Svensk militärfars från trettiotalet

4 augusti 2014 18:20 | Film | Inga kommentarer

Anders Henrikssons filmfars ”65, 66 och jag” från 1936 är en svensk bearbetning, gjord av Weyler Hildebrand, av en dansk fars avsedd för scen. I den här svenska filmversionen har svenskheten betonats dels genom miljöerna (Svea Livgarde, Djurgårdsbrunns värdshus, Grand Hôtel, Kastellholmen, Blasieholmen, Hagaparken), dels med hjälp av filmmusiken (”Kungliga Svea Livgardes paradmarsch”, ”Kungliga Södermanlands regementes marsch”, ”I villande skogen jag vallar min hjord”, ”I sommarens soliga dagar” med flera).

I centrum för handlingen står grosshandlare Karl-Alfred Petterson (Thor Modéen), hans fru Lisa (Elsa Petterson) och deras dotter Ellen (Greta Wenneberg) samt även löjtnant Nils Tjäder (Allan Bohlin), som är förtjust i Lisa, vilket hon också är i honom. Men farsan/grosshandlaren tycker inte att en militär är fin nog för hans dotter.

Själv drar sig grosshandlarn inte för att gå på krogen med en ung dam som är anställd av honom, och då händer det en kväll att han, något påverkad av alkoholhaltiga drycker, kör på en lyktstolpe och senare råkar illa ut hos polisen – det är inte första gången han åker fast för rattfylla. Hans advokat konstaterar att det nog är kört den här gången, så grosshandlarn låtsas – för att komma undan sinkabirum – åka utomlands i tjänsteärende.

I själv verket åker han till stranden och badar, men medan han förlustar sig med baddräktsklädda unga damer, stjäl en förrymd soldat på repövning hans kläder och han själv blir tvungen att ta den förrymdes kläder av luffartyp. Alltså blir luffaren gripen och tagen för grosshandlare, vilket renderar honom fängelsestraff för rattfylla, ett straff som grosshandlarns advokat dock lindrar genom att till cellen skicka riktigt läckra måltider. Medan det nya hembiträdet Amalia Jönsson (Katie Rolfsen), anställd av fru Petterson, inte känner igen grosshandlarn när han kommer utstyrd till luffare och häller vatten över honom.

Pettersson hämtas av militärpolis för att återbördas till regementet, där inte heller den av honom avvisade löjtnanten (dotterns friare) låtsas känna igen honom. I stort sett kommer grosshandlarn i sin nya roll som repsoldat ganska lindrigt undan, men han utsätts vid åtminstone ett tillfälle för en manöver med ganska hårda bandage.

Här blir den här filmen en ganska typisk militärfars, ibland mycket överdriven, ibland rolig. Bland hans inkallade kamrater finns den märkliga 65an Petrus Ramlösa (Carl Hagman) och 66an Pelle Frisk (mycket väl och roligt spelad av Elof Ahrle). Den förre anser sig vara fästman till Pettersons nya (för honom själv okända) hembiträde, men det finns fler som tävlar om den gunsten – och hon själv pekar, vid ett icke reglementsenligt besök på logementet, ut Karl-Alfred/Fritiof som far till sin tioårige son.

Men till slut ordnar sig allt ändå.

Grosshandlarn återvänder hem och lyckas återerövra hustrun, som – i tron att han var utomlands – har haft en tête-à-tête med hans advokat.

Och nu får förstås löjtnanten också hans dotter.

Sommar i P1 med Nina Lagergren

4 augusti 2014 16:44 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 5 kommentarer

Nina Lagergren har jag träffat, i samband med middagar på Kungliga slottet, där hennes nu döde man var riksmarskalk. Det här har i sin tur att göra med att min hustru under en period var Riksdagens talman och då tillsammans med make inbjöds till ett antal slottsmiddagar. Det här betyder inte att jag i någon rimlig mening av begreppet känner henne. Jag har för övrigt också träffat Kofi Annan och hans svenska hustru Nane, detta utan att då ha någon aning om att hon är dotter till Nina Lagergren – jag nämner det senare eftersom de båda förekom i Nina Lagergrens sommarprogram i dag.

