Tidig Mozart

Anna och Enver skulle gå med oss på kvällens konsert i Musikens hus, och eftersom programrubriken var Mozart, bjöd jag först på wienerschnitzel här hemma, på estniskt vis serverad med surkål och saltgruka skuren på längden.

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) hann skriva otroligt mycket trots att han alltså bara levde i 35 år. I det här fallet hade Uppsala kammarorkester – eller snarare delar av den, ett tjugotal musiker; formatet torde ha att göra med att man ska turnéra i länet med det här programmet – valt att koncentrera sig på tidiga kompositioner, och även där finns det mycket att ta av.

Man hade valt att börja med ”Kassation nummer 1 i G-dur”, skriven 1769 då Mozart således bara var 13 år. Det här är väl knappast något av hans mest fullödiga verk men ändå häpnadsväckande moget.

När Mozart år 1773 skrev ”Symfoni nummer 29 i A-dur”, det verk som den här konserten avslutades med, var han 18 år gammal. Det här är naturligtvis ett mognare verk: Stråkarna och blåsinstrumenten i den reducerade kammarorkestern gjorde det här verket full rättvisa.

Ändå tyckte jag att de två konserter för soloinstrument plus orkester vilka omgav pausen var de mest hörvärda i gårdagskvällens program.

Före pausen spelades ”Konsert nummer 4 i D-dur” för violin och orkester från 1775, med Nils-Erik Sparf som solist. (Sparf ledde för övrigt under hela kvällen den dirigentlösa, reducerade orkestern.) Sparf är en mycket skicklig violinist – vid ODs konsert helt nyligen belönades han mycket rättvist med ett pris för sitt spel.

Efter pausen hörde vi ”Konsert i D-dur” för flöjt och orkester från 1778. Här fick vi höra den likaledes skickliga Sarah Lindloff som flöjtsolist. När man hörde henne, var det svårt att föreställa sig att beställaren av verket när det begav sig inte var nöjd med resultatet.

Det här mozartprogrammet ges under den närmaste tiden på ytterligare åtta platser runt om i länet. Skaffa biljetter om ni inte redan har gjort det!