Påskens under

22 april 2011 16:25 | Mat & dryck, Trädgård, Ur dagboken | 9 kommentarer

Påsken har sina magiska sidor, men i mitt fall har det inte med någon kristen tro att göra.

I går kom Matti och Karin hit på påskbesök. Birgitta bjöd på kvällste och varma mackor.

Långfredagen kom med grått och lite ruggigt väder, så där som man föreställer sig att det ska vara en långfredag. Men sen svängde vädret till strålande solsken. De båda unga och starka har varit ute och under Birgittas ledning rensat tomten från i stormen nedfallna tallgrenar och kvistar från asken nere vid vägen. Också syrendungen utanför sovrumsfönstret har befriats från de knäckta stammar snön åstadkom i vintras. Det nedfallna fågelbordet är upphängt i en av syrenerna igen.

I rabatterna ner mot vägen lyser krokusarna i kapp med solen. Tulpanbladen blir längre och längre. Om man tar en tur runt tomten, ska det nog gå att hitta en del lämpliga växter för morgondagens äggmålning.

På Konsum fick jag i går för det ändamålet av Annica och Marina en jättepåse med lökskal. Tjejerna på Konsum är mina vänner, och de har själva börjat ta efter: måla ägg på estniskt vis. Marinas mamma är för övrigt estniska.

Redan under mina barnaår i Estland lärde jag mig att färga ägg med lökskal, på ett sätt som är specifikt estniskt. Vi tog med oss seden till Sverige, och jag har sen färgat ägg på det här sättet med våra egna barn och, när barnen hade flyttat ut, tillsammans med Birgitta.

För det här ändamålet behöver man tygstycken av, till exempel, sönderklippta gamla lakan. Och så, främst, en myckenhet av skal från gul lök. Vi brukar vittja löklådan i Konsum på skal, men tjejerna som jobbar där har nu i flera år hjälpt oss med att lägga undan lökskal i plastpåsar att ge oss, när vi kommer ut till stugan i Öregrund till påsk.

I princip räcker det med att svepa in varje enskilt ägg, lagt på ett av tygstyckena, i ett tjockt lager lökskal. Men variation ger äggen ännu mer spännande mönster. Man kan, närmast äggskalet (med ett lager lökskal utanpå), lägga saker ur växtriket, som ger urskiljbara, ljusare mönster: flikiga blad av stensöta, blommor av vintergäck och snödroppar, blåsippsblad och annat sådant. Man kan också välja sådant som ger växtfärg: albark ger till exempel brun färg. Och så kan man fuska lite, ta färgade fjädrar ur vipporna i påskriset (spar gärna gamla sådana!), och få fläckar av rött, blått, grönt och ljusgult i helheten som skiftar i olika nyanser av orange och brunt.

När man är klar med den här inbäddningen av ägget, sveper man linnetrasan runt om och virar sydtråd om alltihop: inte så hårt att äggskalet går sönder men tillräckligt hårt för att lökskalen och det andra ska sluta tätt om äggskalet. Är man flera som ska använda samma gryta, kan man binda samman sina äggpaket med sytråd, så att man sen vet, vilka ägg som är den enes respektive den andras.

Grytan med ordentligt med vatten (vattnet ska täcka äggen) låter man koka upp redan innan man lägger ner sina ägg. Sen måste man koka äggen i minst 15 minuter för att växtfärgningen ska få full effekt.

Ta sen upp ditt äggknyte med en gaffel eller hålslev och lägg knytet under en kran med rinnande kallt vatten. Därefter öppnar man med hjälp av en sax paket efter paket samt spolar rent ägget från lökskal och det andra.

Och fram träder de mest underbara påskägg, det ena inte likt det andra!

Du kan se hur påskägg på estniskt vis ser ut på dotterns, Kerstins, blogg – här.

* * *
I dag lagade jag fisksoppa till lunch.

Snart ska jag börja förbereda långfredagsmiddagen. Det blir pepparlax och rökta laxfenor plus kokt potatis och sallad. Till efterrätt serverar jag jordgubbar med vispgrädde.

Matti har tagit med Karin på långpromenad i det Öregrund som är hans men inte Karins sommarland. Jag tror att han bland annat skulle ta med henne till Tallparken, ett vidsträckt ströv- och rekreationsområde (på somrarna med bad) ut mot Öregrundsgrepen.