Huvudperson i det här sommarprogrammet var dock hennes mycket kände halvbror, Raoul Wallenberg. Den här svenske diplomaten, som under andra världskriget gjorde utomordentligt berömvärda insatser för att rädda stora mängder ungerska judar undan deportation och förintelse i koncentrationsläger, försvann ju under av Sovjetunionen mörklagda omständigheter, och Nina Lagergren har gjort mer än de flesta för att bringa klarhet i vad som egentligen hände honom.

Nina Lagergren är i dag 93 år, och jag tyckte att den här gamla damen gjorde en beundransvärd insats för att för nya generationer lämna ett vittnesbörd om fallet Wallenberg.

Föga förvånande, när det som här gäller en bildad äldre kvinna, spelade hon i sitt program sådant som HändelsMessias”, PuccinisTurandot”, Carl NielsensModeren” och Lars-Erik LarssonsPastoralsvit”, alltsammans i bra inspelningar med utomordentliga solister.

Men hennes musikval rymde också mycket annat närmast självklart för oss som inte direkt är purunga: Glenn Miller, Fred Astaire, Miriam Makeba, Lill Lindfors, Povel Ramel, ja rent av John Lennon.

Valet av ABBAsDancing Queen” visade sig ha ett samband med det nuvarande kungaparets bröllop.

Men riktigt överraskad blev jag av att få höra Laleh (”Some Die Young”) och Loreen (”We Got the Power”) i hennes program.

Danmark: Socialdemokratiet störst men Venstre återtar mark

4 augusti 2014 15:26 | Politik | Inga kommentarer

Också i dansk politik råder det sommarstiltje, men jag har noterat, att de två minsta borgerliga partierna är i luven på varann.

Ledaren för Liberal Alliance, Anders Samuelsen, har deklarerat, att han helst ser att Konservative Folkeparti över huvud taget inte ska behövas för att efter nästa val åstadkomma en ny, borgerlig majoritetsregering – denna borde kunna bestå av Venstre, Dansk Folkeparti och så Liberal Alliance.

I den senaste opinionsmätningen, från Greens, går Liberal Alliance också upp: får 6,6 procent (6,3 procent i genomsnitt i Berlingske Barometer) mot 5,0 procent i folketingsvalet 2011.

Det av LA-ledaren som hopplöst avfärdade Konservative Folkeparti håller i stort sett sitt valresultat från 2011, 5,0 procent, med 4,8 procent i den aktuella mätningen, 4,9 procent i barometern.

Det dominerande borgerliga partiet Venstre, som ett slag, efter partiledarens privatberikande fadäser, sjönk som en sten, håller nu på att återta en del av den förlorade marken och noteras i den aktuella mätningen för 21,6 procent (21,7 procent i barometern) – därmed ligger partiet på andra plats. Men fortfarande är det en bit kvar till valresultatet 2011, 26,7 procent.

Trea ligger populistiska Dansk Folkeparti med 20,9 procent (21,1 procent i barometern). Det här partiet tycks nu bestående ha lagt sig på en ny och mycket högre nivå än i valet 2011, då partiet fick 9,2 procent.

Etta i mätningen från Greens ligger Socialdemokratiet med 22,0 procent, 21,9 procent i Berlingske Barometer. Det här är långt över vad partiet fick under sin krisperiod för inte så länge sen, men fortfarande är det en bit kvar till valresultatet från 2011, 24,8 procent.

Socialdemokratiets kvarvarande koalitionspartner, socialliberala Radikale Venstre, som relativt länge låg under sitt valresultat 2011, 9,1 procent, är nu i mätningen från Greens åter uppe på den nivån: 9,1 procent i den aktuella mätningen, 9,0 procent i barometergenomsnittet.

