Musikalisk safari

17 juni 2007 15:30 | Musik, Politik | Kommentering avstängd

Vi blev mycket tidigt intresserade av afrikansk, inte minst sydafrikansk musik, fick skivor av både afrikanska och svenska vänner; Birgitta, som i tur och ordning arbetade på Nordiska Afrikainstitutet och Dag Hammarskjöld-fonden, båda i Uppsala, samt på SIDA skaffade sen undan för undan nya skivor till samlingen, när hon reste i olika afrikanska länder. Det senare fortsatte hon med också under åren som minister och talman.

Framför allt under åren på Dag Hammarskjöldfonden tog Birgitta regelbundet hem hela seminarier med afrikanska och andra deltagare för social evenings; också våra svenska vänner deltog. Heta afrikanska grytor serverades, och kvällarna ändade alltid med dans till afrikansk och ibland karibisk musik. Damernas sylvassa klackar satte djupa märken i parketten i vardagsrummet där radiogrammofonen stod – det ändade i att vi var tvungna att slipa och lackera om golvet.

Bland det som regelmässigt spelades vid danserna var en LP med sydafrikansk dansmusik, ”Something New From Africa”. På den finns mycket jazzinfluerad township-dansmusik, ofta spelad bland annat på en enkel bleckflöjt, kwela. Och på den finns också några tidiga nummer med Miriam Makeba som refrängsångerska.

När Birgitta nyligen var i Malawi, mellanlandade hon på hemvägen i Johannesburg och handlade förstås då med sig några sydafrikanska CD.

En av dem, en dubbel-CD, heter ”African Musical Safari” (Gallo GSP CDREDD 684, 2005) och innehåller ett brett och bra urval av sydafrikansk populärmusik. Miriam Makeba finns förstås med (med sin berömda ”The Click Song”). På den första CDn finns också ”Nkosi Sikilele l’Afrika / Shosholoza” med Ladysmith Black Mambazo; nationalsången ”Nkosi Sikilele l’Afrika” återkommer sen på CD nummer två, då med Imilonji Kantu Koral Society”. Och ”Mbube” (”Lejonet”) av Solomon Linda (i Pete Seegers amerikanska version ”Wimoweh”) finns förstås med, i en bra version med Mahotella Queens.

Men tonvikten ligger på nutidens även i det sydafrikanska fallet ofta popinfluerade musik. Samtidigt är det påfallande, att sydafrikansk populärmusik fortfarande så ofta är jazzinfluerad. Och kwela-flöjterna har ingalunda försvunnit.

Jag kan för lite om de enskilda artisterna och grupperna för att kunna göra mer fullödiga presentationer än de som går att göra med hjälp av enstaka låtar plus konvoluttexterna. Jag nämner detta också för att jag känner behov av att uttrycka missnöje över att praktiskt taget inget av den här musiken – hur bra den än är – finns att få tag på i svenska skivaffärer och inte heller spelas i svensk radio. Som framgår av konvoluttexterna har flera av artisterna och låtarna på den här dubbel-CDn ändå varit populära i Storbritannien.

Jag nöjer mig med att nämna några personliga favoriter.

”Mama Tambu’s Wedding” med Ipi Ntombi Cast with Margaret Singana svänger som fan. Hörvärd är även ”The Warrior” med samma konstellation.

Mango Grooves ”Pennywhistle” fyller mig med afronostalgi. Här spelas kwela-flöjt!

”Imbizo” med Phuzekhemisi är en traditionell sång från Durban, på zulu.

Ladysmith Black Mambazo åstadkommer snygg stämsång i ”Homeless”.

”Abasebenzi” (”Arbetare”) med Nhanhla Jili är skitbra dansmusik.

Afrorock bjuder P J Powers & Hotline på i ”Wozani” (”Kom allihop”).

Och township jazz (till och med med ansats till bopsång) bjuder African Jazz Pioneers och Dolly Rathebe på i ”Meadowlands”.

Värda att nämna är också Soul Brothers (David Masando, Moses Ngwenya med flera), kompade bland annat med hammondorgel, med ”Isithothobala”.

Ytterligare en mycket bra låt är ”Paradise Road” med Joy.

Vad för slags musik ”Village Bump” med West Nkosi är hörs nästan på namnet.

Och sista låten på CD två, ”Mmalo” (”Vi” = afrikanska kvinnor) med Bayete utgör en snygg avslutning.