Nya Arken 50 år

17 juni 2007 16:00 | Mat & dryck, Varia | Kommentering avstängd

På den tiden då jag var ordförande och aktiv i Laboremus, bodde en hel koloni av laboremusmedlemmar på Arken på Sturegatan 12, det vill säga på Nykterhetsvännernas studenthem. Den som är intresserad av det här kan gå vidare till ett av de tidigaste avsnitten, ”Arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen”, under Memoarer ovan.

Jag mötte också min blivande hustru på Arken. Därefter har i tur och ordning döttrarna i familjen, Anna och Kerstin, bott där. Kerstin, som fortsatt är aktiv i nykterhetsrörelsen, är inblandad i Nya Arkens förestående 50-årsjubileum och hon tror – helt korrekt, tror jag för min del – att det bland mina läsare kan finnas gamla arkabor, som kan tänkas vara intresserade av följande:

Nya Arken 50 år

Till förutvarande hemiter och hemäter

Vaddå 50-årsjubileum? Nykterhetsvännernas studenthem är naturligtvis så gammalt som 118 år, och hundraårsjubileet firades 1989. Men 1957 stod nya Arken klar, och det vill vi fira! En fest är alltid roligt, och vi tror att många tidigare hemiter och hemäter vill komma och se hur Arken ser ut idag och träffa gamla vänner.

Nykterhetsvännernas studenthem har betytt oerhört mycket, både för de enskilda personer som har bott där, och för nykterhetsrörelsen i stort. Många har säkert kvar vänner som man lärde känna på Arken. Och visst längtar ni tillbaka när ni tänker på Haxpt-middagar, äggfrukostar, luciatåg och söndagsfik?

Hjälp oss att sprida den här inbjudan! Vi har lagt ned en hel del detektivarbete på att hitta e-postadresser eller vanliga postadresser, men det finns naturligtvis massor av gamla hemiter som vi inte når. Om du har fått den här inbjudan via mejl är det lätt att vidarebefordra till gamla arkavänner som du har mejlkontakt med.

Välkommen till 50-årsjubileet den 15 september!

För styrelsen

Lars-Henrik Eriksson

För Hemitkåren

Anna Mauritsson

Tid

lördagen den 15 september 2007, klockan 13.00-18.00

Plats

Nykterhetsvännernas studenthem, Sturegatan 12

Hur

Det blir öppet hus, och man kan komma när man vill klockan 13-18. En matbuffé står uppdukad 13-16. Det blir även musikunderhållning av nuvarande hemiter, guidade turer med möjlighet att titta in i utvalda studentrum och lägenheter, utställning om Arkens historia och gamla Haxptar att botanisera i.

Pris

70 kr, barn under 12 år gratis. Inbetalas på bankgiro 595-8236. Glöm inte att ange ditt namn i meddelanderutan om du betalar via Internet, eller på inbetalningskortet om du använder det.

Anmälan

Senast 3 september. Det finns två alternativ:

E-post: forestandare@nvs.studorg.uu.se

Post: Nykterhetsvännernas studenthem, Sturegatan 12 B, 5 tr, 753 14 Uppsala

Info

Om du vill fråga något kring jubileet kan du kontakta föreståndaren Peter Andersson:

e-post: forestandare@nvs.studorg.uu.se

telefon: 0703 – 850760

Musikalisk safari

17 juni 2007 15:30 | Musik, Politik | Kommentering avstängd

Vi blev mycket tidigt intresserade av afrikansk, inte minst sydafrikansk musik, fick skivor av både afrikanska och svenska vänner; Birgitta, som i tur och ordning arbetade på Nordiska Afrikainstitutet och Dag Hammarskjöld-fonden, båda i Uppsala, samt på SIDA skaffade sen undan för undan nya skivor till samlingen, när hon reste i olika afrikanska länder. Det senare fortsatte hon med också under åren som minister och talman.

Framför allt under åren på Dag Hammarskjöldfonden tog Birgitta regelbundet hem hela seminarier med afrikanska och andra deltagare för social evenings; också våra svenska vänner deltog. Heta afrikanska grytor serverades, och kvällarna ändade alltid med dans till afrikansk och ibland karibisk musik. Damernas sylvassa klackar satte djupa märken i parketten i vardagsrummet där radiogrammofonen stod – det ändade i att vi var tvungna att slipa och lackera om golvet.

Bland det som regelmässigt spelades vid danserna var en LP med sydafrikansk dansmusik, ”Something New From Africa”. På den finns mycket jazzinfluerad township-dansmusik, ofta spelad bland annat på en enkel bleckflöjt, kwela. Och på den finns också några tidiga nummer med Miriam Makeba som refrängsångerska.

När Birgitta nyligen var i Malawi, mellanlandade hon på hemvägen i Johannesburg och handlade förstås då med sig några sydafrikanska CD.

En av dem, en dubbel-CD, heter ”African Musical Safari” (Gallo GSP CDREDD 684, 2005) och innehåller ett brett och bra urval av sydafrikansk populärmusik. Miriam Makeba finns förstås med (med sin berömda ”The Click Song”). På den första CDn finns också ”Nkosi Sikilele l’Afrika / Shosholoza” med Ladysmith Black Mambazo; nationalsången ”Nkosi Sikilele l’Afrika” återkommer sen på CD nummer två, då med Imilonji Kantu Koral Society”. Och ”Mbube” (”Lejonet”) av Solomon Linda (i Pete Seegers amerikanska version ”Wimoweh”) finns förstås med, i en bra version med Mahotella Queens.

Men tonvikten ligger på nutidens även i det sydafrikanska fallet ofta popinfluerade musik. Samtidigt är det påfallande, att sydafrikansk populärmusik fortfarande så ofta är jazzinfluerad. Och kwela-flöjterna har ingalunda försvunnit.

Jag kan för lite om de enskilda artisterna och grupperna för att kunna göra mer fullödiga presentationer än de som går att göra med hjälp av enstaka låtar plus konvoluttexterna. Jag nämner detta också för att jag känner behov av att uttrycka missnöje över att praktiskt taget inget av den här musiken – hur bra den än är – finns att få tag på i svenska skivaffärer och inte heller spelas i svensk radio. Som framgår av konvoluttexterna har flera av artisterna och låtarna på den här dubbel-CDn ändå varit populära i Storbritannien.

Jag nöjer mig med att nämna några personliga favoriter.

”Mama Tambu’s Wedding” med Ipi Ntombi Cast with Margaret Singana svänger som fan. Hörvärd är även ”The Warrior” med samma konstellation.

Mango Grooves ”Pennywhistle” fyller mig med afronostalgi. Här spelas kwela-flöjt!

”Imbizo” med Phuzekhemisi är en traditionell sång från Durban, på zulu.

Ladysmith Black Mambazo åstadkommer snygg stämsång i ”Homeless”.

”Abasebenzi” (”Arbetare”) med Nhanhla Jili är skitbra dansmusik.

Afrorock bjuder P J Powers & Hotline på i ”Wozani” (”Kom allihop”).

Och township jazz (till och med med ansats till bopsång) bjuder African Jazz Pioneers och Dolly Rathebe på i ”Meadowlands”.

Värda att nämna är också Soul Brothers (David Masando, Moses Ngwenya med flera), kompade bland annat med hammondorgel, med ”Isithothobala”.

Ytterligare en mycket bra låt är ”Paradise Road” med Joy.

Vad för slags musik ”Village Bump” med West Nkosi är hörs nästan på namnet.

Och sista låten på CD två, ”Mmalo” (”Vi” = afrikanska kvinnor) med Bayete utgör en snygg avslutning.