Socialistisk Folkeparti, som efter inre strider lämnade den här regeringen, är på väg att återta förlorad mark och får både i den aktuella mätningen och i barometern 5,7 procent. Men det är fortfarande en bit kvar till valresultatet 2011, 9,2 procent.

Dess konkurrent om vänsterrösterna, röd-gröna och feministiska Enhedslisten ligger, med 8,1 procent i den aktuella mätningen lägre än partiet gjorde för en tid sen – baromtergenomsnittet, 8,6 procent, speglar detta. Men även nu ligger partiet över sitt valresultat 2011, 6,7 procent.

Finländska (S) på ekordlåg nivå och fortsätter att backa

4 augusti 2014 12:53 | Politik | 4 kommentarer

Min erfarenhet av att genomföra opinionsmätningar säger mig, att en partisympatimätning som görs i månadsskiftet juli-augusti kan innehålla fel – väldigt många av de personer som man väljer ut för undersökningen är vid den tiden på året borta på semester. Ändå fanns många av de viktigaste tendenserna i Taloustutkimus‘ mätning för Yle redan i motsvarande mätning i juni.

Partiledarbytet i Suomen Sosialidemokraatinen Puolue, Socialdemokraterna, där Jutta Urpilainen med knapp övervikt byttes ut mot Antti Rinne som ny partiordförande, verkar hur som helst inte ha lett till någon positiv effekt för partiet. SDP, som redan länge hade legat på den för partiet mycket låga 15-procentsnivån, får i den nu aktuella mätningen stöd av 13,8 procent, att jämföra med 14,8 procent före partiledarbytet. Det senare har lett till att Urpilainen har lämnat finansministerposten och regeringen och till att Rinne i stället har övertagit den här problematiska regeringsposten. Ska han nå tillbaka till partiets valresultat 2011, 19,1 procent, inte heller det något att yvas över, har han en bra bit kvar.

Det enda de finländska Socialdemokraterna kan glädjas åt i den nu aktuella mätningen är att det populistiska Perussuomalaiset (Sannfinländarna), som i valet 2011 också fick 19,1 procent (sannolikt med hjälp bland annat av röster från före detta socialdemokrater), också sjunker, dock inte lika mycket: 17,9 procent i juni och 16,4 procent i den aktuella mätningen.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) har, sedan partiet lämnade regeringen, haft framgång, sannolikt på Socialdemokraternas bekostnad. I både junimätningen och den nu aktuella får partiet stöd av 9,3 procent, mot 8,1 procent i valet 2011.

Vinnare är också de två stora borgerliga partierna, det ena stommen i regeringen, det andra i opposition.

Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), det mest borgerliga av dem, som också i försomras bytte partiordförande – den nye, Alexander Stubb, blev samtidigt ny statsminister – ökar sitt stöd från 20,3 procent i juni till 21,8 procent nu, att jämföra med 20,4 procent i valet 2011.

Och det ibland lätt vänsterpopulistiska mittenpartiet Suomen Keskusta (Centern) går upp från 19,5 procent i juni till 20,9 procent nu. Det här uppsvinget är desto mer anmärkningsvärt mot bakgrund av att partiet i 2011 års val bara fick 15,8 procent.

Återstående partier är alla med i den sittande regeringskoalitionen.

Vihreä liitto (Gröna förbundet), som i valet 2011 fick 7,3 procent, var i juni uppe i hela 9,0 procent och får nu 8,8 procent.

Svenska Folkpartiet, som i valet 2011 fick 4,0 procent och 4,2 procent i junimätningen, sjunker nu till 3,9 procent.

Och Kristdemokraterna, Suomen Kristillisdemokraattit, som i valet 2011 fick 4,0 procent och i junimätningen 3,8 procent, sjunker ännu mer, till 3,4 procent.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^