Kongressöppning på skiva

På 1960-, 1970- och 1980-talen uppstod det inom arbetarrörelsen något som man skulle kunna kalla för en särskild kongressöppningskultur. Mycket av det här kom att bandas och också återges på skiva.

Det här är naturligtvis – om man bortser från den mer skivaffärsinriktade utgivningen från salig a disc – i allmänhet inte återutgivningsbart som kommersiella CD, men arbetarrörelsen i dess vidaste mening borde ju utan några vådsamma kostnader kunna göra allt det här tillgängligt igen för intresserade, till exempel genom den reproduktionsteknik som används av Smithsonian Folkways i Washington. Utgivningen kunde ju bli en gren av Arbetarrörelsens arkiv och blbliotek, som med all sannolikhet redan har det mesta av det inspelade material jag här talar om.

Metallindustriarbetareförbundet gav till exempel under en period regelbundet ut LP-skivor med material från sina kongressöppningar. I Aktuellt i politiken (s) nummer 17 1981 (8 oktober) gav jag under sammelrubriken Kampsånger ett då aktuellt exempel. Märk att min bedömning av skivan är kritisk, men det hindrar inte att den skulle passa i en återutgivning av det slag jag föreslår:

Metallkongressen 1981 finns redan dokumenterad på skiva: ”Arbete och gemenskap” (a disc BS 810607). Medverkar i denna solidaritetskavalkad med text, sång och musik vid kongressöppningen gör Göran Fristorp, Carl-Gustaf Lindstedt, Ann Kristin Hedmark, medlemmar ur Radiosymfonikerna under ledning av Sixten Strömvall, Leif Strands kammarkör och Arne Domnérus’ nontett. Trots det imponerande uppbådet har det inte blivit någon riktigt bra platta. Göran Fristorp kommer någon gång snubblande nära det Birger Norman i sina ironiska mellantexter kallar ”smeten som väller ut ur ljudtapeten”. En matta av jazzmusik döljer (snarare än kryddar) de musikaliska rötterna hos både baxnings- och pålarsånger och internationell folkmusik på skivan. Men ett och annat är bra, så ”Gambiansk High Life”. Och Georg Riedels ”Bilder från Norden”, där musiken bara är sig själv.

Brunnsvik i våra röda hjärtan

Brunnsviks folkhögskola var under årtionden en av den svenska arbetarrörelsens hjärtpunkter. Bland rektorer och lärare samt i många årskullar av elever hittar man människor utan vars arbete och vunna insikter svensk arbetarrörelse inte hade blivit vad den åtminstone en gång var.

Vad som sedan kom kunde vara värt en särskild diskussion, men när Hans Haste i början av 1980-talet gav ut en LP med anknytning till skolan, var den fortfarande en legend. I Aktuellt i politiken (s) nummer 17 1981 (8 oktober) skrev jag om den här skivan i en samlad recensionsartikel med titeln Kampsånger:

”Brunnsvik har alltid varit en sjungande skola. Det har varit sång till morgongröten och dagens övriga måltider, sång till vardags och vid samkväm”, skriver Hans Haste på baksidan av LPn ”Brunnsvik” (Pogo-plattan PPLP 111, utgiven i samarbete med Brunnsvikarnas förbund). De unisona sångerna på skivan är bandade live på Brunnsvik. Dessutom sjunger Björn Ehrling. En rad av de mest kända rörelsesångerna finns med: ”Vi bygger landet”, ”Till seger” och ”Oss alla unga”. Och då inte bara kampsångerna utan också annat som är karaktäristiskt för Brunnsviks- och Tidens sångboks-traditionen: Dan Andersson, Erik Axel Karlfeldt och Carl-Michael Bellman. Björn Ehrling har gjort en utmärkt inspelning av ”Gyris Anders gånglåt” (”Si god afton…”). Också Karl-Erik Forslunds ”Brunnsvikssången” är rolig att få på skiva. Däremellan läser Helena Brodin dikter av Forslund, Ragnar Jändel, Harry Blomberg och Stig Sjödin.

Med rötter i Sandviken

I Aktuellt i politiken (s) nummer 17 1981 (8 oktober) gav jag i en översiktsrecension kallad Kampsånger plats åt en LP som speglade det vitala kulturlivet i Sandviken:

Stig Sjödin har skrivit text/dikt till Hans Eklunds final ur ”Symfoni nummer 4”, som uruppfördes vid invigningen av nya Folkets Hus i Sandviken, de båda upphovsmännens hemstad. Musiken innehåller slingor av ”Arbetets söner” och ”Svarta präster”. I Stig Sjödins dikt ”Hjalmar Branting in memoriam” finns ett tänkvärt budskap: ”I de förenklade motsatsparen finns sällan / någon sanning som täcker hela verkligheten. / Du tolkar inte livet med uppror och extas. / De måste paras med analys och kyla.” Sjödin läser själv. Sandvikens orkesterförening med Ulf Sandborg som dirigent spelar. På baksidan av LPn som heter ”Hjalmar Branting in memoriam” (Sandvikens orkesterförening och Sandvikens Folkets Hus-förening, SAND 7 A-B, distribution Folkets Hus, 811 00 Sandviken, telefon 026/27 09 90), kan man höra August Södermans ”Svenskt festspel” och Ludwig van Beethovens ”Symfoni nummer 7, sats 2”.