Melodikrysset nr 22 2007 – med införd rättelse

4 juni 2007 14:26 | Musik, Ur dagboken | 12 kommentarer

När jag, efter en dryg veckas sjukbortovaro från bloggen, går in på sitemetern, ser jag till min överraskning och stora glädje, att jag har kvar 623 besökare per dygn. (Sist jag kollade, var det nära 800.)

Jag har lärt mig, att de som besöker min blogg gör det av många olika anledningar. En del har helt uppenbart gjort korta visiter i sökandet efter något svar på senaste Melodikrysset. Det bjuder jag på: Jag är själv totalt ointresserad av tävlingsmomentet i Melodikrysset; tävlar jag, gör jag det enbart med mig själv. Men många tecken tyder också på att ett inte så litet antal av mina medmelodikrysslösare har börjat besöka bloggen mer permanent: de sökte facit och hittade en människa, för att travestera Edith Södergran.

Nåväl, jag ska inte hålla melodikrysslösarna på sträckbänken längre. Jag har löst även veckans melodikryss.

Jag gjorde huvuddelen redan i lördags, medan jag fortfarande låg kvar i sjuksängen på infektionskliniken på Akademiska. Jag lyckades fylla i samtliga svar men hade förstås då inga möjligheter att googla eller kontrollera svaren på något annat sätt. Så i dag, måndag, när jag nu känner mig åtskilligt bättre, har jag gjort detta, också lyssnat igenom Melodikrysset en gång till på webben. Och si, mina svar från sjukhuset visade sig hålla:

Som ni vet, har jag tidigare skrivit långt och uppskattande om Povel Ramel – se närmare ovan under Kulturspegeln, Musik. Så det är klart att jag bums kände igen hans ”De sista entusiasterna”.

Senaste Melodifestivalen med Sonja Alden (”För att du finns”) ligger också så pass nära i tiden, att jag inte ska ha hunnit glömma bort henne.

Lite längre tillbaka i tiden ligger Lasse Holms ”Dag efter dag”. På Google har jag inhämtat, att den sjöngs av Chips 1982. Men själva titeln mindes jag.

En Eurovision Song Contest-låt, som en del melodikrysslösare tydligen har haft problem med, är Bamse-versionen (från ”Bamses dunderhits”) ”Bulleri-bång” av svensk-grekiskan Helena Paparitzous vinnarlåt (för Grekland) ”My Number One”.

Den äldre schlagermusiken kan jag ganska hyggligt. (Se till exempel min väldiga genomgång under Kulturspegeln, Musik.) Alltså dyker genast orden ”När en stjärna från himlen faller” upp i bakhuvudet, så snart jag hör Jules Sylvains musik.

Då skulle jag tro att många av mina läsare blir mer förvånade, när jag säger, att jag genast klarade Timbuktu med ”Stirra ner”. Men då ska man komma i håg, att jag har landets troligen största samling av politisk musik, och Timbuktu har gjort sådan, så han finns representerad i mina skivhyllor.

Som ett slags kontrast till Timbuktu kan vi väl passa på att nämna ”Studentsången”, där det talas om den ljusnande framtid.

Discodrottningen Donna Summer i ”Love to Love You Baby” hade jag heller inga svårigheter att känna igen.

Också ”American Pie” kände jag förstås igen. Med hjälp av ledbokstäverna kom jag fram till att den måste ha gjorts av någon med förnamnet Don. Men vad hette han mer? Väl hemma kontrollgooglade jag och hittade rätt svar, Don McLean.

Eldeman plägar kalla alla varelser ur zoologin för djur. I det här krysset var de tre sökta djuren fåglar.

Evert Taubes ”Vals i gökottan” skulle följaktligen ge substantivpluralen (OBS inte verbet) gökar.

Pjotr Tjajkovskijs operabalett ”Svansjön” – som jag har sett flera gånger – skulle ge pluralen svanar.

Här höll jag på att göra en riktig tabbe – tack för ditt påpekande, Kjelle Karlsson. Jag kan bara skylla på mitt tillstånd på sjukhuset och på att jag inte trodde att jag behövde dubbelkolla det här svaret. När Kjelle nu tvingade mig att lyssna en gång till på Melodikrysset, insåg jag genast, att detta inte var Tjajkovskijs ”Svansjön” utan italiensk 1800-talsopera. Eftersom jag har sett också Giacchino Rossinis ”Den tjuvaktiga skatan”, känns det extra genant att inte genast ha insett faktum. Jag lyckades till och med blunda för att Ulf Svensson i en tidig kommentar (innan jag hade publicerat min text!) föreslog skator som svar.

Jag kan bara se en förklaring till min miss: När jag på sjukhuset gjorde anteckningar kring frågorna, skedde det på den tättryckta sida i Aftonbladets TV-bilaga, där krysset införs. När jag skulle kontrollera svaren hemma, tydde jag mina minimala kråkfötter till 1877, som är det år, då ”Svansjön” hade premiär. Men när jag nu, efter Kjelles alerta påpekande, synar anteckningen närmare, står där faktiskt 1817. En enda siffra feltolkad – tänk vad tokigt det kan bli. Jag måste skärpa mig.

Igor Stravinskijs ”Eldfågeln” var det andra av sammanlagt tre klassiska stycken i det här Melodikrysset. Hasse Ekman gjorde förresten en intressant filmversion av ”Eldfågeln” med Ellen Rasch, Eva Henning och Tito Gobbi i huvudrollerna; jag såg den på Filminstitutet i Stockholm när filmen hade restaurerats.

Det tredje och sista klassiska stycket var Carl Nielsens ”Dimman lättar” (i danskt original ”Taagen letter”), som skulle illustrera det av Eldeman sökta naturfenomenet dimma.

Den titeln känns adekvat också för mig i mitt nuvarande tillstånd: dimman lättar.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^