Louis Jordan känner jag i och för sig till, dock inte ”Five Guys Named Moe”. De två sista svaren var faktiskt inte alldeles lätta att hitta ens med Google.

Lättare var det då att i ”Man gråter aldrig på en lördag” identifiera Glenmarks, Erikssons och Strömstedts röster, vilket gav gruppnamnet GES. Jag klarade också Jan Johansen och hans melodifestivallåt ”Se på mig”.

Jag har tidigare bekänt, att jag sällan minns TV-signaturer. Men med hjälp av de ledbokstäver jag så småningom fick, slöt jag mig till att det här rörde sig om den show som görs av David Letterman.

Barn-TV-serie-frågan var då åtskilligt lättare: Bach-signaturen hörde till ”Beppes godnattstund”, och vad Beppe på slutet hade gjort var nattat.

Kryssets filmfrågor var också relativt lätta. Den tecknade film, där Sir Elton John medverkar med ”Circle of Life”, är Walt Disney´s ”Lejonkungen”. Och ”Under the Mango Tree” förekommer i James Bond-filmen ”Dr No”.

Till Eldemans klurigheter hör, att han gärna spelar kända låtar på ”fel” språk” eller i ”fel” rytm. I dag lät han Edmundo Ross spela gamla ”Tea for Two” som cha-cha. När man väl kom på titeln, var det lätt att komma på också det som kan förlänga njutningen: en tehuva.

Mest hemma är jag bland klassikerna; ”Tea for Two” är ett exempel. Till klassikerna räknar jag också både Mozarts ”Eine kleine Nachtmusik” (jag förvirrades först av den ovanliga rytmen, men Birgitta, som annars aldrig deltar i melodikrysslösandet, sa genast det rätta svaret) och Irving Berlins ”Puttin´ on the Ritz”.

Och inte minst Evert Taubes ”Calle Schewens vals”:

I Roslagens famn på den blommande ö,
där vågorna kluckar mot strand,
och vassarna vagga och nyslaget hö,
det doftar emot mig ibland.
Där sitter jag uti bersån på en bänk
och tittar på tärnor och mås,
som störta mot fjärden i glitter och stänk
på jakt efter födan gunås.

Själv blandar jag fredligt mitt kaffe med kron
till angenäm styrka och smak
och lyssnar till dragspelets lockande ton,
som hörs från mitt stugugemak.
Jag är som en pojke, fast farfar jag är,
jo rospiggen spritter i mig!
Det blir bara värre med åren det där
med dans och med jäntornas blig.

Se måsen med löjan i näbb, han fick sitt!
Men jag fick en arm om min hals!
O, eviga ungdom, mitt hjärta är ditt,
spel opp, jag vill dansa en vals.
Det doftar, det sjunger från skog och från sjö,
i natt ska du vara min gäst!
Här dansar Calle Schewen med Roslagens mö
och solen går ned i nordväst.

Då vilar min blommande ö vid min barm,
du dunkelblå, vindstilla fjärd
och juninattsskymningen smyger sig varm
till sovande buskar och träd.
Min älva, du dansar så lyssnande tyst
och tänker, att karlar är troll.
Den skälver, din barnsliga hand, som jag kysst,
och valsen förklingar i moll.

Men hej, alla vänner som gästa min ö,
jag är både nykter och klok.
När morgonen gryr skall jag volma mitt hö
och vittja tvåhundrade krok.
Fördöme dig, skymning, och drag nu din kos.
Det brinner i martallens topp!
Här dansar Calle Schewen
med Roslagens ros,
han dansar tills solen går opp!

Själv är jag tillbaka i Öregrund, beläget i nordligaste Roslagen, igen för några dagar.

***

Om du har hamnat här genom googlande efter svaret på senaste melodikrysset, pröva då med att gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, och bläddra neråt till senaste lördag.